Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Jordluftningsprojekt.
Ett projekt, som förts på tal i detta sammanhang,
är det schweiziska förslaget att suga luft direkt ur
jorden under byggnaden. Luften blir filtrerad och
avkyld genom passagen genom jordlagren, men
tyvärr har den också förmågan att från jorden taga med
sig lukt- eller smakämnen, som kunna vara
tillräckligt otrevliga för att luften skall kunna kallas
behaglig, även om den skulle fylla andra anspråk
beträffande temperatur och fuktighet.
Indirekt kylning genom att kyla cirkulerande
vatten med dylik jordluft är dock en möjlig i Schweiz
föreslagen anordning. Det avkylda vattnet får sedan
kyla rumsluften genom att strömma genom lämpliga
radiatorer i rummen. Eventuellt användas
värmeradiatorerna för detta kyländamål under sommaren.
Solljusets betydelse.
Solljusets ultravioletta strålning är ej heller så ofta
möjlig att erhålla inomhus, enär solstrålarna först
falla in i rummet, då solen står lågt på för- eller
eftermiddagen. Solljuset innehåller då relativt litet
ultraviolett ljus, emedan det har att passera igenom de
absorberande molnen, och särskilt i industristäder
händer det även att molnbildningen på dagen
absorberar det mesta av den ultravioletta strålningen.
Särskilt ultraljusgenomsläppligt fönsterglas har i sådana
fall mindre betydelse.
De ultravioletta eller kortvågiga strålarna ha större
inträngande förmåga i huden än de långvågiga
ultraröda strålarna från varma ytor (2). Dessa långvågiga
strålar absorberas redan i hudens yttersta lager, under
det att de kortvågiga tränga djupare in, ehuru
värmekänslan i båda fallen är lika för samma
till-strålade värmemängd, beroende på att hudens
värmekänslighet ligger i dess yttre lager.
Luftens elektriska egenskaper.
Luftens elektriska tillstånd eller jonlialt kan även
nämnas i detta sammanhang, ehuru det tillhör de
något osäkra och svävande frågorna, huruvida det
har någon avgjord inverkan ur hälsosynpunkt.
Exempelvis försöker Meixner (8), ehuru rätt svagt
övertygande, att förklara, att den "döda luft", som
man märker, när man inkommer i ett rum, som länge
stått obebott, skulle kunna bero på dess elektriska
egenskaper, enär dess olikhet med vanlig luft ej
kunnat kemiskt eller på annat sätt påvisas. Det
förklaras även av flera andra författare bero på halten
av negativa och positiva joner i luften.
De lätta elektriskt verksamma jonerna bestå i regel
av molekylsammanslutningar, som ha antingen en
positiv eller negativ elementarladdning (9). 1
allmänhet anses de negativa jonerna vara att föredraga ur
hälsosynpunkt framför de positiva. Vid
förekommande extrema mängder eller överskott i positiv
riktning skulle vissa fysiologiska verkningar förorsakas,
såsom nervositet. Som ett klimatexempel i naturen
angives den s. k. Föhnvinden, den varma, torra
alpvind, som konstaterats föra med sig ett överskott på
positiva joner. Då denna vind efter att ha avlämnat
sin fuktighet på bergstopparna pressas längs
Alpernas sluttningar ner i dalarna bli känsliga människor
nervösa och oroliga.
Även blodtrycket påverkas av dessa elektriska
förändringar, så att det stiger vid överskott på positiva
joner. Även före åskväder kunna liknande
företeelser uppträda. Ett lågtryck suger nämligen upp
luft ur jorden och medtager därvid ett överskott på
positiva joner, varigenom luftlagrens elektriska
egenskaper närmast över jordytan ändras.
Befuktning av luften skulle såsom förut nämnts
påverka luftens elektriska egenskaper. Därigenom
erhålles en ändring av antalet joner i luften. Antalet
småjoner uppgives stiga upp till 10-faldigt och dessa
små joner stanna vid inandningen kvar i
andningsorganen. Även antalet stora joner i luften stiger,
ehuru de negativt laddades antal stiger omkring
dubbelt mot de positiva jonerna. De små jonerna
sammansluta sig lätt med molekylaggregat till större joner
av-olika storlekar, vilka man närmast antager fungera
som kondensationskärnor för fuktigheten i luften.
Det förhåller sig så, att uti ett rum, där människor
uppehålla sig, stiger halten av kondensationskärnor.
Enligt prov företagna av W. Amelung och H.
Landsberg (10) ha exempelvis följande mängder av
kondensationskärnor uppmätts i förhållande till halten
av kärnor i ytterluften, som angives till ca 25 000
kärnor/cm3.
Ouppvärmt, oluftat sjukhusrum 2 ggr ytterluften
Uppvärmt rökrum ............ 9,4 „ „
Matsal, just utrymd av 50
personer ..................... 9,4 „ „
Värmekällare, lätt luftad...... 20,4 „ „
Kök, luftat .................. 21,4 „ „
Vid andningen stannar en del av de mindre
kon-densationskärnorna kvar i lungorna och ha där
möjligen en fysiologisk inverkan (11). De större kärnor
na följa åter med ut vid andningen.
Genom luftning med fönster under ett par timmar
uppgives halten av kärnor i rummet återställas till
ungefärligen den i ytterluften normalt förekommande.
Likaså är fuktig luft kärnfattigare än torr luft, och
ur denna synpunkt skulle befuktning av rumsluften
kunna spela en viss indirekt roll. Befuktningen med
avsikt att höja relativa fuktigheten i rummet skulle
enligt föregående ej ha någon direkt inverkan på
välbefinnandet. Amelung fann t. e. vid prov i ett
sjukhusrum, att kärnantalet efter befuktning av luften
under två timmar sjönk från 19 000 till 8 000 /cm3.
De olika laddade jonernas inverkan på människor
är som förut nämnts ännu ej utforskad. Den mängd
negativa eller eventuellt även positiva joner i luften,
som är den ur hälsosynpunkt lämpligaste, är mycket
svårt att angiva, det kan vara ganska individuellt
samt även variera för samma person i friskt och
sjukt tillstånd. I varje fall synes luftens elektriska
egenskaper ej spela så påtagligt stor roll som de
andra faktorerna: temperatur, fuktighet, lufthastighet
och renhet.
Kroppens värmereglering.
Det är huden, som i första hand reagerar emot de
omgivande temperaturförhållandena på så sätt, att
hudens vävnader utvidga sig, när det erfordras mera
värmeavgivning, och sammandraga sig, när
förhållandet är motsatt. Härigenom regleras blodtillförseln,
så att värme från kroppens inre transporteras till
huden. Vid utvidgning av hudcellerna minskas
blodmotståndet, och blodet flyter lättare ocli fortare fram
genom huden, därigenom avkylande kroppen, och då
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
