Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Oberflächen mit ausgefallenen Graphitkörnern
stei-lere Poren aufweisen.
6) dass die Schrittlänge l zu 5 ß bei
Abrundungs-radien R < 15 ß und bei genauem Studium von
Oberflächen mit unregelmässiger Frequenz und zu 10 ß
bei Oberflächen mit regelmässiger und niedriger
Frequenz gewählt werden soll.
III. Fig. 11 zeigt Teile von Profilkurven beim
Innen-schliff von ungehärteten Stahlbüchsen, Durchmesser
30, Länge 40 mm. —- Die makrogeometrische
Gerad-heit des Loches ist auch in drei Ebenen gemessen und
in Fig. 12 wiedergegeben.
Fig. 13 bezieht sich auf Langdrehen von Ståhl
0,öO C und zeigt die Rauigkeitstiefe HR und den
Völligkeitsgrad KR als Funktion von s2, wo s den
Vorschub mm/U. bezeichnet. Fig. 14 zeigt HR und
Kr als Funktion der Schnittgeschwindigkeit beim
Plandrehen von Ståhl und Gusseisen bei
konstanten Vorschub. — In zähem Material, z. B. Ståhl,
nimmt HRx einen Maximalwert an und nähert sich
bei gesteigerter Schnittgeschwindigkeit immer mehr
s2
den teoretischen Werten HR teorX = -— • 103 ß, wo r
o • r
den Abrundungsradius des Drehmeissels in mm
be-deutet. Jedoch ist hierfür immer weiter gesteigerte
Geschwindigkeit bei vermindertem Vorschub
erforder-lich, weshalb verhältnissmässig bald die für normales
Drehen (mit Schnellstahl oder Hartmetall)
anwend-bare Geschwindigkeit erreicht ist, bei welche ein
ver-kleinerter Vorschub (s < 0,10 à 0,15 mm/U. in Ståhl)
oft nicht geringere Rauigkeitstiefe HRl ergibt
son-dern nur erhöhte Drehzeit bedeutet. Beim Gusseisen
(sprödem Material) ist IIRl_ grösser als der teor. Wert
und unabhängig von der Schnittgeschwindigkeit;
in der Schnittrichtung nimmt I1R bei erhöhter
Geschwindigkeit etwas ab. KR± ist ca 0,5 für Gusseisen,
für Ståhl nähert er sich dem teor. Wert 1/3 bei erhöhtei
Geschwindigkeit.
Fig. 15 bezieht sich auf einen Verschleissversucb
beim Walzfräsen von Ståhl 0,40 C und zeigt die
Rauigkeitstiefen in der Schnitt- und in der
Quer-richtung IIR und II Rl, ferner das Drehmoment am
Fräserdorn Mf mkg, und schliesslich die auf der
Frei-fläche der Fräserzähne auftretende
Verschliessmarken-breite VB in mm sämtliche als Funktion vom
Fräs-weg. — Bei VB = 0,1 mm sind die Fräser als
ver-schliessen betrachtet worden. Bei mässigem
Vorschub, pro Umdrehung, m, ist HRl häufig grösser
als Hr und bei m < mm/U. ist HR meistens grösser
m2
als der teoretische Wert HR teor| = • 103 ß, wo D
den Durchmesser des Fräsers in mm bezeichnet.
Insänt
Värmeförlusterna från isolerade rör och den
ekonomiska isolationstjockleken.
Ingenjör Emk O. Jonsson vid Byggnadsstyrelsens
värmetekniska avdelning har välvilligt påpekat för mig, att
i min artikel "Värmeförlusterna från isolerade rör ocli
den ekonomiska isolationstjockleken" i Teknisk tidskrift
Mekanik häfte 9 den 16 september 1939 förekommer ett
räknefel.
Ekvationen nederst i vänstra spalten på sid. 102 skall
lyda
15,92__3_
d kr 100 X dy 7t dy
ds dy, 15,92 dy 1 "j2
2 LloO A di ayndyJ
Då den felaktiga ekvationen legat till grund för
beräkningen av koefficienterna e och s2 i rörtabellerna,
måste därför de två sista tabellkolumnerna betraktas
med misstro och böra strykas.
Lyckligtvis framgår emellertid av utförda
kontrollräkningar, att ekvationen
dk’r 1000 c. , . .... . ,
–^— = 7–(med s i millimeter)
ds (s + «i)2V
överensstämmer oväntat väl med de värden, som beräknas
med den rättställda exakta ekvationen.
Jag har företagit en undersökning av, huru stora
differenserna bliva, om man beräknar —– enligt den exakta
ds
formeln och enligt den approximativa. Resultatet av
denna är, att vid rördiametrar av 89 mm och däröver
blir differensen mindre än cirka 2,5 % för alla i
tabellerna upptagna A-värden och för isoleringstjocklekar
mellan 15 mm och 100 mm. För rördiametrar från och
med 60 mm och upp till 89 mm blir differensen mindre
än 3,5 % för alla ovan nämnda A-värden och för
tjocklekar mellan 20 och 80 mm. Vid mindre dimensioner
får man differensen mindre än 3,5 % vid samma
tjocklekar, men endast under förutsättning, att vid 48 mm rör
X <0,15, vid 42 mm rör X < 0,13 och vid 33 mm rör
X < 0,11.
För beräkning av den ekonomiska
isolationstjockleken kan därför, om detta iakttages, med en noggrannhet,
som är mer än tillräcklig, användas ekvationen
. fÄ: c
s = V/–Sl
V p-y
Användes denna på det i artikeln anförda exemplet
finner man den ekonomiska tjockleken vara 38,2 mm i
stället för 41,4 mm.
Jag beklagar mycket, att jag nödgas på detta sätt
rätta en min tidigare uppgift och har tyvärr icke något
annat att skylla på än bristande kontroll från min sida.
Holger A. Lundberg.
Litteratur
Insänd litteratur.
Elfman, Lennaet, Elementär hållfasthetslära. Andra
uppl. 93 sid. med 65 fig. Stockholm, Svenska
bokförlaget, 1939. Pris bund. kr. 3: 75.
Bekgman, Oscar, Handbok 1 järn, metall- och
träbearbetning. Sjätte delen: Fräsning. 307 sid. med 365
fig. Stockholm, Verkstädernas förlag, 1939. Pris
inb. kr. 7: 50.
Schmicker, D. F., Die praktische Arbeit, Wegweiser
für die praktische Ausbildung der Studierenden des
Maschinenbaufaches. Fjärde uppl. bearbetad av
Carl Ritter. 86 sid. med 92 fig. Leipzig, Max
Jänecke, 1939. Pris häft. M. 2: 15.
Klingelberg, Technisches Hilfsbuch, utg. av Ernst
Preger och Rudolf Reindl. 706 sid. Berlin, Julius
Springer, 1939. Pris bund. M. 10: 50.
Frasen, Herausgegeben aus Anlass des 40-jährigen
Bestehens des Wanderer-Fräsmaschinenbaues. 89
sid. med 152 fig. Berlin, Julius Springer, 1939.
Pris bund. M. 6: 60.
Das Buch vom Spännen. Utg. av Paul Forkardt.
Kommanditgesellschaft. 219 sid. Berlin, Julius
Springer, 1939. Pris bund. M. 15:—.
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
