Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
kännedom om det strömmande mediets specifika
volym v, vilken för gaser och ångor i sin tur ofta
särskilt måste beräknas ur tryck och temperatur. Det
är inte heller alltid man ur tabeller eller dylikt direkt
får reda på det strömmande mediets kinematiska
viskositet v vid ifrågavarande temperatur och tryck;
ofta finner man — eventuellt genom särskilda
beräkningar — i stället den dynamiska viskositeten t\
och måste ur denna och den specifika vikten beräkna
v. Vidare måste man i regel ytterligare beräkna
tryckförlusterna genom olika Törledningselement,
såsom ventiler, krökar, inlopp och utlopp m. m., samt
eventuellt även beräkna de pumpeffekter, som
erfordras för att övervinna tryckförlusterna. De flesta
av dessa beräkningars utförande kompliceras som
bekant ytterligare av talrika erforderliga omräkningar
till lämpliga, gängse enheter.
Var och en av dessa tråkiga delberäkningar kan
lätt utföras med hjälp av ett för delberäkningen
ifråga uppgjort nomogram. Sålunda kan man t. e.
med ett nomogram med tre skallinjer, en graderad
för rördiametrar d, en för volymströmmar V/t och en
för strömningshastigheter w, med en avläsningslinje
lätt bestämma den sistnämnda storheten för givna
värden på de båda förstnämnda. Om graderingarna
äro utförda i gängse enheter, eventuellt som
dubbelsidiga graderingar för olika brukliga enheter, undgår
man härvid också enkelt de besvärliga omräkningarna.
Dylika trelinjersnomogram för de olika
delberäkningarna kunna vidare med fördel kombineras med
varandra på så sätt att olika delnomograms skalor
för en och samma storhet sammanfalla. Härigenom
vinnes den fördelen att man, sedan man med en
avläsningslinje i ett delnomogram har funnit värdet på
en dylik storhet (säg t. e. V/t i ett
G/t-v-V/t-nomogram), ej vid fortsatta beräkningar med ett
annat delnomogram (t. e. ett V/t-d-w-nomogram)
behöver söka upp motsvarande punkt på en annan
skallinje för samma storhet (V/t) utan kan utgå från
den funna punkten på den för nomogrammen
gemensamma skallinjen; det tillhörande talvärdet behöver
ej ens avläsas, om man ej intresserar sig för detta
mellanresultat.
I princip kan man ganska lätt på detta sätt med
varandra kombinera nomogram för samtliga
ifrågakommande delberäkningar; däremot är det ej så
enkelt att få en sådan form på kombinationen, att
den får plats på ett papper av hantèrliga
dimensioner, då skalorna bringas att omfatta alla i praktiken
normalt förekommande talvärden utan att
skalindelningarna någonstädes göras så sammanträngda, att
beräkningsnoggrannheten blir för liten. Samtidigt
måste förhindras att olika skallinjer komma för nära
varandra eller rent av sammanfalla. Efter åtskilliga
försök och jämkningar har den lösning av denna
uppgift framkommit, som visas i fig. 1 och som torde
fylla rimliga anspråk på praktisk och mångsidig
användbarhet.
Mer än ett dussin enkla trelinjersnomogram för
alla möjliga vid rörströmningsberäkningar
förekommande delberäkningar ha här kombinerats med
varandra till ett veritabelt
fråga-mig-om-allting-nomo-gram, och det bör därför ej förvåna, att det hela vid
första anblicken ser synnerligen invecklat ut —
liksom f. ö. allt dylikt brukar te sig, innan man kommit
underfund med idén med det hela.
För att i detta fall med minsta möda komma
underfund med nomogrammet och dess användning bör
man först studera vad de olika skalorna framställa,
vilket enklast framgår av de längst till vänster
antecknade symbolerna.
Vi börja lämpligen nedifrån och finna, att den
nedersta skallinjen på den undre sidan uppbär en
gradering för inre rördiametrar d (från 4 till 2 000 mm)
och på den Qvre sidan en gradering för tillhörande
cirkelareor A. Små cirklar på skalan utmärka
punkterna för standardrör (enligt finländsk standard).
Nomogrammet kan också användas för beräkningar,
gällande för icke-cirkulära strömningstvärsnitt; i
dylika fall får man vid varje beräkning att göra med
tvenne punkter på denna skallinje, den ena bestämd
av strömningstvärsnittet A och den övre
graderingen, den andra av den "hydrauliska diametern" d
(= 4 A/P, där P är den "våta periferien") och den
undre skalindelningen. För de långt vanligare
fallen med cirkulära tvärsnitt sammanfalla alltså dessa
båda punkter.
Den med (2) betecknade andra skallinjen nedifrån
uppbär graderingar för viktströmmar G/t, på den
övre sidan angivna i tonS/h, på den undre i kgS/sek.1
Skalan (3) är på samma sätt graderad för
volymströmmar V/t, angivna dels i m3/h, dels i
liter/min. och m3/min.
Skalan (4) bär en gradering för framströmmande
gasers eller ångors (ej vätskors!) temperatur T från
— 50 till + 500° C.
Linjen (5) hade kunnat förses med en gradering
för produkten av strömningshastigheten w och
rör-diametern d, men då ingen torde intressera sig för de
numeriska värdena på detta mellanresultat vid
beräkningarna har graderingen utelämnats.
Skalan (6) har en gradering — i början i watt, i
slutet i kilowatt —- för de teoretiska pumpeffekter
= 1 vilka erfordras för övervinnande av
tryckförlusten i ett rörledningselement med motståndstalet
£ =1. Vid andra värden på £ än 1 får man
multiplicera med och för att få den pumpaggregatet
primärt tillförda motsvarande effekten får man dividera
med aggregatets verkningsgrad.
Skallinjen (7) har på den övre sidan en gradering
för specifika volymer v och på den undre sidan en
gradering för motsvarande specifika vikter /.
Skallinjerna (8) för gastrycket p äro tvenne, den
ena gällande för vattenånga, den andra för luft.
På den gemensamma delen av dessa linjer ha
ytterligare tvenne enstaka punkter utmärkts, den ena
gällande för torr rökgas, den andra för stadsgas, båda
för ett tryck av 760 mm Hg.
Skalan (9) gäller för medelströmningshastigheter
w och omfattar värden från 0,1 till 300 m/sek.
Skallinjen (10) är graderad för den teoretiska
pumpeffekt N/l som per längdenhet av röret erfordras
för övervinnande av tryckförlusten. För beräkning
av den verkliga pumpeffekten måste givetvis divi-
1 Bokstäverna S efter ton och kg angiva att fråga är om
mått på substansmängder, ej om motsvarande kraftenheter,
vilka betecknas Kton och Kkg. En närmare motivering av
detta särskiljande av annars lika benämnda enheter har förf.
framlagt i en skrift "Om tekniska beräkningars
rationalisering, samt om dimensionsanalyser för modellförsök", Svenska
tekniska vetenskapsakademiens i Finland medd. nr 10 (1936),
sid. 21—30. I detta sammanhang är detta särskiljande
visserligen av mindre betydelse.
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
