Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 10. "Andreas AArö." Fig. 12. Byggnadsritning till "Dan Broström". L, = 15,5 m, B = 5,25 m, D = 3,3 m.
Fig. 9. "Långsand." Fig. 11. Segelritning till "Wilhelm R. Lund-
gren".
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
på särskilda vagnar över land från stationen till
olycksplatsen.
Jag fortsätter tillsvidare den svenska
utvecklingsserien. Det egna ligger en ju alltid närmast. På
Sveriges västkust har man iakttagit att särskilt två
mera regelbundna havsströmmar äro rådande. En
gående i nordlig riktning och en kommande från
Nordsjön in i Skagerack och vidare ner i Kattegatt från
Nordsjön. Denna senare ström driver med stor
hastighet in mot bohuslänska kusten, så att fartygen på
oberäkneligt kort tid befinna sig mitt inne bland de
bohuslänska skären. Det har därför visat sig
ofrånkomligt att i dessa även som i andra liknande far-
vatten bedriva räddnings- eller rättare
varningsarbete medelst jämförelsevis stora patrullbåtar, och för
dessa patrullbåtar är väl den motordrivna båten den
naturligaste.
Det vill säga det erkännes ej till fullo av
norrmannen Hans Holter, sekreterare i det norska
räddningssällskapet. Han pläderade vid den ovannämnda
kongressen livligt för räddningsbåtar under segel,
gärna med ketch- eller Bermudas-rigg, samt möjligen
en liten motor som reserv. Vind saknas det förvisso
ej menade han vid de tillfällen, då räddningsarbetet
påkräves. Fig. 10 visar en av de senaste norska
räddningsbåtarna, nämligen "Andreas AArö".
Mitt under brinnande krig ställdes till sällskapets
förfogande medel tillräckliga att bygga en verklig
patrullbåt, och kommo härvid de från England
erhållna ritningarna till båten av Watsons typ väl till
pass, om ock en del överarbetningar måste vidtagas,
särskilt för beredande av bättre utrymmen för
personalen ombord, då kryssningarna kunna taga flera
dygn i anspråk. Denna
Sveriges första patrullbåt fick
namn efter den redan år 1914
bortgångne framstående
göteborgsredaren "Wilhelm R.
Lundgren" (fig. 11). Tre dylika patrullbåtar hava
sedan byggts, de två senare dock enligt en rent
svensk, delvis efter de svenska fiskebåtarna uppgjord
konstruktion. Den sista av dessa, uppkallad efter
den svenske storredaren "Dan Broström" (fig. 12 och
13), synes i viss mån giva rättvisa åt norrmannen
Holters ovan berörda profetia om de norska
redd-ningssköjternas framtid.1
Sällskapets nybyggnadsverksamhet stod härefter
stilla till år 1935, då en förbättrad stationär
motordriven räddningsbåt, "Adolf Bratt" byggdes för en
nyinrättad räddningsstation i Falkenberg, vilken
följdes i slutet av år 1938 av en av lotsverket byggd
snarlik båt för den nu av sällskapet övertagna
tidigare statliga räddningsstationen i Torekov, och år
1939 av räddningsbåten "Axel Broström", som nu
ersatt den gamla roddbåten i Galtabäck. "Axel Bro-
i Linje- och segelritningarna till "Dan Broström" voro
införda i Skeppsb. 1937 sid. 73 o. 74.
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
