Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag-och Vat tenbyg gnadskonst
Frysprov å fasadmaterial och andra faktorer, som
varit bestämmande för val av fasadbeklädn ad
till Södersjukhusets nybyggnader.
Laboratorieprovningen utförd av Statens provningsanstalt på uppdrag av Södersjukhusets provningsavdelning.
Av civilingeniör SVEN NYCANDER, Stockholm, LSTF.
Med det utsatta läge, som Södersjukhuset kommer
att få uppe på Årstahöjden i Stockholm, blir fasaden
starkt utsatt för väder och vind.
Särskilt frost i förening med fukt torde innebära
stor fara för fasadytans goda bestånd. Med den höga
hushöjden, delvis 9 våningar över markytan, blir
varje liten reparation på husets övre delar dyrbar,
varför man även måste ställa den fordran, att, om en
lokal skada uppstår på putsen, skall själva
isoleringsmaterialet under densamma ha sådana egenskaper, att
det motstår frostens inverkan och garanterar, att den
lokala skadan icke förstoras.
Förutom tegelvägg med fasadtegel var
betongstomme med alternativen in- eller utvändig isolering
föreslagen. Frysprov, utförda vid officiella
provningsanstalter eller av fabrikanterna själva, tycktes
visa, att pålitligt isoleringsmaterial för utvändig
isolering av betonghus finnes tillgängligt i marknaden.
Några prov med fullständig väggkonstruktion,
bestående av betong, isoleringsmaterial och puts, utsatta
för starkare, växlande köldpåfrestningar, . funnos
emellertid icke verkställda.
Genom ett för berörda industrier hedrande intresse
och önskan att på vetenskapligt och opartiskt sätt
närmare studera dessa frågor kunde under hösten
1938 vid Statens provningsanstalt igångsättas en
ingående frysprovning, delvis bekostad av respektive
leverantörer, delvis av Södersjukhusets
Byggnadskommitté.
För att på kort tid erhålla utslagsgivande resultat
var det givetvis nödvändigt att utsätta proven för
betydligt starkare påfrestningar än dem en byggnad
kan råka ut för. Då endast 23 dygn förflöto mellan
putsningens utförande och frysprovningens
verkställande, visade det sig tyvärr, att i samtliga prov med
kalkbruk eller kalkputs erforderlig karbonatisering
icke hunnit ske. För att ingen skall misstolka dessa
prov, utelämnas de helt och hållet i denna redogörelse,
som i stället endast upptar de material, som efter
slutat prov lågo bäst till för att kunna bliva antagna
till utförande. Dock får provet nr 10, vanligt
1,6-tegel med kalkputs, utgöra ett undantag, enär av
detsamma tydligt framgår faran av att putsa en
fastighet med kalkputs så sent på hösten, att frost kan
inträda, innan putsen hunnit att tillräckligt
karbona-tisera.
Proven tillverkades genom Provningsanstaltens
försorg, sedan en av dessa tjänstemän vid upplag
eller arbetsplatser uttagit det material, som skulle
provas.
I Provningsanstaltens fryskammare insattes 10 st.
olika prover, vardera med 1 m höjd och ca 0,55 m
bredd.
Sammansättningen av de för slutbedömningen aktu-
ella provkropparna var enligt Provningsanstaltens
protokoll:
[-Prov-kropp-]
{+Prov-
kropp+}
2 10 cm vanl.
betong 10 cm "Siporex" 23 aug. 6 mm
cementbruk 1:3 (vol.-delar) 13 sept. 6 mm
"Porfy-rit"-puts "No 428" 16 sept.
3 10 cm vanl.
betong 10 em
"Santo-rin" 23 aug. 6 mm
cementbruk 1:3 (vol.-delar) 13 sept. 6 mm "Porfy-i rit"-puts "No 328" 16 sept.
5 Murtegel "Haga 1,45" och Röbo röda
fasadmur-tegel Tillsammans 38 cm 15 sept.
! 6 Murtegel "Haga 1,45" och Röbo gula
fasadmur-tegel Tillsammans 38 cm 12 sept.
8 10 cm vanl.
betong 10 cm "Siporex" 23 aug. 6 mm
cementbruk 1:3 (vol.-delar) 13 sept. 6 mm
"Minera-lit"-puts 16 sept.
9 10 cm "Siporex" 20 cm vanl.
betong 23 aug. och 15 sept. 3 mm
cementbruk 1:3 (vol.-delar) 13 sept. 6 mm
"Porfy-rit"-puts "No 428" 16 sept.
10 38 cm murtegel "1,6-tegel" 13 sept. 6 mm
kalkmurbruk 15 sept. 6 mm
kalkputs-bruk 17 sept. |
Material, räknal från innersidan ut mot fasadsidan
Vägg
(datum för
utförande år 1938)
Ytterputs
l:a påslag
2:a påslag
Avsikten var att få proven och påfrestningarna så
lika verkligheten som möjligt Betongkropp nr 9
(betongvägg med invändig isolering) bibringades några
dygn efter gjutningen en i höjdled genomgående fin
spricka, motsvarande den krympspricka, som kan
uppstå före putsningen i en betongfasad. I detta
prov fastsattes Siporexplattorna mot betongen
medelst cementbruk, enär invändig isolering i allmänhet
muras efter gjutningen. I övriga prov med utvändig
isolering anbringades denna i formarna före
gjutningen.
Hos samtliga provkroppar med ytterputs lämnades
övre delen intill 30 cm oputsad. Den sålunda
oputsade delen är avsedd att motsvara en putsskada. Övre
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
