Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig.
Exempel på amerikanskt sektionssystem.
på andra håll. De utländska sektionshusen äro i de
flesta fall avsedda för ett mycket fattigt klientel men
ibland för ett mycket exklusivt. Den medelväg, som
Sverige håller härvidlag, liksom i många andra fall,
förekommer oftast ingen motsvarighet till.
Sverige har redan 1927 exporterat
monteringsfär-diga trähus till England, det gällde bl. a. 12 hus till
den stora kommunala trädgårdsstaden Becontree
utanför London, och dessa hus fingo år 1936
omdömet, att de varit de enda av där uppförda 25 000
hus, som det ej varit svårigheter med.
Nu bygges som bäst i Uddevalla en fabrik för
export av hus till utlandet, främst England. Husen
byggas i det s. k. Scanosystemet, som är enklare än
de i Sverige använda sektionssystemen.
De flesta tyska konstruktioner med flyttbara
trähus av olika system hänföra sig till tiden före
världskriget, då behovet av byggnader i kolonierna var
stort.
I Tyskland användas mest stolpkonstruktioner för
trähus, men redan år 1929 exporterade Tyskland ett
sektionshus till Curacao. Det var ett fabriksmålat
hotell. Uppsättning och strykning var allt som
gjordes på platsen. Liksom oftast för utländska hus var
skarvkonstruktionen dålig, och i Tyskland slog
systemet ej igenom.
Som en kuriositet kan nämnas, att redan för
hundra år sedan fabrikstillverkades i England hus
med gjutjärnsväggar och beklädnadsplattor. De
första engelska patenten, avseende
sektionssystem-liknande konstruktioner, beviljades 1904, och då var
det tre på en gång, så tiden var tydligen mogen. Nu
finns det ett 40-tal firmor, som tillverka
monterings-färdiga trähus, men de flesta arbeta enbart med
provisoriska eller enkla byggnader, speciellt av direkt
transportabel typ, t. e. sportstugor, garage och uthus,
men några företag göra även samlingssalar o. d.
I Amerika började fabrikstillverkningen av trähus
för 40 år sedan. I Amerika, jag avser endast
Förenta staterna, lär det byggas ca 300 000 trähus
årligen. Största delen av dessa är enfamiljshus, och
det är naturligt, att fabrikstillverkning där utvecklats
kraftigt. De flesta husen äro byggda enligt
stolp-system i en eller annan form och beklädas ut- och
invändigt med plattor. Genom Purdue-universitetets
avdelning för husbyggnad liar på prov byggts ett
mycket enkelt tvåfamilj shus, avsett att lösa
bostadsbristen i en storstad. Kostnaden var 5 600 kr. för
hela huset, men standarden otroligt låg för svenska
förhållanden, inget varmvatten, ingen uppvärmning
etc. Högre klass är det på det hus, som visas i fig. 8
och som erbjuder väl genomarbetade
konstruktions-detaljer.
Till slut hoppas jag, att jag genom min redogörelse
har visat, att även något så enkelt som en liten villa
kan ge anledning till åtskilliga ingenjörsmässiga
problem.
Väg- och vattenbyggnadskåren och dess
användning i försvarets tjänst.
Av kapten wk TORSTEN R. ÅSTRÖM, Stockholm, LSTF.
Frågan om att i ökad utsträckning taga ingenjörerna
i anspråk inom försvarsväsendet har ju under senare år
varit föremål för ett visst intresse inom
teknologföreningen. Sålunda ägnades exempelvis en väsentlig del
av föreningens årsmöte 1937 till föredrag och
överläggningar om försvaret, tekniken och ingenjörerna.
På grund bl. a. av förbindelsetjänstens utomordentligt
stora betydelse i den moderna krigföringen intaga
väg-och vattenbyggarna i viss mån en särställning ifråga om
ingenjörskraftens användning inom försvaret, vilket
även kommit till synes vid tidigare utredningar
angående skapandet av en teknisk kår, väg. och
vattenbyggnadskårens omorganisation o. d.
En närmare redogörelse för de nuvarande
förhållandena i detta hänseende torde därför vara av speciellt
intresse för denna avdelning av tidskriften.
Genom den år 1937 på grundval av 1936 års
försvarsbeslut genomförda nyorganisationen av väg- och
vattenbyggnadskåren ha även förutsättningarna för en sådan
användning, evad det gäller väg- och vattenbyggarna,
skapats. Den direkta fronttjänstens behov av
kvalificerad ingenjörspersonal Ined militär utbildning utöver
den vanliga befälselevtjänstgöringen omfattar till alldeles
övervägande del väg- och vattenbyggare och detta behov
skall i första hand tillgodoses genom kårens officerare.
I kungl. maj:ts förordning av den 18 juni 1937
(SFF 1937/677), vilken trädde i kraft den 1 juli 1937,
ha kårens uppgifter närmare angivits: "väg- och
vattenbyggnadskåren ingår såsom en militär kår i arméns
reservpersonal samt har till uppgift:
1) att i krigstid förse försvarsväsendet med särskilt
utbildad officerspersonal för bestridande av sådana
befattningar, vilka förutsätta insikter i väg- och
vattenbyggnadsfacket,
2) att, i den mån så lämpligen kan ske, jämväl i
fredstid lämna militära myndigheter biträde i ärenden, som
fordra tillgång till särskild sakkunskap inom väg- och
vattenbyggnadsfacket samt
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
