Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag-och Vat tenbyg gnadskonst
rats med à-priser och summor, kommer att bliva
kontraktets kostnadsförteckning och som principiellt
kommer att innehålla följande delar och poster:
1) massor och à-priser för alla enligt ritningar
entydigt bestämda massor;
2) klumpsummor för arbeten, som ej kunna mätas;
3) klumpsummor för platsadministration, hyra,
avskrivningar etc.;
4") klumpsummor för arbeten, vilkas utförande
bestämmes av entreprenören.
Summan av kostnadsförteckningar i alla poster
skola sålunda stämma med den i kontraktet införda
kontraktssumman, vilken måste finnas bl. a. för
borgensförbindelse o. d.
Tredje inledningstalare var kapten T. Stenport, som
redogjorde för sina erfarenheter från en husbyggnad
med av byggherren garanterade massberäkningar. Tal.
framhöll bl. a.
För ett gott samarbete mellan byggherre och
entreprenör fordras, att de handlingar, som läggas till
grund för entreprenaduppgörelser, klart och tydligt
angiva parternas åtaganden och skyldigheter.
Uppgifter, såsom "arbetet utföres enligt senare
anvisningar eller detaljritningar" eller "byggherren svarar
ej för de lämnade uppgifternas riktighet", borde aldrig
få förekomma.
Det förefaller, som om man på många håll ej
tillräckligt beaktar den högst avsevärda tid, som kräves
för att få projektarbetet omsorgsfullt utfört. För en
normal bostadsbyggnad om ca 10 000 ms åtgå 5 à 6
månader exklusive skissarbetet. Tiden fördelas på
följande sätt:
för samtliga ritningar, således även
detaljritningar och arbetsbeskrivningar, 3 à 4 månader;
för massberäkningar och handlingarnas
detaljgranskning 1 månad;
för korrigeringar och ändringar 1 vecka;
för avgivande av bindande anbud minst 2 veckor.
Massberäkningarna för den här relaterade
husbyggnaden ha utförts av Stockholms byggmästarförenings
mätningskontor. Massberäknarna måste vara fullt
opartiska samt såväl praktiskt som tekniskt kunniga,
så att de jämsides med massberäkningarnas utförande
kunna kritiskt granska de förefintliga handlingarna.
Då det f. n. är brist på kunnig teknisk arbetskraft,
torde det, socialt sett, nu vara en lämplig tid att
övergå till detta system, som innebär en väsentlig
rationaliseringsåtgärd.
Vid uppställningen av massberäkningen gäller det:
1) att lämpligt avväga huru långt i detalj man
skall gå;
2) om man skall skilja på material och arbete eller
ha dem sammanförda.
Man bör givetvis eftersträva en uppställning, som
så mycket som möjligt ansluter sig till
entreprenörernas. Det vanligaste torde vara att sammanföra
material och arbete. Även ur andra synpunkter är
säkerligen denna princip att föredraga bl. a. därför, att
olika uppfattningar mellan byggherre och entreprenör
av den beräknade materialåtgången vid resp.
arbetsenheter näppeligen torde kunna undvikas.
En lämplig och opartisk kontroll av
massberäkningarna kan erhållas i de ackordsuppmätningar, som utföras
av arbetsgivarnas och arbetarnas resp. mätningskontor.
Huru noga än massberäkningarna utföras, kan man
ej begära, att de skola vara exakta. Det gäller att
fastställa en tolerans, inom vilken avvikelser från de
verkliga massorna få ske, utan att det föranleder
någon ändring i den kontrakterade anbudssumman.
Toleransen måste dels väljas så liten, att den ej
frestar till missbruk och dels vara så stor, att den
verkligen tjänar sitt ändamål och inrymmer normala
mätningsfel. Man kan måhända finna en lösning däri,
att man använder sig av en varierande tolerans,
förslagsvis på 2,5 och 10 % arbetsenheterna, beroende
på deras storlek, och vilkas gränser angivas i varje
särskilt kontrakt, och dels en konstant tolerans,
exempelvis 1 % för arbetena i sin helhet. Toleransen
skall endast avse mätningsfel.
Arbetsenheter, som uppenbarligen äro uteglömda,
likaså upptagna enheter, som ej komma till utförande,
skola, även om de inrymmas i toleransen, föranleda
justering i entreprenadsumman.
Ifrågavarande systems fördelar äro:
1) framtvingar genomarbetade handlingar;
2) en ingående detaljgranskning av handlingarna;
3) minskade kostnader för anbudsgivningen;
4) spekulationsmoment genom felaktiga massor
bortfaller;
5) sanerar entreprenadväsendet.
Systemets nackdel är:
Kräver lång tid för projektarbetet.
Efter inledningstalarnas anföranden framförde
ordf. avdelningens tack till föredragshållarna,
varefter diskussionen påbörjades.
Doktor F. Samsioe ansåg, att civilingenjör Nycander
skönmålar Englands system, som i verkligheten inte
alls är så bra. Såsom exempel härpå kunde nämnas,
att ett slutet kontrakt ej på något sätt kan ändras
— även om bada parterna äro överens härom. Vidare
ansvarar arkitekten helt för arbetet in i minsta detalj,
under det att byggherren sitter med armarna i kors,
Gör massberäknaren fel, uppstå dessutom alltid stora
tråkigheter — vilket belystes med ett exempel.
Kaptenerna Hansens och Stenports förslag framhölls
däremot som en gyllene medelväg.
Civilingenjör S. Nycander förklarade, att han ansåg
Englands system vara bra men inte bäst, och föreslog,
att vi själva skola utarbeta ett system, som tager
hänsyn till andra systems goda erfarenheter.
Direktör H. Krosh förklarade, att civilingenjör
Nycander med rätta svartmålar vårt nuvarande
entreprenadsystem, som ofta nog leder till att de
entreprenörer, som räkna fel, erhålla arbetena.
Motståndet till en övergång från det nuvarande till det av
civilingenjör Nycander föreslagna systemet torde bero
på att de större entreprenörerna tro sig förlora på
denna ändring.. Med största sannolikhet kommer
Englandssystemet emellertid i stort sett att slå igenom
hos oss, även om det i viss mån kommer att ändras.
Direktör E. P. Wretlind framhöll, att det nya
systemet med bindande masskontrakt skulle, utöver
vad som tidigare framhållits, ha ytterligare fördelar,
bl. a. skulle den skapande känslan även tillfalla
förslagsställare och kontrollanter, vilket med nuvarande
system långt ifrån är fallet. Vidare framhöll tal.
tryckta formulärs stora fördelar vid uppgörande av
avtal m. m. och ansåg, att ritningsskalan vid
vägför-slag borde ökas mot nuvarande. Slutligen meddelade
tal., att Stockholms stad har som praxis att alltid
bevilja ett förskottsanslag för utarbetande av förslag till
beslutade byggnader. Detta förfaringssätt har i
praktiken visat sig synnerligen förmånligt. Tal.
kunde ej annat än rekommendera förfaringssättet.
Civilingenjör E. Nordendahl ansåg, att arkitekterna
i Sverige ha skaffat sig en mycket god ställning men
kanske ej alltid velat nedlägga tillräckligt arbete pä
sina uppgifter. Orsaken kunde förklaras bl. a. av att
arkitektarvodet är för lågt.
Civilingenjör G. Dalberg erinrade om att STF under
årtionden nedlagt mycket stora arbeten för utredning
av de nu rådande missförhållandena. Inom väg- och
brobyggnadsområdet torde nuvarande missförhållanden
i främsta rummet bero på att arvodestaxorna äro
oskäligt låga, vilket har till följd, att utredningarna
ej kunna bli tillfredsställande. Tal. erinrade i detta
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
