- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Väg- och vattenbyggnadskonst /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vag-och Vai ti nbyggnadskonst

varvid denna linjes skärningspunkt med øj-cirkeln
bestämmer ab. Det bör kanske särskilt framhållas,
att varje rät linje genom origo svarar mot ett visst
ft-värde och alltså även mot ett visst värde på
förhållandet oe: ob (= k). Mot t. e. linjen för ae — 1 500
svarar värdet k = 1 500 : 50 := 30 och mot värdet
ob = 30 på ab-cirkeln svarar k — 1 200 : 30 = 40.

Hur diagrammet användes vid godtyckliga
spänningar framgår av följande exempel (jfr figurer på
blad 1).

Dimensionering.

Ex. 1 a. Givet: M — 2 tonm, h — 25 cm, oe = 1 300
kg/cm2. Sökt: Fe och ab.

Utgå från skärningspunkten mellan M-kurvan för
2 tonm och linjen för ae = 1300. Följ den streckade
kurvskaran (järnkurvorna) till skärning med en
horisontell linje genom k = 25 pä h-axeln.
Skärningspunkten (P) ger Fe =6,7 på Fe-axeln. En rät linje
från origo genom P ger på o^-cirkeln värdet ø4l2oo =

26

Utredningar

26. k = 1 200 : 26. Verkligt oh

1 200

1300 =

Ex. Ib. Är h i stället =12 cm, erhålles analogt
Fe = 15 och ff, = 67 -J-|™ = 73.

Ex. 2. Givet: M = 3 tonm. a. = 1 300, ob =

till ’ till

= 50 och h= 14 cm. Sökt: Fe, ae och ob.

Först bestämmes läget av den s. k. "gränslinjen"
för de givna tillåtna påkänningarna. Gränslinjen
skiljer järnkurvornas giltighetsområde från
betongkurvornas; över gränslinjen gälla järnkurvorna, under
gränslinjen gälla betongkurvorna. För bestämning
av gränslinjens läge beräknas först värdet ah =

gräns

70

= .-^r. • 1 200 = 65, varefter gränslinjen erhålles
i ouu

som en rät linje från origo genom värdet 65 på
ab-cirkeln. Beräkningen av gränslinjens läge är alltså
ett engångsarbete, som endast behöver upprepas, när
nya tillåtna påkänningar skola användas.

Förfaringssättet blir nu följande: utgå från
skärningspunkten mellan M-kurvan för 3 tonm och linjen
för ae = 1 300. Följ järnkurvorna till skärning med
gränslinjen. Fortsätt från denna skärningspunkt
utmed M-kurvorna till skärning med en horisontell linje
genom h = 14. Denna punkt (P) bestämmer Fe =
= 28 cm2. ab = abtiH = 70. En rät linje från origo
genom P ger 0^^=90. Alltså k = 1200/90 och
1 200

= - 90 ’ 70 = 935-

Påkänningsbestäinning.

Ex. 3 a. Givet: M = 4 tonm. h = 20 cm. Fe—
= 13 cm2. Sökt: ae och ab.

Utgå från den av h och Fe bestämda punkten (P).
Följ den streckade kurvskaran till skärning med
M-kurvan för 4 tonm. Genom interpolering mellan ae-

1 740

linjerna erhålles ae = 1 740. ab= 44 • —= 64.

1 200

Ex. 3 b. Är ill i stället z=z 2 erhålles analogt oe =
870

= 870 och öb = 44 • l 200 = 32.

Ljuskopior av diagrammen i bruttoformat 22 X 37 cm!
kunna erhållas från författaren, adress Vattenbyg-gnadsbyrån.

"Byggnadsindustrien i Sverige." 1934 års
byggnadsindustrisakkunnigas digra betänkande (1 141 sidor)
omspänner allt vad som rör landets
husbyggnadsindustri, såsom frågor av social natur, personalens
anställningsförhållanden, organisation och ekonomi,
prisbildningen på tomt-, fastighets- och hyresmarknaderna,
monopolistiska strävanden samt rationalisering av
denna industri.

Det huvudsakliga motivet för statsmakterna att taga
upp dessa frågor till behandling har varit önskemålet
att åstadkomma så goda och billiga bostäder som
möjligt samt att giva byggnadspersonalen mera säkra
arbetsförhållanden och att fördenskull söka undanröja
befintliga brister och missförhållanden inom
byggnadsindustrien samt åstadkomma en mera rationell
byggnadsverksamhet.

Den av Svenska teknologföreningen tillsatta
kommittén för utarbetande av förslag till underdånigt
yttrande över det remitterade betänkandet har uttalat,
att det allmänt sett måste anses synnerligen lyckligt,
att statsmakterna på detta sätt tagit initiativet till en
rationell utveckling av husbyggnadsindustrien, men
kommittén har icke ansett det behövligt att yttra sig
över alla de frågor, som de sakkunniga behandlat,
utan den har inskränkt sig till sådana, som ha
särskilt intresse ur teknologföreningens synpunkt. För
att yttrandet skall kunna läsas utan att man samtidigt
behöver läsa betänkandet har i början av varje
avdelning intagits en kort sammanfattning av de
sakkunnigas förslag, varefter följer kommitténs kritik och
förslag till ändringar. I följande korta orientering över
yttrandet kan endast framhållas de mest betydelsefulla
synpunkter och förslag, som kommittén i berörda
frågor framlagt.

I frågan om olika system för ledning av
byggnadsarbeten har i yttrandet kraftigt understrukits de även
av de sakkunniga framförda önskemålen, att stat och
kommun böra gå i spetsen för att understödja och
befordra ett sunt entreprenadväsende. Att för
offentlig husbyggnadsverksamhet använda systemet "arbete
i egen regi" bör i allmänhet icke förekomma, dels
emedan man före igångsättandet av byggnadsföretaget
ej säkert känner den slutliga kostnaden för
detsamma, dels på grund av den tyngre organisation
för arbetsledning och kontroll som erfordras mot
vid privat verksamhet, där man har större frihet vid
val av personal och bättre kan göra lönen beroende
av förmågan.

Efter att hava påvisat de nackdelar, som vidlåda
nuvarande sätt för infordrande av anbud redogöra de
sakkunniga för de utomlands använda systemen härför
samt föreslå, att byggherren utlämnar en noggrant
upprättad masspecifikation, som entreprenören kan
ha till ledning och kontroll för sina egna kalkyler,
dock utan ekonomiskt ansvar från byggherrens sida.
Ett dylikt system undanröjer emellertid icke den
väsentliga olägenheten av flerfaldigt dubbelarbete, och
om anbudsgivare utan ingående kontroll skulle
godtaga den av beställaren utlämnade massförteckningen
medför detta i realiteten att det ekonomiska ansvaret
för anbudshandlingarnas fel och brister övertages av
entreprenören. På grund härav avstyrker
teknologföreningen detta de sakkunnigas förslag och påyrkar
att det av sammanslutningar mellan ingenjörer,
företagare och entreprenörer upprättas normer för anbuds
infordrande och avtals upprättande, så att i olika fall
såväl byggherrars som entreprenörers intressen bliva
tillbörligen tillgodosedda. Rörande frågan om
rationalisering av anbudsförfarandet har kommittéleda-

69

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:37:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939v/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free