Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag-och Vai ti nbyggnadskonst
Den i praktiken arbetande ingenjören kommer
under årens lopp i kontakt med diverse spörsmål, får
del av vissa under-hands-bestämmelser och gör
åtskilliga rön, som lämpligast och enklast antecknas i hans
bestämmelsehäfte. Varje ny ändrad upplaga medför
omskrivning av dessa anteckningar eller ock
handhavandet av den gamla upplagan jämsides med den nya.
Opraktiskt och obekvämt och bör i möjligaste mån
undvikas.
Gällande betongbestämmelser säga i sin titel
tydligt ifrån, vilket år de antagits: "Statliga cement- och
betongbestämmelser av år 1934." Om detta goda
uppslag även komme till användning för titlarna till
statliga järnbestämmelser och statliga
belastningsbestämmelser, skulle eventuellt nya upplagors tryckår icke
kunna förorsaka några förväxlingar.
Vi stå f. n. inför utsikten att något av de närmaste
åren få nya järnbestämmelser, en sak som måste från
många synpunkter hälsas med tillfredsställelse. I
början av januari i år har nämligen K. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse till Kungl, maj :t begärt,
att omarbetning av de nu sedan 1931 gällande
järnbestämmelserna måtte vidtagas med härpå följande
utfärdande av nya bestämmelser. Med bifall till denna
skrivelse har Kungl. maj:t den 28 april 1939 uppdragit
åt K. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att vidtaga i
ärendet erforderliga åtgärder. Det vore önskvärt, att
här ovan framlagda redigeringssynpunkter blevo
tagna under omprövning och beaktade vid
handläggningen av den mycket viktiga och vidlyftiga frågan
om nya järnbestämmelser.
Jon Julius Munch-Petersen
lever i tacksamt minne hos det stora antal
svenska väg- och vattenbyggare, som sökt
sig till Danmark. Alltid var den
bortgångne redo att hjälpa oss på alla vis och
hans hem var en gästfrihetens boning.
Vi känna därför ett behov att hylla
honom genom följande utdrag ur
överingenjör Töre Husbergs levnadsteckning inför
Fysiografiska sällskapet i Lund den 12
april 1939. R. S.
Professorn i vattenbyggnadsteknik vid Den
poly-tekniske Læreanstalt i Köpenhamn, Jon Julius
Munch-Petersen, avled den 20 februari 1939. Han var född
den 20 oktober 1873.
Munch-Petersen blev student 1891, därefter fil.
kand. och år 1897 polyteknisk kand. Redan från
början ägnade han sig åt vattenbyggnadstekniken och
trädde kort efter studietidens slut i tjänst hos statens
vattenbyggnadsväsen. Härmed följde praktisk
verksamhet såsom biträdande ingenjör vid olika
hamnbyggnader i Danmark samt även fortsatta teoretiska
studier. Under ett par år vistades han på resor i flera
olika länder, huvudsakligen i länderna kring
Nordsjön, där han studerade de i hamnarna tillämpade
byggnadsmetoderna. Efter återkomsten till
hemlandet dröjde det icke länge, förrän ganska krävande
arbetsuppgifter började anförtros åt honom. År 1905
blev han bofast i Köpenhamn med anställning hos
direktoratet för vattenbyggnadsväsendet. Både i sin
egenskap av ingenjör i statens tjänst och såsom kon-
sulterande ingenjör deltog han i olika
hamnbyggnads- och strandförstärkningsarbeten. År 1906
utarbetade han tillsammans med professor Palle Bruun
ett förslag till förstärkningsarbete vid Möens Klint,
vilket belönades med l:sta pris. Därefter skötte han
självständigt de honom anförtrodda
arbetsuppgifterna. Han projekterade ett stort antal
hamnbyggnader. I flera fall ledde han personligen såsom
arbetschef byggnadernas utförande. Bland de
uppgifter, han omhänderhaft, må nämnas anläggande av
Yderby hamn 1906 och Rödby hamn 1907, senare
torrläggning av Rödby fjord, utvidgning av
Helsingörs hamn 1908, restaurering ocli förstärkning av 25
fiskehamnar på Bornholms kuster efter den förödande
stormen år 1913 samt förbättring och utvidgning av
Rönne hamn under åren 1918—1926. Ävenså må
skyddsarbetet på sandstranden vid Nysted särskilt
omnämnas.
Samtidigt ined att Munch-Petersen utövade sin
omfattande ingenjörsverksamhet, fann han tid och
krafter till övers för att ägna sig åt lärarekallet. År 1911
blev han docent i vattenbyggnadsfacket vid Den
polytekniske Læreanstalt, och år 1919 tillträdde han
den professur vid denna högskola, som han innehade
till sin död. Sistnämnda år lämnade han
vattenbyggnadsväsendets tjänst, men även därefter utövade han
praktisk verksamhet såsom vattenbyggare.
I ett land, där kusterna bestå av så löst material,
som fallet är i Danmark, kan en vattenbyggares
verksamhet få mycket stor betydelse. Så blev fallet med
Munch-Petersens. De värden, som han under sina
inånga arbeten omhänderhade, representerade
tillhopa stora summor. Mycket betydande blevo också
de besparingar, som han åstadkom åt sitt land, ty
han kunde genom omsorgsfullt och skickligt utförd
planering av sina arbeten, med ett minimum av
anläggningskostnad, göra en hamnbyggnad eller en
strandförstärkning i ovanligt hög grad hållbar för
framtiden.
De framgångar, han rönte i sin
ingenjörsverksamhet, berodde på den gynnsamma kombination av
härför behövliga egenskaper, som var tillfinnandes hos
honom. Han var idérik och hade förmåga att
överblicka ett problem ur alla de olika synpunkter, från
vilka en lösning var möjlig. På samma gång hade
han förmåga att välja den bästa lösningen. Han be-
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
