Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
FVU-llftGSCJU. I M
Fig. 10. Volymviktens variation med djupet i en lagrad
cementmassa samt volymviktens medelvärde från ytan och
till olika djup.
lös utfyllning. Därefter undersöktes, hur
volymvikten påverkas, då cementet utsättes för vertikalt
tryck, under det att expansion förhindras i de båda
horisontalriktningarna. Under tryckökningen kunde
den i cementet inneslutna luften fritt avgå,
Volymvikten vid lös utfyllning befanns vara 1,08.
Volymviktens variation med vertikaltrycket vid
förhindrad sidoutvidgning framgår av fig. 9. Med
ledning av diagrammet i fig. 9 har sedan beräknats
1) volymviktens variation med djupet i en lagrad
cementmassa (fig. 10);
2) volymviktens medelvärde från ytan och till
olika djup (fig. 10);
3) vertikaltryckets storlek q på olika djup (fig. 11),
allt under förutsättning, att ingen upphängning på
siloväggar äger rum.
Den i litteraturen vanligen uppgivna volymvikten
1,40 svarar mot medelvärdet för 17 in fyllning och
torde för de flesta fall vara ett bra värde.
b. Aktiva tryckets storlek.
Förf. har inte tillgång till några försöksresultat
rörande aktiva tryckets storlek, och det torde även
vara av mindre intresse. I litteraturen
rekommenderas för beräkning av silotryck ofta friktionsvinkeln
<p = 40° och friktionsvinkeln mellan vägg och cement
(fi’ ca 17° (se t. e. Löser: Bemessungsverfahren). Mot
(fi = 40° svarar § — 0,217. Det synes förf., enligt vad
som skall visas i det följande, vara mycket riskabelt
att tillämpa dessa värden vid beräkning av silotryck.
c. Vilotryckets storlek.
Försök utfördes i Limhamn, på samma sätt som
med cementklinker, varvid cementrör fylldes med
cement, som sedan utsattes för tryck, till dess att
rören brusto (jfr ovan under A. c). Därvid erhöllos
följande värden
Q = 3,30; 4,50; 4,00; 5,80 ton.
Medeltal Q = 4,40 ton (motsvarande q =11,0
kg/cm2).
För prov med asfalt gäller samma värde som förut,
eller
Q0 = 1,86 ton.
= —y = 0,42 (motsvarande cp = 24°).
Cementets volym vikt var vid försöken ca 1,35.
Försök, utförda i universalapparaten på
Geotekni-ska laboratoriet i Stockholm, gåvo till resultat, att
sidotrycket vid förhindrad sidoutvidgning, dvs
vilo-trycket, är 0,35 à 0,40 av vertikaltrycket, alltså
= 0,35 à 0,40 (motsvarande (fi — 25° à 28°).
Vertikaltrycket ökades under försöket, så att det hela
tiden utgjorde en konstant multipel av sidotrycket från
noll och till 4,5 kg/cm2. Detta senare tryck
motsvarar en fyllningshöjd av 31 m (fig. 11).
Försöken i Limhamn och Stockholm ha alltså givit
ungefär samma resultat, och sidotrycket vid
förhindrad sidoutvidgning kan sägas ligga mellan 0,35 och
0,42 av vertikaltrycket. Detta är bortemot dubbelt
så högt som det värde = 0,22, som i facklitteraturen
rekommenderas till användning vid siloberäkningar.
Det är författarens bestämda uppfattning, att det
senare värdet är alldeles för litet. Detta synes även
verifieras av följande.
Förf. har fått tillfälle att genom välvilligt
tillmötesgående taga del av vissa utredningsresultat från ett
inträffat brott i en utförd cementsilo. Silon var
enligt uppgift beräknad för ett sidotryck = 0,25 ggr
fyllningsdjupet, vilket motsvarar följande
förutsättningar: /=1,40 ton/m3, (fi — 40° och (fi’= 25°.
Armeringen var beräknad för a; = 1 200 kg/cm2.
Siloväggarna hade konstant tjocklek = 25 cm på hela
höjden, och armeringen var lagd i två lag. Orsaken
till kollapsen ligger i för höga värden på (fi och (fi’.
Å andra sidan ha utförts ett mycket stort antal
si-lor, beräknade under liknande förutsättningar, men
med varierande och nedåt ökande väggtjocklek, vilka
silor ha hållit. Detta kan möjligen bero på att den
ideella beräknade dragpåkänningen i väggen ej
tilllåtits överstiga ett visst bestämt värde. Härigenom
kan det tänkas, att betongens draghållfasthet räckt
till att upptaga ringspänningarna.
En annan svårbedömbar omständighet är följande.
Cementet är intet renodlat friktionsmaterial. Vid prov
på Geotekniska laboratoriet konstaterades, att
cement under tryck bakar ihop sig ocli erhåller en
avsevärd hållfasthet. Detta torde bero på att kornen,
vilka äro utomordentligt små, under tryckets
inverkan lagra sig mycket tätt, varigenom så många
kontaktpunkter uppstå, att molekylärkrafterna bli
avsevärda. Denna omständighet kan under vissa
omständigheter verka gynnsamt (mindre tryck på
väggarna), under andra ogynnsamt (störtningar i silon).
För Skånska Cementaktiebolaget ha av A.-B. Skån-
FYLLNINGSDRIP I tf. 5’° ™ »o 12» Ho ra Mo ZZl 25.o 27» 50,0 525
Fig-. 11. Vertikaltryckets storlek q ton/m2 vid olika djup i
en lagrad cementmassa.
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
