Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag-och Vai ti nbyggnadskonst
//a//s6erg
tagas åt sidan i de 40 m långa schaktgravarna, och
hur ny spänt, band och stämplingar skulle kunna
insättas, allteftersom schaktningen fortskred.
Stämp-lingen hade även måst kvarstå under
formbyggnaden och betonggjutningen för landfästena, och man
skulle därvid ha blivit tvungen att bygga trummor
omkring alla stämplar och efter spåntrivningen ifylla
. "i
s
/S800
Fig. 1. Situationsplan.
Fig. 2. Gatuportens tvärsektion.
utan på pålning till fasta bottnen. Alltså nedslogos
120 pålar 8" i topp till den fasta bottnen enligt fig. 3
Därefter utgrävdes ballast och fyllning för ett spår
i sänder, så att pålarna kunde avsågas och
pålbocks-huvuden och de provisoriska järnbalkarna inläggas.
En enkel beräkning visade snart, att trycket mot
till fast botten på ömse sidor om grundplattorna
nedförda spåntväggar även med gynnsamma
beräkningsantaganden och utan tågtryck blev högre än
5 t/m2. En spånt avsedd att upptaga så höga tryck
blir ju mycket grov och dyrbar, och dessutom i detta
fall av följande anledningar nästan otänkbar att
praktiskt utföra. På grund av tågtrafiken kunde
vertikala spåntplankor icke användas. Det stora
spånttrycket och den mycket stora bredden (7 m)
mellan motstående spåntväggar gjorde, att den
nödvändiga stämplingen blev mycket tät och grov. Det
var svårt att tänka sig, hur schaktmassorna skulle
kunna avlägsnas ifrån en sådan stämpling, då
massorna icke kunde tagas uppåt över spåren utan måste
hålen i betongmurarna, vilket skulle ha blivit både
dyrbart, fult och kanske otätt.
Problemet skulle förenklas, om lerans tryck mot
spånterna på något sätt kunde minskas. Skulle man
kunna antaga, att lertrycket mot spånterna
minskades genom att leran genom kohesion "hängde" i
de för provisoriska järnbalkarna redan slagna
pålarna? Beräkningar visade, att spånttry ekets
minskning härigenom var ganska liten. För att
uppnå någon avsevärd effekt måste ytterligare
ett stort antal pålar nedslås. Huvudsaken vore då,
att mantelytan var stor. Pålarnas bärförmåga
hade däremot mindre betydelse. Pålning med så
smalt virke som möjligt, som kunde slås med
pålkran och som hade stor sidoyta, t. e. 1" bräder, skulle
tydligen vara ganska ekonomiskt. På motförslag av
geotekniska avdelningen beslöts att försöksvis göra
en beräkning över någon lämplig anordning med
pålning med slanor som voro så smala som 2" i topp.
Vid beräkningen konstaterades, att man med en
foa/ gnjnc/ j
/-/OO
Vatir /bsfo grunden /Zgger /ägre ön sno/f
ökos 2’ på/n/h gren en/zgr/ sörsZr/ZcZ Z>crö/rn/ngr
eZZer ønorc/ncra spon/er S - 3
AJox /ogAos/zpAe/ ZO Åm/Æm.
S/ogn/ng ocA ZcoZ^n/ng or
jörnåoZ/rs^ponnen uZZàrcrs en/
ZfungZ ^/crmraffss/ynr/sms
n/n ZZ// ß nr. 24ÖS - /
Fig. 3. Anordningar under byggnadstiden.
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
