Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vig-och Vattfnbyggnadskonst
Fig:. 21. Floclutskovsavstängning- med järnspånt.
segmentutskov om 15 m bredd, samt på sidorna 5
flodutskov om 14 m bredd. Segmentutskoven och
flodutskoven begränsas upptill av fasta
betongskärmar, som nedtill sluta vid vattenytan för den
framtida maximiavbördningen. Många förslag till
avstängning av flodutskoven, av vilka en del efter
Indalsälvens fullständiga reglering aldrig komma att
behöva öppnas, ha sett dagens ljus. Ett förslag att
stänga utskoven med ett slags länkstyrda luckor av
betong har frångåtts av kostnadsskäl. I stället har
man tillgripit en avstängningsmetod, som provisoriskt
använts av vattenfallsstyrelsen för dammen vid
Norrfors och som består i att nålar av järnspåntplankor
nedsättas bredvid varandra, tills hela öppningen
täckts. För tätning förses järnspånten med
isvet-sade, tvärgående plåtar mittför anslagen mot
ski-bordströskeln och högvattenskärmen. Tätningen i
järnspåntlåsen blir naturligtvis ej så effektiv men
kan förbättras genom nedsläppning av tätande
material på vattensidan, vilket ej behöver ske oftare
än då spånten röres, dvs. högst en gång om året.
Fig. 21 visar spåntavstängningens uppströmssida
och de fasta betongskärmarna, vilka upptill äro
utbildade som brobanor. Skärmarna vila såväl i
horisontell som vertikal led på glidlager av grafitsmorda
blyplåtar.
Dammen företer i övrigt i byggnadsavseende intet
särskilt anmärkningsvärt. Den är uppförd som en
solid gravitationsdamm utan gångar eller ursparingar.
Bakom tätklacken dräneras berget genom en serie
vertikala dräneringshål, som alla mynna i mot
bergytan murade trummor av 18" halvrör. Trummorna
äro försedda med skiljeväggar, avseende att normalt
hindra läckvattnet från en sektion att rinna i sidled.
Varje utskovsparti är nämligen försett med sitt
särskilda dräneringsavlopp, så att man skall kunna få
en kontroll på läckvattenmängden från dammens olika
delar. Skulle emellertid avloppstrumman från en
dammsektion ha t. e. frusit igen, är det meningen,
att vattnet från denna sektion ej skall bli instängt
och kunna orsaka upptryck utan tryckas över
skiljeväggarna till bredvidliggande dammsektioner.
Ett liknande dräneringssystem har även kommit
till användning i Skymnäs.
Hissmoforsdammen är låg och då dessutom
vattenytan ovanför dammen varje år kommer att sänkas
vid Storsjöns tappning, har det ansetts onödigt att
redan nu vidtaga andra anordningar för dammens
framtida reparation än att ordna ett anslag för
fångdammar av vertikal järnspånt, från vars baksida
även tätklacken blir åtkomlig, åtminstone för
injektering. För mera omfattande reparationer av
dammens framsida torde fångdammar få utföras, när
den tiden kommer.
Utredningar
Järnspåntknep. Under rådande dyrtid har tanken
på ökande av tillåtna påkänningar för järn och
användande av högvärdigt material fått stor aktualitet.
Även genom ett "knepigt" arrangemang kunna många
betydande materialbesparingar göras.
De flesta järnspånter av Z-profil kunna nedslås på
det sätt fig. 1 schematiskt visar, varigenom järnspånten
erhåller vågform och får ett större motståndsmoment pr
meter kaj än en dylik vägg nedslagen på vanligt sätt
(fig. 2). Man kan således välja ett nummer klenare
spåntprofil och spar i allmänhet ca 30 kg järn pr m2 av
kajväggen.
Den vågformiga kajlinjen har ett motståndsmoment.,
som pr våglängd om 6 spåntplankor utgör:
^=1M^X[6J+4FX(7t-2£t)2];
där I är varje spåntplankas tröghetsmoment,
F dess yta,
h „ höjd,
Fig. 2.
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
