Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Untersuchungeii über ilie frostgefährlichen
Eigen-schaften nichtbindiger Böden, von Alfbed Dücker.
Samma serie, Band 17, Berlin 1939. 79 sd. 40 fig.,
7 pl. 2 RM.
Nya experimentella tjälundersökningar. I den
skriftserie som utgives av "Forschungsgesellschaft fiir das
Strassenwesen", och som tidigare uteslutande
behandlat rent vägtekniska frågor, ha de två sista häftena,
nr 16 och 17, ägnats markvetenskapliga problem av
vägteknisk betydelse.
Det första av de anförda häftena (nr 16) ger en
kortfattad och god översikt över apparatur och
metodik vid de standardprövningar, som ifrågavarande
institution använder sig av för undersökning av
jord-kolloiders eller kolloidrika jordarters förhållande till
vatten.
"Sammanhanget med frostverkan" upptager allenast
två slutsidor, vilka, utom några ytterst vaga indirekta
dedukationer, väsentligen innehålla redogörelse för
vilka försök, som man i framtiden tänker utföra.
Följande formulering är värd in-extenso-citat: "Auch
sollen Versuche mit einer Thermowaage. . . zur
Durch-führung gelangen ... Durch diese Versuchsfolge soll
einwandfrei öewiesen werden, dass nur ein
verhältnis-mässig geringer Teil des Porenwassers unter Drucken
steht, die eine Gefrierpunktserniederung herrufen
kön-nen, etc..." (kursiverat av referenten).
Av väsentligt större .teoretiskt värde är då Dückers
arbete, vilket innehåller en utförlig redogörelse för en
empirisk forskningsserie. Denna omfattar rörfrysförsök
med olika grova kornfraktioner och vissa blandningar
därav, med bestämning av tjällyftning och
vattenhalts-fördelning i relation till olika fryshastighet.
Apparaturen vid frysförsöken är den svenska (med
undantag för tryckmätningsanordningarna, som uteslutits).
Resultaten innebära en genomgående konfirmation
av föregående forskares resultat (Taber, A.
Casa-grande, Beskow). Av de i slutsammanfattningen i tio
punkter uppsatta "Ergebnisse der Versuchen" märkas
dock två nya, nämligen nr 6 och 8, varav den första
lanserar en frostfarlighetsindex, som är = kvoten mellan
tjällyftning och tjälnedträngning. Då storleken härav
helt beror, på de individuella försöksbetingelserna —
främst tjälningshastighet, belastnings- och
kapillärtryck — och den sålunda inte ens approximativt kan
användas som en karakteristisk index, synes dess
värde relativt problematiskt.
Den andra, och intressantaste, punkten är, att i en
del av försöken — nämligen de med rena fraktioner
— avsevärd skillnad i tjällyftningshastighet erhållits
vid olika frystemperatur: högre lyftningshastighet vid
snabbare tjälnedträngning.
I hur hög grad orsakerna härtill kunna hänföras till
redan kända faktorer (vilka vid Dückers försök tyvärr
inte behärskats), nämligen den olika
jon-koncentrationen framför tjälfronten vid olika snabb frysning
(hårt vattenledningsvatten har använts), resp.
olikheter i kapillärtryck vid snabb och långsam frysning,
eller huruvida en direkt inverkan av
tjälningshastig-heten under vissa betingelser kan spåras, låter sig
icke avgöras.
Tyvärr har Dücker endast utfört försöken vid
mycket låga (ej angivna) tryck, då känsligheten för
störande faktorer (exempelvis friktionstrycket) är hög
— oavsett att därigenom betingelserna falla helt
utanför den praktiska tillämpningens ram.
Den allvarligaste anmärkningen är dock, att
författaren, trots synbar beläsenhet inom området,
kommit att helt förbise tryckets fundamentala betydelse
för tjällyftningen, vilken redan Taber tidigt påvisat.
Genom att en av huvudfaktorerna försummats, blir
tyvärr värdet av de eljest noggrant och omsorgsfullt
utförda försöksserierna reducerat. G. Bio.
Svenska flottledsförbundets årsbok 13 (1939) 4:o,
28 X 22 cm, 360 sp., 25 tab., 125 bilder, Sthlm.
Av de mest betydande intressenterna i våra
vattendrag, flottningen och vattenkraften, har den förra
först-födslorätt med alla de privilegier som denna medfört.
Vattenkraften betraktades tidigare av flottningens
målsmän som en inkräktare, den där måste hållas kort. Men
tiderna ha ändrats, sedan skogsindustrien måst ägna
sig åt en ökad förädling av skogens produkter. Nu
använder skogsindustrien direkt nära 40 % av
energiproduktionen i landet och de stora flottningsälvarna
tjäna i allt högre grad som kraftproducenter. Den
mentalitet, som rådde vid flottningslagens tillkomst, har
nu ändrats. Flottningen ansågs då i eminent grad vara
ett allmänt intresse, vilket skulle gynnas på
kraftintressets bekostnad, emedan detta ansågs vara ett enskilt
intresse. Utvecklingen har — och detta särskilt på allra
senaste tiden — visat, att vattenkraftproduktionens
uppehållande och utvecklande är ett livsintresse för vårt
land. Flottningens och vattenkraftens målsmän förstå
varandra allt bättre och arbeta ofta i gott samförstånd
på ett mera ekonomiskt nyttjande av älvarnas vatten.
Ett belägg för detta påstående är bl. a. att Svenska
flottledsförbundet vid årsmötet 1939 såsom huvudfråga
hade flottning och vattenkraft. De värdefulla föredragen
och diskussionsinläggen vid mötet upptaga huvudparten
av Årsbok 13, vilken därför är väl förtjänt av att
införlivas med vattenbyggarens tekniska bibliotek. Av
årsbokens innehåll må här nämnas Sjöreglering ocli
kraftverk av direktör Nils Jakobson, Flottning och
vattenkraft av flottningschef Paul Lundén, Flottning
och vattenkraft i TJvån av flottningsinspektör Dag
Modin, Flottleden Dalälven—havet av civilingenjör Nils
Ribbing, Measurement of atrnospheric precipitation av
herr Fabian Nilsson och Flottning och vattenkraft av
advokat Albert Sellmann.
Från rent teknisk synpunkt tilldrager sig
redogörelsen för flottleden Dalälven—havet största intresset, och
anmälaren uttrycker den förhoppningen, att Ribbing i
denna tidskrift publicerar en mera ingående teknisk och
ekonomisk beskrivning över detta stora flottledsarbete,
som bl. a. omfattar rännor av armerad betong om över
11 km längd, tillverkade i en på platsen uppförd fabrik.
Årsboken är som vanligt redigerad av
vattenrättsingenjör Richard Smedberg och har således en mycket
vårdad typografisk utstyrsel.
Det finns ett av anmälare utnött uttryck: boken fyller
ett behov. I föreliggande fall är detta sant.
Walo Finné.
Schwingungeii in den Zuleitungs- mid
Ableitungs-kanälen von Wasserkraftanlagen, Wellenerscheinungen
in offenen Kanälen, Wasserschlösser an Druckstollen,
von Josef Frank, Josef Schüller. 24 X 16 cm,
VII + 200 s., 151 fig., 1 pl. Verl. v. J. Springer,
Berlin 1938. Ehuru vattenbyggnadsingenjören i
allmänhet endast mera sällan kommer i tillfälle att i
praktiken syssla med vattenslagsproblemet, har detta dock
genom sin teoretiska behandlingsmöjlighet ofta lockat
tekniker att teoretiskt syssla med detsamma.
Litteraturen härom har också på senare år varit
synnerligen riklig men även ganska svår att överblicka. I
föreliggande arbete har dess författare verkställt en
teoretisk behandling av en mängd olika former, i vilka
vattenslag kunna uppträda, och arbetet utgör därför
en värdefull sammanfattning, som torde kunna
påräkna intresse frän alla, som önska närmare studera
vattenslagsproblemet.
A. L.
Die Leistungen beim Betonfahrbahndeckenbau auf
den Reichsautobahnen, Abhängigkeit v om Geräte- und
Personaleinsatz, der Bauweise, der Trasse und der Wit-
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
