Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 13 jan. 1940 - 1939 års ekonomiska liv präglat av krigets behov, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
1939 års ekonomiska liv präglat av
krigets behov.
Rustningarna för det befarade kriget hade redan
under 1936—37 i ett flertal länder, framförallt i de
stormakter, som nu befinna sig i krig, medfört en
betydande stegring av sysselsättningen inom
industrien. Icke minst hade nyinvesteringarna i
krigsindustrierna stimulerat den industriella verksamheten
i allmänhet inom de branscher, som framställa
industriella kapitalföremål. Krigsefterfrågan var dock
icke orsaken till den under dessa år fortgående
konjunkturförbättringen men bidrog åtminstone i vissa
industriländer till att accelerera förbättringen. Kring
årsskiftet 1937—1938 inträffade en stockningskris,
som gjorde sig gällande under 1938 års första hälft.
Prisstegring hade lett till för stor spekulativ
lager-anhopning. Till den gynnsamma ekonomiska
utveckling under årets senare hälft, som ägde rum såväl i
vårt land som i de flesta andra länder, bidrog
däremot i hög grad de starkt stegrade rustningarna. Den
omständigheten, att överskottslagren förbrukats och
normalkonsumtionen ovillkorligen krävde
nytillverk-ning av samma storlek, var dock grunden till
kon-j unkturför bättringen.
Konjunkturläget vid 1939 års ingång präglades
sålunda av den förefintliga krigsrisken. Denna kom till
uttryck icke blott i en strävan hos alla länder att
försätta sig i en så gynnsam situation som möjligt
i händelse av ett krigsutbrott utan också i en allmän
ovisshet, som icke kunde undgå att kraftigt påverka
den ekonomiska verksamhet, som icke stimulerades
av rustningsefterfrågan. Det är i ögonen fallande, att
industriinvesteringarna under året ha rönt inflytande
av industriernas läge i förhållande till farozonen
under krig och att även bostadsbyggandet starkt
påverkats av krigsriskernas geografiska fördelning,
liksom ock dess omfattning i en del länder minskats på
grund av förlustriskerna i händelse av krig.
Före-tagarverksamheten i allmänhet torde ha starkt
influerats av de ingripanden i näringslivet, som man
förutsåg måste bliva en följd av ett kommande krig.
De statliga ingripanden, som redan de omfattande
rustningarna framkallade, talade sitt tydliga språk
om dessa.
De tre europeiska industriella stormakternas tunga
industrier arbetade från årets början för fullt.
Englands och Tysklands ståltillverkning under årets sju
första månader — på grund av kriget publiceras icke
senare siffror — innebära rekord, medan Frankrikes
tillverkningssiffror icke uppnåtts tidigare med
undantag för åren 1929 och 1930. Även den amerikanska
tunga industrien uppvisade förmånliga
produktionssiffror för dessa månader. För den tid av det gångna
året, för vilka de statistiska uppgifterna rörande
produktionen uteblivit för de i krig invecklade
stormakterna, föreligger sannolikt ett nära nog
fullständigt utnyttjande av produktionskapaciteten,
åtminstone sedan de rubbningar i driften, soin
utkallning-arna medfört, övervunnits genom omplaceringar av
arbetskraft och förlängd arbetstid.
Hösten 1938 kännetecknades i U. S. A. av en åter-
hämtning efter den tidigare stockningskrisen. Genom
statliga utbetalningar hade köpkraften ökats, och de
stora lagren hade avverkats, så att stegrad
nyproduktion krävdes för täckande av de löpande behoven.
Det större utnyttjandet av produktionskapaciteten
medförde förbättrad räntabilitet, men denna ökning
var icke tillräcklig för övervinnande av andra
faktorer, som verkade tillbakahållande på
kapitalinvesteringarna — främst den politiska oron i Europa,
som visade sig i vissa fall ha starkare inverkan på
den amerikanska fondbörsen än på de europeiska,
men även den inrikespolitiska situationen.
Kapital-varuproduktionen fick icke den stimulation, som
kunde skänkt stabilitet åt den förmånliga
konjunkturen. En nedgång i tillverkningskvantiteten ägde
rum under fjolårets fem första månader, som
registrerades av Federal Reserve Boards index, i ett fall på
111/2 proc. från toppläget i dec. 1938 till maj 1939,
då indextalet var 92. Därefter inträdde en stegring,
som särskilt under månaderna efter kriget varit
synnerligen stark, i det indextalet för nov. var
124; det är till största delen fabrikaten, som svara
för denna uppgång, i det delindexet för dessa stigit
från 91 till 124, medan motsvarande siffror för
mineral äro 98 och 124. Järn- och stålindustriens
indextal har stigit från 73 till 167, en utveckling, som
avspeglar U. S. A:s ställning som den store
krigs-materialleverantören för västmakterna under krigets
fortsättning. U. S. A:s stålgöttillverkning under
sistlidna november månad uppgick till dryga 51/2 mill.
ton eller lika mycket som Tysklands, Englands,
Frankrikes och Rysslands sammanlagda tillverkning under
juli månad i år — den sista för vilken kvantitetssiffror
av detta slag redovisats. Den kraftiga
konjunkturförbättringen i U. S. A. redan före krigsutbrottet
sammanhängde intimt med den starka ökningen av
köpkraften genom statliga utbetalningar, finansierade
genom lån såväl i samband med offentliga arbeten
som med krediter till näringslivet. Dessa
utbetalningar voro särskilt omfattande under andra och
tredje kvartalet. Byggnadsverksamheten har tack
vare den statliga finansieringen hållit sig på en något
högre nivå än i fjol. Staten har dessutom genom
understöd stimulerat byggandet* av handelsfartyg i
större utsträckning än tidigare, samtidigt som
nybyggnaderna för marinen äro synnerligen omfattande;
varven äro genom dessa beställningar livligare
sysselsatta än någon gång tidigare. Härtill kommer att
såväl arméns som flygets materielanskaffning är av
exceptionell omfattning. Jordbrukets understöd har
lett till större inkomster för denna näringsgren än
föregående år. Alla nu angivna faktorer ha
samverkat till ökad efterfrågan på järn och stål.
Redan före krigsutbrottet hade västmakterna
placerat betydande krigsmaterielorder i U. S. A. och
efter krigsutbrottet ha orderna stigit utomordentligt,
vilket framkallat den toppbelastning, som för
närvarande råder inom den amerikanska ’tunga
industrien. Det är i ögonen fallande, att bilindustriens
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
