Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 13 jan. 1940 - 1939 års ekonomiska liv präglat av krigets behov, av F. Oberger - Notiser - Teknisk tidskrifts nämnd - Årsmötesbestyrelse för 1940 - Elementbildning mellan aluminiumlegeringar och andra metaller - Gränsmarkering i Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
nella marknaden på grund av den genom kriget
stegrade efterfrågan. Exportvarornas priser ha icke
stigit i motsvarande grad, och dessas värde upptages
dessutom cif, medan exportvärdet beräknas fob.
Den oförmånliga utvecklingen av handelsbalansen
i förening med en icke oväsentlig kapitalflykt har
resulterat i en kraftig stegring av anspråken på våra
valutareserver. Dessa uppgingo, guldet oräknat,
ul-timo november till 397 mill. kr. mot 537 ultimo
augusti. Handelsbalansen har under samma tre
månader varit passiv med omkring 200 mill. kr.
Guldkassan har samtidigt minskats med 49 mill. kr. räknat
efter parivärde och efter dagsvärde alltså med cirka
90 mill. kr. Den är dock alltjämt hela 26 mill. kr.
större än för ett år sedan, mätt efter parivärde. Då
den engelska valutakontrollen i början av september
i fjol släppte pundets tidigare fasta anknytning till
dollarn vid en kurs av 4: 68 och lät det dala till
4:03, anknöts svenska kronan till dollarn till en
kurs av 4: 20, i vilken kurs den därefter legat. Vår
valutareserv har smält starkt samman under de sista
månaderna, men efter genomförandet av
ransoneringen genom bankerna torde valutaflykten ha
praktiskt taget upphört. Valutadeklarationerna åsyfta
även de att sätta stopp för all icke legitim handel
med valutor och att säkerställa för landet de reserver
av detta slag, som nu finnas tillgängliga inom
detsamma.
Krigsutbrottet har medfört en fullständig
omkastning å vår penningmarknad. Privatbankernas
utlåning uppgick ultimo augusti till 4 519 mill. och
hade tre månader senare stigit till 4 933 mill.
Inlåningen hade samtidigt sjunkit från 4 717 mill. kr.
till 4 517 mill. Inlåningen översteg alltså vid
krigsutbrottet utlåningen med 198 mill. kr., medan
utlåningen vid augusti månads slut var 416 mill. kr.
större än inlåningen. Följden har blivit, att
affärsbankerna åter måst anlita rediskontering i
riksbanken; denna uppgick per den 15 december till 196
mill. kr. Riksbanken beslöt den 14 december en
höjning av diskontot med 1/2 proc. till 21/„. Denna
höjning motsvarar ingalunda den höjning av
kapitalmarknadens räntesatser som ägt rum. Bottenlån i
prima stadsfastigheter ha sprungit upp vid
10-års-bindning till 4x/2 à- 5 proc.
Fondbörsen har registrerat ett kursfall sedan
krigsutbrottet på cirka 25 proc., samtidigt med att
stödåtgärder och miniminoteringar kommit till
användning. Kursernas frigivande under den första
börsdagen på det nya året ledde dock icke till någon
nämnvärd försämring av kursläget. Omsättningen
är likväl med hänsyn till det allmänna ovissa läget
synnerligen ringa.
Ovisshet i alla avseenden måste också sägas
karakterisera det år vi ha framfor oss. Den politiska
utvecklingen är av utslagsgivande betydelse även för
landets ekonomiska liv. Detta måste under alla
omständigheter komma att präglas av
statsingripanden i reglerande syfte och av en sänkning av
levnadsstandarden betingad av de "krigsbehov", som
måste täckas.
F. Oberger.
Notiser
Teknisk tidskrifts nämnd. Till ledamöter av
tidskriftsnämnden för 1940 utsagos vid sammanträde den
6/12 1939: direktör Sten Westerberg, ordf.,
professor Håkan Sterky, flygdirektör Erik Sjögren, major
Herman Jansson och disponent S. G. Gösta Smith.
Årsmötesbestyrelse för 1940. Till ledamöter av
be-styrelse för årsmötet 1940 hava utsetts: hrr Sten
Westerberg, Erik Olson, Håkan Sterky, Alf Grabe,
Ryno Lundquist, K. A. Fröman, R. Nauclér och Karl
A. Wessblad.
Elementbildning mellan aluminiumlegeringar och
andra metaller. Det är en allmän regel, att man ej
skall sammankoppla lättmetaller med andra metaller
i konstruktioner, som utsättas för vatten eller
fuktighet. Lättmetallerna frätas nämligen i sådana fall till
följd av elementbildning.
Emellertid finnes det fall, då en dylik
sammankoppling är oundviklig, t. e. vid flygmaskinstiUverkningen.
— Eli synnerligen ingående undersökning har därför
gjorts vid United States Army Air Corps avseende att
utreda, vilka materialkombinationer, som kunna
till-låtas och vilka som böra undvikas.
Försöksmaterialet har framställts på så sätt, att
plåtar av vissa lättmetaller hopnitats med plåtar av
andra material. Proverna hava därefter underkastats
korrosionsprov i havsvatten (salthalt 2,5 %), varvid
de monterades på sådant sätt, att de vid flod voro
täckta av vattnet och vid ebb exponerade för atmo-
sfären. Efter 6 månader avbröts försöket och
proverna undersöktes med avseende på korrosionsangrepp
på lättmetallerna. Det visade sig härvid bl. a., att
järn framkallade mycket starka, mässing samt monel
relativt starka och rostfritt stål 18/8 relativt svaga
angrepp på lättmetallerna. I förbindelse med
kad-mierade järn- och mässingsplåtar förblevo
lättmetallerna däremot praktiskt taget fullständigt oangripna.
(Ind. and Engn. Chem. 31, 608, 1939.) Brt.
Gränsmarkering i Belgien. I de belgiska
gränsområdena ha de lokala myndigheterna under senare tiden
utfört ett betydande arbete för att åstadkomma effektiv
gränsmarkering och därigenom hindra ofrivilliga
gränskränkningar av de stridande makternas flygplan.
För markering på dagen använder man sålunda som
tecken ett stort B, som är synligt på betydande höjd
eftersom det anbringas mot en bakgrund av stora ytor
av vitt tyg eller mot vitkalkad mark.
Svårare var det emellertid att genom effektiv
belysning av dessa gränsmärken göra markeringen väl synlig
för flygarna även på natten. Röken från
industridistrikten jämte dimmorna vid de låglänta flodstränderna
bidrogo i hög grad att öka svårigheterna.
Internationella belysningskommissionen har tidigare
ingående studerat liknande frågor och därvid funnit, att
det orangegula ljus, som utvecklas av urladdningslampor
av natriumtyp, är det mest effektiva. Natriumlamporna
ha därför fått en betydande användning inom industrien
vilket är fallet även här i landet — och utnyttjas i allt
större utsträckning på de stora autostradorna. Även
Internationella luftfartskommissionen har undersökt
frågan om belysning för gränsmarkering av start- och
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
