Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 20 jan. 1940 - Litteratur - Anmälan: Arbetsstudier inom industrien, av Sven Engelgren - Anmälan: Anvisningar rörande eldning med ved i handeldade ångpannor, av Holger A. Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
àockerkurvornas utseende för olika individer och
kurvornas variation under dagen.
I de följande kapitlen ägnas bl. a. de Gilbrethska
rörelsestudierna med de klassiska lagarna för
rörelseekonomi en ingående redogörelse. Vid beskrivningen av
tidtagningens teknik noteras med tillfredsställelse den
utförlighet, varmed tempoindelningen behandlas. Bl. a.
kan rekommenderas alla arbetsstudiemän att ta del av
bilaga 3, vari återges de vid ett större mekaniskt företag
i landet gällande skriftliga "Instruktioner för
tempouppdelning vid arbetsstudier av vissa viktiga
arbetsoperationer".
Olika typer av arbetsstudieformulär behandlas under
rubriken "Arbetsstudieprotokollet". Författaren återger
här de enhetliga och förebildliga tyska typer, som
utarbetats av AWF (Ausschuss für Wirtsehaftliche
Fer-tigung) och som rekommenderats av Refa. Dessa
formulär äro som bekant översatta och sedan flera år i
användning i Sverige av bl. a. Statens järnvägar med
mycket gott resultat. En liten sak som man dock väntat
rekommenderad är formulärens format. Att vi här i
Sverige ej orkat med att efter åtminstone 15 års
pratande äntligen gå in för svensk standard av pappers-,
bok- och tidskriftsformat vittnar ej gott. Att dock
utnyttja alla tillfällen för att propagera för att detta
genomdrives bör synas önskvärt. Som lämpligaste
format får anses det internationella standardformatet A4
(210 X 297 mm), dvs. Teknisk tidskrifts format, eller för
specialfall A5 (148 X 210). Ett stort antal av våra mera
välkända industrier, institutioner och tidskrifter ha
infört dessa och förstått att dra nytta av och ordna även
den detaljen rationellt.
Författaren kommer därefter in på de gängse
beskrivna metoderna för bestämning av uttagen tid.
Någon generell rekommendation av de fem metoderna vågar
sig författaren ej på. Ej utan en viss förvåning återser
man en gammal bekanting, som konsekvent tycks gå
igen i alla läroböcker •— Barthska kurvorna. Vore det
inte snart på tiden, att denna kvasivetenskapliga barlast
avhystes från vår praktiska arbetsstudielitteratur?
Dessa kurvor ligga som bekant till grund för såväl
minimi- som medelminimivärdemetoderna. Författaren
känner ej heller till något enda företag i Sverige, där
man kommit på idén att använda dessa empiriska, för
amerikansk massproduktion under synnerligen optimala
förhållanden upprättade kurvor. Förutom att de erbju-,
da det krångligaste som hittills uppfunnits vid
uträkning av ett arbetsstudieprotokoll, inses det otillbörliga
i att använda dem, då man ser, att "dessa kurvor
innefatta alla de spilltidstillägg, som behöva göras till de
uttagna tiderna vid ett arbetsstudium" (sid. 189). •—
Principen för 30 %-värdemetoden refereras kort och
gott. En något utförligare redogörelse för det empiriska
underlag som ligger till grund för denna amerikanska,
åtminstone i Tyskland ej använda men i vårt land
ingalunda sällan förekommande metod, hade nog uppskattats.
Vid behandling av stycktiden har i fig. 96 sid. 216
insmugit sig ett par mindre fel. I fall b betecknas 6:e
bitens och i fall c 5: te bitens verktider felaktigt med
te v, dvs. såsom serieverktider.
Efter redogörelse för användbarheten av kurvor,
tabeller etc. för syntetiska ackord samt
apparatstudietekniken träffar man på arbetsstudiemannens önskvärda
personliga kvalifikationer enligt vad en amerikansk
industriman sammanställt. Jag tillåter mig citera
(sid. 263) dessa egenskaper: god förståelse för
människor, god analyseringsförmåga, en fördomsfri
inställning till de arbetsmetoder, som användas, parad
med en önskan att kunna förbättra dessa, snabb
fattningsförmåga, koncentrationsförmåga, gott allmänt
omdöme, noggrannhet, takt, tålamod och självbehärskning,
ärlighet och pålitlighet, omutlig känsla för rättvisa, mod
att stå för sin övertygelse och självförtroende, uppfin-
ningsrikedom, förmåga att övervinna svårigheter,
förmåga att samarbeta med folk, initiativförmåga vid
förbättringars genomförande. Då man ser så många ädla
egenskaper på en gång, kan man ej annat än erinra sig
det gamla uttrycket: "Var finna denna verkligt goda
cigarr — och i så fall vad kostar den?" önskemålen
äro i lika hög grad tillämpbara på en arbetsledare, en
lärare, en lasarettsläkare eller t. o. m. en riksdagsman.
Det är emellertid ett faktum att lägga på minnet, då
man läser författarens synpunkter på denna
utomordentligt viktiga fråga, nämligen att resultatet av
arbetsstu-dierna aldrig blir bättre än arbetsstudiemannens
kvalifikationer. övering. Sällfors formulerar saken så:
På arbetsstudieprogrammets uppläggning från första
början kommer såväl framgången av arbets studier na ur
psykologisk synpunkt som storleken av
besparingsresultaten för framtiden nästan helt och hållet att bli
beroende.
Detta är ej en fras. Det ges åtskilliga exempel på
fall, där vederbörande tyvärr alltför sent kommit
underfund med sanningen i satsens innebörd. — Författaren
erinrar i detta sammanhang om de goda möjligheter,
som numera givas för dem som önska sätta sig in i
arbetsstudieteknikens principer i de kurser, som årligen
äga rum för ingenjörer vid Sveriges industriförbunds
arbetsledareinstitut.
Som förut nämndes avslutas den klart och koncist
skrivna, med ett par hundra figurer illustrerade boken,
med ett 30-tal exempel — vart och ett väl värt sitt
studium. —- Industriförbundet har gett boken en påkostad
och utomordentligt stabil och i hög grad tilltalande
utstyrsel. Detta torde även vara befogat, i det man
hoppas, att den ej så mycket kommer att bli en hyllprydnad
utan fastmer en flitigt rådbråkad handbok på
arbets-studieavdelningar och driftskontor. Dess lättfattliga stil
gör innehållet tillgängligt ej blott för fackmännen utan
även för arbetsledare och intresserade och vakna
arbetare. Eij minst kommer verket, vågar man hoppas, att
bidraga till även från arbetarsidan ökad förståelse för
rationella arbetsmetoder genom rationellt genomförda
arbetsstudier. Sven Engelgren.
Anvisningar rörande eldning med ved i handeldade
ångpannor, meddelade av K. byggnadsstyrelsen den
31 okt. 1939. Ett häfte på 16 sidor, som på
rekvisition erhålles gratis från K. byggnadsstyrelsen.
Avsikten med dessa anvisningar är att underlätta
en eventuell frivillig eller nödtvungen övergång från
kol- till vedeldning vid landets talrika smärre
hand-eldade ångpannor. Där redogöres för veden och dess
behandling, för pannans anpassning till vedeldning,
för panndriften samt för vedinköp enligt det s. k.
Bodensystemet, där betalningen för veden erlägges i
proportion till den värmemängd, som erhålles av
veden i form av ånga.
Under världskriget 1914—18 visade det sig ofta
mycket svårt att övertyga de maskinister, som hade
ansvaret för driften av mindre ångpannor, om, att man
i de allra flesta fall med mycket obetydliga
förändringar i eldstaden kunde köra pannan med ved lika väl
som med kol. Referenten minnes ett fall, då han,
uppmuntrad av maskinistens ingalunda undertryckta
misstro, ställde sig och själv eldade en panna —
naturligtvis med tillräcklig hantlangning — under ett
dygn med hög belastning för att handgripligt visa,
att det gick.
Ett så kraftigt ingripande torde onödiggöras genom
detta häfte. Den som läser det och icke blir
övertygad genom den framlagda erfarenheten från driften
med 126 stycken ångpannor i storlekar från 16 till
110 m2, i vilka uppeldats sammanlagt 1% mill. ms
ved, den blir överhuvud taget icke heller övertygad
av en praktisk demonstration.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
