Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1940 - Vårt ekonomiska läge och dess krav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
häfte 12 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 23 mars
årg. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHÅLL: Vårt ekonomiska läge och dess krav. — Fotokopiering av handlingar. — Litteratur. —
Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Vårt ekonomiska läge och dess krav.
Den ekonomiska beredskapen har i dessa
allvars-digra dagar blivit en hela folkets angelägenhet.
Möjligheterna att bemästra de mycket stora
svårigheter, som kriget skapat även för en neutral nation som
vår, bliva icke beroende enbart av statsmakternas
beslut. Väl så viktigt för vår ekonomiska
motståndskraft är att varje enskild medborgare skaffar sig en
ingående kännedom om det förändrade läget och dess
krav och att vi alla i vår dagliga gärning — både på
arbetsplatsen och i hemmen — i största utsträckning
söka genomföra de anpassningsåtgärder, som härav
äro påkallade.
Vid dessa strävanden faller helt naturligt ett mycket
stort ansvar på våra teknici landet runt. Av dem har
man rätt att vänta särskilt betydelsefulla insatser.
De ha genom sin teoretiska skolning större
förutsättningar än många andra att kunna analysera de
föreliggande svårigheterna och att finna ut praktiska
åtgärder till deras övervinnande. De intaga dessutom
på många håll inom både näringslivet och den
offentliga förvaltningen mycket inflytelserika ställningar.
Deras handlande kan därför i nuvarande kritiska läge
bliva av väsentlig betydelse för gestaltningen av hela
vårt ekonomiska liv.
Med tanke härpå har det synts redaktionen vara
av vikt att under den närmaste tiden ägna ytterligare
uppmärksamhet åt de åtgärder, som i olika avseenden
kunna vidtagas till stärkande av landets ekonomiska
beredskap. Innan vi övergå härtill, synes det dock
vara lämpligt att först i en inledande artikel söka ge
några antydningar om de förändringar, som kriget
medfört för vårt lands ekonomi och speciellt för den
del därav, som omfattar den offentliga hushållningen.
Mot bakgrunden av en sådan översikt blir det
nämligen lättare att tillfullo inse behovet av de
anpassningsåtgärder, som just nu äro särskilt påkallade.
Läget före krigsutbrottet.
För att rätt förstå den stora omvälvning i vår
samhällsekonomi, som kriget skapat, böra till en
början några ord sägas om den ekonomiska situationen
åren närmast före krigsutbrottet. Dessa år
karakteriserades som bekant av mycket goda konjunkturer.
Produktionsvolymen och sysselsättningsgraden voro
— med några få undantag — mycket höga inom nästan
alla näringsgrenar. Vår utrikeshandel visade med
vart år stegrade värdesiffror, och marginalen mellan
import- och exportpriser var med då gällande
valutakurser synnerligen gynnsam. Det starka konjunktur-
uppsvinget avspeglade sig också i kraftigt växande
inkomster för både bolagen och de enskilda. Den
uppskattade inkomsten enligt kommunalskattelagen
steg sålunda mellan åren 1935 och 1939 för bolagen
från 353 till 658 mill. kr. och för andra skattskyldiga
från 4 863 till 6 691 mill. kr.
Dessa stegrade inkomster, som inte minst kommo
de breda lagren av vårt folk till godo, möjliggjorde
en fortsatt mycket glädjande förbättring av de
enskilda medborgarnas levnadsstandard. Men inte
endast den enskilda standarden nådde under dessa år
en ny toppnivå. Jämsides med detta stigande
välstånd gick också en enorm expansion av de
offentliga utgifterna. Denna senare har helt visst avsatt
många för individernas trevnad och trygghet mycket
värdefulla resultat icke minst på det sociala och
kulturella området. Tyvärr måste dock samtidigt
konstateras att stegringen särskilt av statens utgifter
skedde i ett alltför hastigt tempo. Den höll inte
jämna steg med utvecklingen av landets ekonomiska
bärkraft, och den tog framför allt inte tillräcklig
hänsyn till risken av ett framtida konjunkturomslag.
Därtill kom att våra politiska makthavare i sin
sociala reformiver på ett högst betänkligt sätt
försummade att under dessa goda år tillgodose
försvarets behov, en uraktlåtenhet, som vi nu, genom
forcerad materialanskaffning till höga priser, dyrt få
betala.
Den statliga utgiftsexpansionen ställde, som var
och en nogsamt erfarit, med vart år allt större krav
på landets skattebetalare. Inte nog med att alla
under 1930-talets förra hälft införda extra krisskatter
även i fortsättningen måste bibehållas. Trots den
fortgående stegring av statsinkomsterna, som blev en
följd av högkonjunkturen, måste statsmakterna
dessutom vidtaga ytterligare mycket kraftiga höjningar
av både de direkta och indirekta skatterna. Den
ordinarie riksstat, som i våras fastställdes för
budgetåret 1939/40, betecknade ifråga om såväl utgifter
som skatter ett dittills ouppnått rekord. I denna
riksstat, där praktiskt taget ingenting kunde avsättas
som reserv för framtida behov, slutade driftsutgifterna
på icke mindre än 1 465 mill. kr. På grund av
riksstatens ändrade uppställning kunna några exakta
jämförelser längre tillbaka i tidén icke göras. Till
bedömning av själva storleksordningen kan dock
nämnas, att statens driftsutgifter för blott 10 år sedan
redovisades med mindre än hälften eller ca 700 mill.
kr. Ett säkrare mått på det sista decenniets expan-
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
