Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1940 - Vårt ekonomiska läge och dess krav - Fotokopiering av handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Inflationsfaran överhängande.
Man kan på goda grunder fråga, hur det
överhuvud skall bli möjligt att inom en så kort tidrymd
tillgodose alla dessa våldsamma lånebehov, utan att
vi råka rakt in i inflationen. Sparandet i landet har
uppskattats till ungefär 100 mill. kr. i månaden eller
ca 1 200 mill. kr. per år. Denna beräkning avser
emellertid de goda åren före kriget. Sedan dess har
sparandet säkerligen högst väsentligt reducerats.
Näringslivets avkastning sjunker med varje dag, som
går. Den enskilde kan på grund av ständigt ökade
skatter, prisstegringar, inkomstminskningar osv.
avsätta allt mindre belopp för sparande. Det synes
med tanke härpå föreligga en uppenbar risk, att
nybildningen av kapital icke kommer att räcka till för
att tillgodose det föreliggande lånebehovet.
Riksbanken blir då tvungen att bispringa
kapitalmarknaden med lån i sådan utsträckning, att
betalningsmedelsförsörjningen växer. Köpkraft måste m. a. o.
tillskapas på artificiell väg. Men därmed sättes
också den ödesdigra inflationsprocessen i full gång.
Till de här antydda statsfinansiella svårigheterna
komma även flera andra. Vi måste bl. a, vara
beredda att under det närmaste året bringa vårt finska
broderfolk en mycket betydande ekonomisk hjälp.
Detta är en självklar plikt, som varken staten eller den
enskilde kan undandraga sig, och som därför också
måste beaktas vid vår ekonomiska planering för
framtiden.
Så ter sig i stora drag det nuvarande
statsfinansiella läget, Blir kriget långvarigt, och många tecken
tyda tyvärr härpå, kan situationen lätt nog ytterligare
förvärras. Vi måste då bl. a. räkna med fortsatta
stora utgifter för försvaret. Om därvid samtidigt
statsinkomsterna minskas, är risken stor, att
budgetunderskottet kommer att växa till långt större
belopp.
Skulle å andra sidan det lyckliga inträffa, att freden
inom en snar framtid kan återställas, torde likafullt
svårigheterna därmed ingalunda vara övervunna.
Sannolikt kommer nämligen de krigförande
ländernas köpkraft vid det laget att vara väsentligt
reducerad, varigenom avsättningsmöjligheterna för vår
exportindustri försvåras. Vi torde därför göra klokt
uti att vid en eventuell fred inte räkna med samma
gynnsamma ekonomiska betingelser för näringslivet,
som rådde under den svunna högkonjunktursidyllen
närmast före krigsutbrottet.
Jämvikten i vår nationella hushållning rubbad — hur
återställa den?
Hur man än bedömer vårt nuvarande ekonomiska
läge, en sak står fullt klar. Kriget och dess
verkningar ha redan medfört och komma än mera att föra
med sig mycket allvarliga rubbningar i den
ekonomiska grund, varpå hela vårt välstånd under
fredsåren vilade. Det kräves med hänsyn härtill en snabb
och djupgående omläggning både av enskild och
allmän hushållning, som framför allt tar sikte på att
skära ned standarden till den nivå, som svarar mot
våra nu väsentligt reducerade ekonomiska resurser.
En sådan anpassning är, vad den offentliga
hushållningen angår, ännu knappast ens påbörjad. De
besparingar, som hittills åstadkommits, äro i
förhållande till lägets allvar försvinnande små. Ju längre
operationen upjjskjutes desto större bli svårigheterna.
Det borde dock stå klart för var och en, som
verkligen vill se sanningen i ögonen, att staten och
kommunerna lika litet som den enskilde i längden kunna
fortsätta att leva över sina tillgångar.
Försvarsutgifterna få självfallet i nuvarande läge ipke
eftersättas. Desto mera ofrånkomligt blir det då att
inskränka på alla andra utgifter både av skatte- och
lånemedel, som icke äro lika nödvändiga. Vi kunna
för att blott ta ett par exempel utan svårighet spara
de 10 mill. kr., som urtiman beviljade för byggandet
av ett ekonomiskt säkerligen dödfött järnverk i
Norrbotten. Lika litet ha vi råd att offra nu begärda
7 mill. kr. för framställning och sättning av osäljbar
gatsten. Våra vägbyggen kunna väsentligt minskas,
den sociala verksamheten begränsas osv. Även
kommunernas utgifter kunna beskäras. De kommunala
behoven äro i stor utsträckning av den art, att de kunna
inskränkas eller uppskjutas. Vi få tillsvidare
uppskjuta byggandet av nya skolor, sjukhus etc. och
söka reda oss med de vi ha. Vi måste kort sagt
överallt, inom både enskild och offentlig hushållning,
snarast möjligt genomföra de inskränkningar i
kapitalförbrukningen, som läget kräver. Sker icke detta,
blir följden inflation och ödeläggelse av hela vår
samhällsekonomi.
Även andra vägar måste emellertid anlitas för att
återställa den ekonomiska jämvikten i vår nationella
hushållning. Vi måste mera effektivt utnyttja våra
maskinella och manuella resurser, arbeta mera och
framför allt lära oss att överhuvud taget tänka
ekonomiskt. Endast genom att anstränga oss till det
yttersta kunna vi hoppas att åstadkomma den ökning
av sparandet, som i nuvarande läge framstår som en
av de viktigaste förutsättningarna för jämviktens
återställande och som även för många år framåt kommer
att bli en tvingande nödvändighet, om de skador, som
vårt ekonomiska liv f. ,n. utsättas för, skola kunna
repareras. Till dessa frågor hoppas vi få tillfälle att
återkomma i en senare artikel.
Fotokopiering av
handlingar.
Inom de flesta av det praktiska livets områden har
behovet av fotokopiering av handlingar av olika slag
blivit alltmer kännbart, och vägarna att nå fram till
en lycklig lösning av denna fråga ha varit många,
men alla icke alltid så lyckade. Utvecklingen har
numera nått därhän, att man lyckats nedbringa såväl
film- som framkallnings- och kopiekostnaderna till ett
minimum, trots att det erhållna resultatet icke
lämnar något i övrigt att önska.
Vårt äldsta och dyrbaraste arkivmaterial är bl. a.
de kyrkoböcker och andra handlingar av i de flesta
fall fullständigt unikt värde, som förvaras i våra
kyrko-, lands- och stadsarkiv. Det skulle vara av stor
betydelse, om det funnes ett dubbelexemplar av ett
dylikt arkiv, ty förlusten av någon handling eller
kanske hela arkivet genom en olyckshändelse av något
slag skulle vara fullständigt oersättbar, om det ej
funnes en fotografisk, dvs. autentisk kopia att tillgå.
Hur ofta har icke arkiv- eller släktforskarens möda
varit förgäves till följd av någon eldsvåda i ett kyrko-
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
