Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1940 - Karolinska sjukhuset: Tvättanläggning, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
Fig. 5. Schematisk anordning av tvålberedningen och de
gemensamma tvålbassängerna vid Karolinska sjukhusets
tvättinrättning.
gjorda undersökningar hava emellertid visat, att
mindre än 1 % fettsyra är kvar i lösningen.
Tvättning med separator.
Sedan erforderlig tvållut inpumpats och de
smutsiga tvättkläderna inlagts, igångsattes tvättmaskinen.
Tvättkläderna utsättas därvid för mekanisk och
kemisk bearbetning under genomspolning av tvålluten
vid innertrummans beständiga rotation fram och
tillbaka.
Vid hittills i vårt land allmänt använda
tvättmetoder låter man tvättkläderna förbliva i tvålluten, till
dess deras smutspartiklar övergått till tvålluten och
tvättkläderna ligga rena i den med smuts bemängda
luten. En dylik tvättmetod kallas enlutsystem.
I U. S. A., England, Tyskland och Danmark har
man allmänt övergivit denna tvättmetod. Man
avtappar flera gånger under rengöringsproceduren den
nedsmutsade tvålluten och ersätter den med ren
tvållut, En dylik tvättmetod kallas flerlutsystem.
Flerlutsystemet åstadkommer obestridligen en
renare och vitare tvätt än enlutsystemet, men ombytet
av tvålluten (3 till 5 gånger) medför en för driften
besvärande ökning i tvättningsarbetet.
Ett väsentligt framsteg gent emot flerlutsystemet
har vunnits genom anslutandet av en separator till
varje tvättmaskin.
Fig. 6 visar principiellt anordningen, fig. 7 en
genomskärning av separatorkulan. Under hela
rengöringsprocessen pumpas luten ur tvättmaskinen genom
separatorn, där i luten förefintliga smutspartiklar
utslungas — de som äro tyngre än luten mot
separatorkulans periferi och de som äro lättare än luten till
dess centrum. Den så renade luten återföres därefter
till tvättmaskinen. Normalt genomströmmar all lut i
tvättmaskinen separatorn ca ö gånger under
rengöringsprocessen.
Det bör framhållas, att den obetydliga del av i
luten upplösta föroreningar (salter), som icke utkastas
av separatorn, vid skölj ningen mycket hastigt
avlägsnas.
Vid användande av separator finnes vid
skölj-ningens början .endast någon tiondel av
tvättklädernas totala smuts kvar. (Var eller varannan dag
rengöres separatorn.)
Enlig-t tysk källa innehålla smutsiga tvättkläder
1,5—4 % av sin vikt smuts, som i runda tal utgöres
av
20 % äggvita,
10 % fettsyra,
20 % fett,
50 % andra organiska och oorganiska
beståndsdelar, framför allt salter och sot.
Sköljningens uppgift vid användande av separator
blir endast att ur tvättkläderna bortskölja den
använda, renade luten och till äventyrs i densamma
upplösta salter.
Den förenkling i tvättningsarbetet, som separatorn
medför i jämförelse med flerlutsystemet, är
påfallande, då de vid flerlutsystem nödvändiga upprepade
av-och påtappningarna av lut här bortfalla.
En följd av tvållutens ständiga rengöring medelst
separatorn är en betydande minskning av
tvålförbrukningen. Under det att en normal förbrukning,
enligt uppgift från några av våra större
tvättinrättningar vid sjukhus i Stockholm, är ca 15 g tvål pr
kg torr tvätt (jämför f. ö. uppsats av
Vaskerikonsul-tationen i Danmark uti Ii. T. T:s meddelande nr 3,
sid. 2), är tvålförbrukningen vid Karolinska
sjukhusets tvättinrättning endast 6—8 g pr kg.
Men ännu viktigare är att genom denna metod de
för vävnaderna skadliga utfällningarna av kalk- och
kalktvål förhindras. Även om dessa utfällningar å
vävnaderna icke märkas vid en enda tvättning,
ackumuleras de med varje tvättning.
En enkel metod att konstatera detta upptäcktes av
en tillfällighet. (Se sid. 141.)
Indirekt uppvärmning av tvättluten.
I utlandet, särskilt i Tyskland, har man
genomgående frångått den i vårt land ännu vid större
tvättinrättningar allmänt tillämpade uppvärmningen av
tvättluten genom införande av högtrycksånga
(vanligen 7 à 8 kg) direkt i tvättmaskinerna och övergått
till indirekt uppvärmning.
Den direkta uppvärmningen har nämligen följande
olägenheter:
1) Då den heta ångan med en temperatur av 150—
160°C införes direkt i luten, uppstår en ojämn
värmefördelning i luten, till men för tvättningen, och
vidare fastbrännas å tvättkläderna befintliga fläckar,
om de träffas av ånga med denna liöga temperatur.
2) Genom det av ångan i tvättmaskinen uppstående
kondensatet utspädes tvålluten med 10—15 % vatten,
till förfång särskilt för tvålens vid tvättningen
betydelsefulla emulsionsförmåga.
3) Kondensatbildningen medför ett slöseri med
ånga, nämligen enligt vid
Ingeniörsvetenskapsaka-demien nyligen gjorda undersökningar, en ökad
ång-resp. bränsleförbrukning av över 10 %.
4) Genom direkt uppvärmning går man förlustig
det för ångpannan värdefulla kondensatvattnet.
Den fördyring av anläggningen, som den indirekta
uppvärmningen medför, ersättes mer än väl genom
i 3) och 4) påpekade besparingar.
I de båda stora tvättmaskinerna i Karolinska
sjukhusets tvättinrättning liar indirekt uppvärmning an-
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
