Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 22. 1 juni 1940
- Sambandet mellan vätska och ånga, av E. Winning
- Minskad konsumtion är tidens krav,a v Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samstämmigheten mellan de beräknade och de
publicerade värdena är, såsom synes, mycket god.
Ännu bättre samstämmighet erhålles emellertid vid
jämförelse med värdena i 1932 års Molliertabeller,
vilka i vissa avseenden icke oväsentligt skilja sig från
de senast publicerade. Vid sistnämnda jämförelse
har jag använt ett "a"-värde av 0,996.
Här ovan framlagda teori, som innebär, att vätska
innehåller ånga av mättningstryck, förklarar även
orsaken till, att vätskors specifika värme icke är
konstant, utan stiger med temperaturen.
Minskad konsumtion är
tidens krav.
Diktaturstaternas dynamiska utrikespolitik
påverkade långt innan världskriget bröt ut den ekonomiska
konjunkturen på ett sådant sätt, att möjligheterna att
förutbedöma den kommande utvecklingen till och med
under en relativt nära liggande framtid voro
praktiskt taget inga.
Krigshändelsernas fortsatta utveckling har varit så
snabb och de därav följande ändringarna i
förutsättningarna för varuutbytet med andra länder så stora,
att vårt ekonomiska läge genomgått en fullständig
revolution.
Det utrikespolitiska läget har nödvändiggjort den
högsta krigsberedskap och denna ställer de allra
största krav på vårt folkhushåll samtidigt som
avskärandet av våra förbindelser med Västeuropa berövat oss
huvudparten av våra tidigare exportmarknader. Våra
försörjningsmöjligheter ha genomgått en synnerligen
genomgripande försämring. En allmän och mycket
väsentlig nedskärning av levnadsstandarden i vårt
land är ofrånkomlig. Ännu kunna vi icke sägas ha
haft någon nämnvärd känning av vad som
ovillkorligen måste ske. En var av oss gör dock klokt, att
så snart och så effektivt som möjligt inrätta sig efter
det ofrånkomliga. Verkningarna bliva mindre
kännbara, om anpassningen sker frivilligt och därmed
inskränkningarna på de punkter, där de individuellt
äro minst påfrestande.
Vår beredskap för värnande av vår integritet
drager utomordentliga kostnader, vilka nu skattas till
200 mill. kr. per månad. Den konsumtion, som detta
belopp representerar, måste till vida övervägande del
motsvaras av en inskränkning i de enskilda
medborgarnas konsumtion. Den normala
kapitalbildningen och i viss utsträckning förefintligt kapital torde
dessutom komma att tagas i anspråk för statens
behov. Produktionen av kapitalföremål måste
inskränkas, så långt detta med nödig hänsyn till
produktionens upprätthållande är möjligt. Förefintligt
kapital torde genom minskat underhåll av fastigheter,
maskiner m. m. samt reducering av inneliggande lager
komma att i viss utsträckning tagas i anspråk för
statens konsumtionsbehov. Bortfallandet i allt
väsentligt av kapitalbildningen och reduceringen av
förefintligt kapital innebär en försämring av
konsumtionsmöjligheterna för framtiden och sålunda en
överflyttning av en del av tidens tunga på denna.
Det är alltså icke blott en sänkning av den nuvarande
levnadsstandarden, som måste äga rum, utan också
med all sannolikhet en sänkning av den framtida.
Den enskildes konsumtion är emellertid icke med
avseende på möjligheterna att inskränka densamma
homogen; inskränkningen av vissa behov kan icke ge
till resultat, att en konsumtionsmöjlighet ställes till
statens förfogande. Så är till exempel fallet med
förmånen av en stor lägenhet; genom att avstå från
en dylik och förhyra en mindre sker intet sparande,
som kan tagas i anspråk av staten, då ju staten icke
kan ha något bostadsbehov, som skulle motsvara en
allmän inskränkning av förhyrda lägenheter.
Följden av en dylik sparsamhet skulle endast bli ett
överskott på stora lägenheter och ökad efterfrågan
på mindre med — under förutsättning av fri
hyresmarknad — stegrade hyror för dessa och minskade
för de större. Mänskligt att döma kunna åtgärder,
som skulle leda till en dylik förändring i
hyresmarknadsläget endast medföra att skattekraften hos vissa
hyresgäster ökades, medan den hos andra och
fastighetsägarna samt eventuella kapitalplacerare
minskades. Inskränkningen av konsumtionen måste vara
av den natur, att den ökar statens
konsumtionsmöjligheter; i annat fall saknar den värde ur den aktuella
situationens synvinkel.
Sättet för täckande av statens konsumtionsbehov
måste anpassas efter den källa, ur vilken det måste
tillfredsställas, och därvid måste hänsyn tagas till
nödvändigheten av att icke den nu erforderliga och
möjliga produktionen ogynnsamt påverkas av statens
indragning av sitt behov. De enskildas konsumtion
måste inskränkas i den mån statens behov icke kan
täckas ur den normala kapitalbildningen och genom
kapitalkonsumtion. Även om normen för uttagandet
av statens behov icke behöver vara den enskildes
möjlighet att inskränka sin konsumtion måste dock
uttagandet leda till erforderlig inskränkning i denna
konsumtion. Då inkomstfördelningen och väl också
konsumtionen är jämnare i vårt land än den i snart
sagt något annat land, måste praktiskt taget alla
svenskar få vidkännas konsumtionsinskränkning.
Frivilligt kan den enskilde genom teckning å
statslån ställa inskränkningen i sin konsumtion till
statens förfogande och genom dylik statlig upplåning
kan också underlåten kapitalbildning och
kapitalkonsumtion disponeras av staten. För en var
medborgare bör det alltså stå klart att han genom
teckning å statslån minskar storleken av de summor, som
staten måste uttaga på annan väg — genom tvång
av något slag.
Det tvångsvisa täckandet av statens
konsumtionsbehov kan ske genom upptagande av tvångslån och
ökning av skattebördan. Huruvida tvångslån komma
att upptagas, har ännu icke försports. Möjligen kan
man ju beteckna den av statstjänstemännen tecknade
delen av försvarslånet som i viss del ett tvångslån,
då det är uppenbart, att åtskilliga av tjänstemännen
icke skulle teckna utan det moraliska tvång, som
utövas på dem.
Tydligt är, att huvudparten av statens
konsumtionsbehov måste uttagas genom skatteökning. De
direkta skatternas andel i detta uttagande är till sina
konturer redan klart skönjbar, medan däremot den
indirekta beskattningens omfång och former ännu
icke äro helt kända. En allmän omsättningsskatt
har beramats och utgör en för vårt land ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:37:41 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940a/0240.html
