Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 29 juni 1940 - Vedbränslets förädling, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Ti dskrift
torerna, vilka icke lämpligen kunna drivas med
gengas, och vidare att lufttorr ved per kalori räknat
väger ungefär 2,5 gånger så mycket som träkol eller
briketter, varför vedförrådet vid viss aktionsradie
belastar fordonet långt mer än träkolet.
Det var rätt förklarligt och klokt, att
myndigheterna i höstas, då det gällde att snabbt införa
gengasdriften, i första hand höllo fast vid de tillgängliga
svenska konstruktionerna av gengasverk, som voro
utbildade för träkol. Det har visat sig besvärligt nog
att införa gengasdriften med träkol. Hur mycket
värre skulle det inte ha blivit, om man hade behövt
slåss icke blott med enstaka ofullständigt kolade
bitar bland bränslet utan med alla de problem, som
inkomma, då hela kolningsproceduren måste ske i
gasgeneratorn. Under tiden har ett energiskt
experimentarbete emellertid pågått på olika håll för att få
fram generatortyper, som kunna drivas med ved —
åtminstone lövved — antingen i form av kubb eller
flis, och goda resultat ha också redan vunnits. Man
har därvid kunnat bygga på erfarenheter från
Sydeuropa, där gengasdrift med trä i många år studerats.
Principiellt sett finns det egentligen ingen
anledning varför det inte skulle gå att göra en säkert
fungerande vedgasgenerator. En generator för träkol
med inverterad förbränning fungerar ungefär så som
fig. 6 visar. Bränslet lägges in uppifrån, och
förbränningsluften inblåses genom ett munstycke. Det
uppstår då en förbränningszon med nedåt hastigt
stigande temperatur, som når ett högsta värde av 1 200—
1 400° en bit nedanför luftmunstycket. I denna zon
förbrännes allt syret i den ingående luften. De heta
gaserna värma de underliggande kollagren.
Temperaturen i dessa avtar nedåt som kurvan visar. I
nedre delen sker en reduktion av kolsyran till koloxid,
så att det om allt går rätt icke finns någon kolsyra
kvar i gasen, då den lämnar generatorn. I
verkligheten innehåller träkolet alltid något vatten. I det fria
och under tak lagrat träkol inställer sig ju på ett
jämviktsläge av 8 % vatten på torrsubstans räknat.
Detta vatten förgasas, och då vattenångan passerar
över det glödande kolet i reduktionszonen reagerar
den med kolet och bildar väte och koloxid.
Härigenom ökas kolåtgången, kolbädden kyles, men i
gengäld blir gasen rikare på energi och får högre
tändhastighet. Praktiskt taget 100 % av det förgasade
kolets förbränningsvärme finns kvar i gasen, en del
dock tyvärr i form av hög temperatur hos den
utgående gasen. Eftersom denna måste kylas, innan den
kan matas in i motorn, uppstår här en energiförlust,
som brukar uppgå till ca 30 %.
Vid en vedgasgenerator är förloppet nu i huvudsak
detsamma utom att veden, då den börjar nalkas
förbränningszonen, torrdestillerar ungefär på samma
sätt som i en kolmila. Gas och tjäror avgå och
passera ner genom reduktionsskiktet. Är detta
tillräckligt hett och tillräckligt långsträckt, förkoksas all
tjära, så att utom vatten det endast blir
okondenser-bar gas, som lämnar generatorn. Tjärans kalorier
tillvaratas därvid, och samtidigt är faran för
tjär-bildning i filterna undanröjd. Men det finns en
väsentlig skillnad mellan vedgasgeneratorn och
kolgasgeneratorn, och den förorsakas av den höga
vattenhalten i veden. Man har först att räkna med 33 %
fibervatten, men dessutom bildas vid torrdestillationen
20 % vatten, så att det i själva verket på varje kg
Fig. 6.
Schematisk bild av det
kemiska
förloppet och av
temperaturförloppet i
en gasgenerator
med inverterad
förbränning.
torrsubstans av ved, som lägges in i generatorn,
uppstår ett halvt kg vatten, som måste passera genom
generatorn, kylsystemet och motorn. Endast en
bråkdel av detta vatten kan reduceras och förvandlas
till brännbar gas. Det finns också en viss risk för
bildning av ättiksyra, som kan förorsaka frätning.
Även om vedgasgeneratorn sköts idealiskt och så,
att den vid avställning alltid förblir full med i
generatorn framställt träkol, måste det bli litet besvärligare
att köra i gång en generator med ved. Det
framhålles, att man måste vänta med att lägga på mera ved
tills reduktionszonen fått rätt temperatur, enär man
eljest riskerar, att under destillationen bildade
produkter kondensera och förorsaka nedsotning.
Dessutom kyler den myckna vattenångan, så att man ej
så lätt kan hålla tillräckligt hög temperatur.
Säkerligen komma dock dessa tekniska problem att lösas
så småningom på fullt klanderfritt sätt. En
vedgasgenerator torde dock bli något dyrare än
motsvarande kolgasgenerator. Man kan emellertid mycket väl
tänka sig, att framtidens gengasbil blir av en sådan
typ, att den kan drivas både med flis och med träkol
efter vissa omställningar. Chauffören kan då själv
välja sitt bränsle. Gäller det korta körningar i
hemorten, då det är lätt att fylla på, kommer han
antagligen att välja flis, som alltid måste bli mycket
billigare. Gäller det däremot en mera forcerad
långkör-ning, väljer han sannolikt träkol eller kanske rent av
briketter för att få så stor aktionsradie som möjligt
per fyllning och för att vara säker på att det inte
blir något trassel med renare och filter, när han skall
vända tillbaka.
Liksom lösningen, när det är fråga om milor,
milugnar och storugnar, icke ligger i ett
motsatsförhållande antingen — eller utan snarare i en harmonisk
samverkan av alla tre kolningsmetoderna, så att var
och en användes på det sätt och i den omfattning,
som lämpar sig bäst i det stora sammanhanget, så
tror jag också, att stridsfrågorna "briketter eller kol"
och "kol eller trä" böra avskrivas ju förr dess hellre,
så att man i stället för att kivas kan inrikta alla an-
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
