Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 13 juli 1940 - Blottande av mineralfyndighet genom diamantborrning, av Oscar Fåhré - Notiser - Statens uppfinnarnämnd, av r. - Tävling om nya hus- och lägenhetstyper, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
myndighet eller tjänsteman eller annan, som är satt
att tillhandagå med yttrande i det ämne frågan rörer."
Under förarbetena till Gruvlagen har
kommerskollegium gjort gällande, att i lagen borde närmare
angivas, under vilka förutsättningar diamantborrning
skulle kunna godkännas i här ifrågavarande
hänseende. Kommerskollegium har härom anfört följande:
Diamantborrning måste utföras under sådan
kontroll, att bergmästaren och jordägaren kunde få full
visshet om att mineralet i den företedda borrkärnan
förskreve sig från det till utmål ifrågasatta området.
Då i anledning av en skrivelse från 1904 års riksdag
rörande lagändring i syfte att möjliggöra
utmålslägg-ning efter detta slags undersökningsarbete yttrande
inhämtats, hade från sakkunnigt håll förordats
detaljerade kontrollåtgärder, såsom att borrningen
skulle ske i två ojäviga vittnens närvaro, av vilka det
ena skulle vara fackman, att borrkärnan skulle hava
viss minimidiameter, att borrkärnans olika stycken
skulle förvaras i viss ordningsföljd och under
försegling, ävensom att borrprotokoll skulle upprättas
samt karta och profilritningar över borrhålet
uppgöras. Även detta sistnämnda skulle kunna bereda
svårigheter, i det att borrhålen ofta voro krökta och
deras rätta lägen svåra att bestämma, varigenom
alltså tvekan skulle kunna uppstå, om inmutningsbart
mineral kunde anses påvisat inom det tillämnade
ut-målet. Kollegium ansåge, att Gruvlagen näppeligen
borde förbigå dessa omständigheter; åtminstone borde
några anvisningar intagas i lagen för att i den mån
som vore möjlig förekomma, att dyrbara borrningar
verkställdes så sådant sätt att, oaktat borrkärnan
innehölle inmutningsbart mineral, utmål ej kunde
tilldelas.
Med anledning av Kommerskollegii yttrande
innehålla Motiven till Gruvlagen följande:
Vad Kommerskollegium sålunda anfört förtjänar
naturligen uppmärksamhet. Sålunda torde utmål icke
böra anvisas enbart på den grund att vid en
verkställd diamantborrning erhållits visst malmprov. Vid
bedömande av frågan om utmålsläggning måste
uppenbarligen tillses, såväl att det uppvisade
malmprovet bevisligen härrör från det avsedda området
som ock att diamantborrningen verkställts under
sådana omständigheter, att tillvaron av en fyndighet,
som kan bliva föremål för gruvdrift, därigenom gjorts
sannolik. Att uppställa särskilda legala bevisregler
i förevarande avseende synes emellertid knappast
erforderligt eller lämpligt. Det torde få antagas, att
önskvärd säkerhet i rättstillämpningen skall vinnas,
även om det överlämnas åt bergmästaren att mera
fritt bedöma den utredning, som åtföljer
utmålsansök-ningen.
I motiven anmärkes vidare att i 1923 års
gruvlagförslag äro villkoren för utmålsläggning så avfattade,
att något hinder ej torde möta att anvisa utmål på
grund av den kännedom om fyndigheten, som vunnits
enbart genom diamantborrning. Detta förslag har
följts i Gruvlagen. Det stadgas sålunda i 2 § sista
stycket Gruvlagen följande:
"Visas att inom det inmutade området finnes
fyndighet, innehållande mineral som är av det i 1 §
angivna slag och lämpar sig för teknisk bearbetning
samt förekommer i sådan myckenhet, att fyndigheten
sannolikt kan göras till föremål för gruvdrift, eger
inmutaren, efter särskild ansökning hos bergmästaren,
få sig anvisat visst arbetsområde (utmål) samt inom
detta bryta och tillgodogöra sig inmutningsbara
mineral."
Såsom slutresultat av förestående utredning får jag
framhålla, att det principiellt icke möter något hinder
längre, sedan Gruvlagen trätt i kraft den 1/1 1940,
att få utmål tilldelat med stöd av allenast genom
diamantborrning vunna resultat. Ehuru lagtexten icke
uttryckligen utsäger detta, måste frågan dock anses
klar med hänsyn till förarbetena till lagen och
speciellt uttalandena i motiven.
På blivande praxis kommer naturligtvis att bliva
beroende, vilken bevisning kräves i fråga om
dia-mantborrningarne. Då kommerskollegii ovan
citerade yttrande synts mig vägledande, har jag återgivit
det så utförligt som skett.
Enligt upplysning av Kungl, kommerskollegium
hava rikets bergmästare, åtminstone ännu icke, enats
om gemensamma regler i fråga om kraven å
diamant-borrningar.
Oscar Fåhré.
Notiser
Statens uppfinnarnämnd, för vilken instruktion
utfärdades den 14 juni, skall ha till uppgift att främja
och nyttiggöra uppfinningar och tekniska uppslag, som
kunna anses vara av aktuell betydelse för
försvarsberedskapen och landets försörjning. Till ledamöter
ha förordnats generaldirektör Helge Ericson (ordf.),
myntdirektör Alf Grabe och civilingenjör B.
Thorbjörnsson. Till kanslichef har utsetts sekreteraren i
svenska uppfinnarföreningen, civilingenjör Birger
Kock. Till uppfinnarnämndens förfogande har det
ställts dels ett anslag på 300 000 kronor till
bestridande av kostnader för undersökningar och försök och
dels ett anslag på 3 millioner kronor för exploatering
av vissa uppfinningar.
Enligt den lämnade instruktionen skall nämnden
mottaga förslag rörande uppfinningar och tekniska
uppslag och underkasta dem en förberedande
granskning. I de fall då så befinnes lämpligt, skall närmare
utredning beträffande inlämnade förslags
tekniskt-eko-nomiska värde och användbarhet verkställas, och
eventuellt ett industriellt utnyttjande möjliggöras.
Nämnden skall vidare hålla sig underrättad om de
problemställningar och behov av teknisk nydaning, som
uppkomma inom dess verksamhetsområde, såväl för
statliga myndigheter och institutioner som för
näringslivet och för övrigt vidtaga de åtgärder till främjande
av syftet med nämndens verksamhet, som kunna
befinnas lämpliga. r.
Tävling om nya hus- och lägenhetstyper.
Stockholms stads fastighetsnämnd har utlyst en
bostadstävling, där det gäller att särskilt beakta de
hygieniska, praktiska och ekonomiska synpunkterna.
Tävlingen skall också omfatta förslag till stadsplaner för
20 juli 1940
279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
