Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1940 - Statens hantverksinstitut, av Ragnar Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
del för samma ändamål samt för utrustning m. m.,
tillsammans 2,5 mill. kr. till byggnaderna, 420 000 kr.
till utrustning.
På våren 1939 påbörjades arbetet med uppförande
av institutets byggnader. Arbetet har sedan ständigt
fortgått och under andra halvåret innevarande år
beräknas det bli möjligt att få institutets verksamhet
överflyttad till de nya lokalerna. Det nya institutet
är beläget i kv. Sandbacken mindre på Stigberget
utefter Renstiernas gata mellan Stigbergs- och
Fjällgatorna, sålunda på höjden ovanför Katarinavägen.
Statens hantverksinstitut såsom sådant har
emellertid börjat fungera den 1 juli 1940. Därmed har ett
länge närt önskemål -att för den högre
hantverksundervisningen erhålla ändamålsenliga lokaler
(modernt utrustade verkstäder och laboratorier) nått sitt
förverkligande.
Institutets uppgifter.
Statens hantverksinstitut har till uppgift att såsom
undervisningsanstalt för den högre
hantverksutbildningen bereda yrkesmän inom hantverket och den
mindre industrien tillfälle att förvärva ökad
utbildning och möjlighet att följa utvecklingen på området.
Det åligger institutet att befordra yrkesskickligheten
genom undervisning i form av kursers och
föreläsningars anordnande med ändamål att bibringa
prak-tisk-teknisk verkstadsutbildning ävensom viss
erforderlig teoretisk utbildning. Institutet skall som en
rådgivande institution utöva konsulterande
verksamhet (teknisk informationsverksamhet) beträffande
material, arbetsmetoder och arbetsredskap på olika
yrkesområden och därvid till behandling upptaga
yrkesmännens olika praktiska problem av teknisk
eller teknisk-ekonomisk natur. I övrigt skall
institutet verka för höjandet av kvaliteten på den svenska
tillverkningens alster inom de närmast berörda
produktionsområdena.
Institutets försöksverksamhet omfattar provningar
och undersökningar av material, arbetsmetoder,
driftförhållanden samt redskap, instrument och apparater
med avseende på deras beskaffenhet och lämplighet.
Försöksverksamheten bedrives i den utsträckning
övriga arbeten inom institutet det medgiva dels för
främjande av yrkesutövningen inom hantverket och
den mindre industrien i allmänhet, dels ock på
uppdrag av offentliga myndigheter, institutioner och
enskilda, i den mån erforderliga medel ställas till
förfogande för ändamålet.
Verkstäder och laboratorier.
Institutet omfattar verkstäder och laboratorier med
tillhörande utrustning dels för teoretisk och praktisk
yrkesutbildningsverksamhet, dels för försöks- och
informationsverksamhet inom de olika yrkena, dels för
möjliggörande av undersökningar och experimentella
arbeten inom hantverket och den mindre industrien.
De olika verkstäderna och laboratoriernas
arbetsuppgifter samt den föreslagna inredningen och
utrustningen ha från början planerats av
verkstadschefen vid institutet, ingenjör Einar Thanderz, i
samråd med vederbörande yrkesförbund. Härvid har
man haft att bygga på de erfarenheter, som det
gamla institutet gjort. Verkstadsutrustningarna
anses böra bli en kombination av utrustningarna för
vanliga producerande verkstäder inom hantverket
och den mindre industrien samt provrum och
forskningslaboratorier. Utrustningen måste bli lätt
utbytbar mot nyare och modernare anordningar
efterhand som sådana komma i marknaden.
Leverantörerna böra ha intresse av och vara villiga att göra
ekonomiska uppoffringar för dessa utbytens
realiserande. Utrustningen bör sålunda givas en viss
elastisk karaktär. Reservutrymmen äro planerade i
verkstadslokalerna med anordning för snabb och
bekväm inkoppling av tillfälliga
demonstrationsanordningar.
Statens hantverksinstituts nybyggnader omfatta:
A. En stor verkstadsbyggnad i fyra våningar.
B. En föreläsningsbyggnad i två våningar med
underliggande källare.
C. En administrations- och laboratoriebyggnad i
två våningar med en souterrainvåning under en del
av byggnaden. Främre delen av denna byggnad vilar
på pelare, såsom framgår av vidstående bild. Det
är innanför dessa pelare, som institutets restaurang
är belägen.
Permanenta lokaler för undervisning i samtliga 40
à 50 hantverksyrkena hava icke kunnat inrättas vid
institutet, enär detta skulle medföra alltför stort
lokalutrymme. Endast vissa yrken erhålla från
början inredda verkstäder och laboratorier. De
viktigaste uppräknas här nedan. Övriga yrkens
utrustning får framtagas för varje särskild kurs och
disponibelt utrymme apteras därför.
I verkstadsbyggnaden inrymmas bl. a. smedja och
härdrum för kurser för smides- och mekanisk
verk-stadsidkare, för rörledningsarbetare m. m. Gas- och
el-svetsverkstad med svetsgasverk inrättas för
svetskurser, utprovningar och kontroll av svetsaggregat
såsom gasverk och gassvetsningsarmatur,
svetsom-formare, svetstransformatorer, tillsatsmaterial för
svetsning m. m. Detta arbete bedrives i samarbete
med ett i föreläsningsbyggnaden beläget,
metallogra-fiäkt laboratorium, som erhåller anordningar för
kontroll och undersökningsarbeten inom svetstekniken.
En stenmaterialverkstad inredes för den praktiska
undervisningen vid kurser inom stenhuggeri-
(naturstens-) samt konststens- och cementvarubranschen ev.
för murningsteknik.
I anslutning till värmecentralen inrättas ett för
undervisning i en särskild eldareskola och för
experiment avsett pannprovningsrum.
Dessa rum bilda tillsammans med lokalerna i en
flygel till verkstadsbyggnaden ett värmetekniskt
laboratorium för kursverksamhet inom
rörledningsbranscherna (värme- och ventilations- samt
sanitetsteknik).
Automobilverkstaden skall användas för
bilreparatörer, och dess färdigställande forceras för att ge plats
för reparatörer av gengasaggregat av olika märken.
Specialkurser komma även att anordnas för
bilelektriska reparatörer och för reparation och underhåll
av bildieselmotorer, förbränningsmotorer av andra
slag, lantbruksmaskiner m. m. Kontroll av
effekt-och bränsleekonomi är planerad.
Bänksnickeri- och maskinsnickeriverkstäderna
avses främst för den praktiska undervisningen vid
kurser för möbelsnickare samt för byggnadssnickare
(inredningssnickeri). Därjämte planeras undersökningar
för ernående av ett bättre och mångsidigare
utnyttjande av träbearbetningsmaskiner, rådgivning för trä-
306
10 aug. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>