Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1940 - Statens hantverksinstitut, av Ragnar Schlyter - Redogörelse för mätning av nedhängningen med hjälp av en transversal vågrörelses fortplantningshastighet i en kraftlednings linor, av Sverre Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Med hänsyn till utrymmet kan den här lämnade
redogörelsen över befintliga lokaler inom institutet
icke göras fullständig. Avsikten har endast varit att
giva ett begrepp om de möjligheter, som vid institutet
erbjuda sig för landets hantverksmästare m. fi. att
erhålla ökad utbildning.
Byggnaderna uppföras under Kungl,
byggnadsstyrelsens ledning av byggmästare Edvin Rundlöf efter
ritningar av arkitekt Robert Berghagen.
Organisation.
Ledningen av institutet utövas av en styrelse,
bestående av 10 av Kungl. maj:t för en tid av högst
3 år förordnade ledamöter jämte suppleanter för dem
samt av direktören för institutet. Av ledamöterna
förordnas en efter förslag av kommerskollegium, en
efter förslag av skolöverstyrelsen, fyra efter förslag
av Sveriges hantverksorganisation, en efter förslag
av Sveriges industriförbund, en efter förslag av
landsorganisationen och en efter förslag av
stadskollegiet i Stockholm. Suppleanterna förordnas på
enahanda sätt. Kungl. maj:t utser en bland ledamöterna
att vara ordförande i styrelsen.
Den närmaste ledningen av verksamheten inom
institutet handhaves av en direktör, som förordnas av
Kungl. maj:t på sex år. Direktören skall bl. a. med
uppmärksamhet följa utvecklingen inom hantverkets
och den mindre industriens olika yrkesområden samt
för styrelsen framlägga de förslag beträffande
förbättring av institutets arbetsmetoder m. m., som kunna
betingas därav.
Det område, som blir föremål för det nya
hantverksinstitutets verksamhet, har här i landet varit
efterblivet vid en jämförelse med de anstalter för
den högre yrkesutbildningen, som våra grannländer
Danmark, Finland och Norge i många år haft tillgång
till. Genom tillkomsten av Statens hantverksinstitut
ha möjligheterna vidgats för att tillgodose kraven
från särskilt yrkesmännens sida inom hantverket och
den mindre industrien på att bringa den högre
hantverksutbildningen i bättre överensstämmelse med
moderna krav och nutida behov. Institutet får en stor
betydelse för hantverket och den mindre industrien,
vilkas företagare erhålla ett värdefullt stöd i sina
strävanden för yrkenas förkovran. Även för den
industriella produktionen i övrigt blir institutet till gagn
genom de möjligheter det får att bereda industriens
arbetare ökade kunskaper och möjligheter att
utveckla sin yrkesskicklighet. Institutet kommer att
kraftigt verka för höjandet av kvaliteten på den
svenska tillverkningens alster samt lämna sin
medverkan i arbetet att på världsmarknaden hävda
landets ställning som kvalitetsproducerande nation.
Institutet kommer i första hand att vara en
undervisningsanstalt, en högskola för särskilt hantverket
och den mindre industrien, där företagarna taga del
av gjorda erfarenheter och rön inom sina olika yrken
och få tillfälle att öka sina yrkeskunskaper. För
hantverket och den mindre industrien är det nämligen
ett livsvillkor, att dess utövare besitta största
möjliga yrkesskicklighet för att kunna hålla sina
arbetsprestationer på högsta möjliga nivå. Det är av lika
stor vikt för hantverket och den mindre industrien
som för storindustrien att ständigt följa med den
tekniska utvecklingen och att lära känna nya
arbetsredskap och förbättrade arbetsmetoder.
De uppgifter, som påvila Statens hantverksinstitut,
äro sålunda av stor betydelse och komma att ställa
stora krav på institutets personal, särskilt de ledande
teknikerna. Med den moderna utrustning, som
institutet kommer att förfoga över, blir emellertid
institutet synnerligen väl skickat att motsvara de
anspråk, som främst yrkesidkarna inom hantverket och
den mindre industrien med rätta kunna påfordra.
Redogörelse för mätning av nedhängningen m ed
hjälp av en transversal vågrörelses
fortplantningshastighet i en kraftlednings linor.
Av ingenjör SVERRE SANDBERG.
Vi utgå ifrån att en ledning är upphängd mellan
två master A och B med en
nedhängning = f. Om man ger ledningen ett slag
vid A, uppstår en transversal vågrörelse i ledningen.
Vågrörelsen kommer att röra sig mot masten B,
reflekteras där och återvänder till utgångspunkten för
att ånyo reflekteras. Vågen kommer att passera
ledningen ett visst antal gånger med en hastighet = v.
Den hastighet, varmed en transversal våg fortplantar
sig genom ledningen är:
V
(1)
där F — dragkraften i ledningen och m=. ledningens
massa per längdenhet.
(2)
Om man nu antar, att den kurva, som bildats, är en
parabel, får man relationen:
’F=q X P
B Xf
där
F = dragkraften i ledningen i kg
q = vikt per längdenhet kg/m
l — spännvidden i meter
f — nedhängningen i meter
q
I ekvation nr 2 i stället för vikten q massan m —
där g = tyngdens acceleration, och man erhåller:
m X 9 X l2
8’X/
g
(3)
308
10 aug. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
