Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 10 aug. 1940 - Begreppet malm såsom legal förutsättning för inmutning och utmål, av Oscar Fåhré
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 32 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 10 AUG.
ÅRG. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHÅLL: Begreppet malm såsom legal förutsättning för inmutning och utmål. — Luftskyddets
tekniska ledning ännu en gång. —- Tidskriftsnytt. — Notiser. — Problemhörnan. — Rättelse.
Begreppet malm såsom legal förutsättning för
inmutning och utmål.
Gruvestadgan den 16 maj 1884 innehåller inga
närmare bestämmelser om de fordringar, som
lega-liter uppställas på malmens kvalitet och kvantitet för
att malmen skall kunna inmutas och utmålsläggas. I
motiven till Gruvestadgan finnes emellertid ett
uttalande, som lyder:
"Endast malmer hava gjorts till föremål för
inmutning. Detta torde vara av vikt till förekommande av
missbruk vid inmutningsrättens utövning. De fall äro
nämligen talrika, då mineralier innehållande metaller
eller metallföreningar i ringa mängd förekomma
insprängda i för övrigt ofyndiga bergarter. Skulle
metallerna eller metallföreningarna vid sådan förekomst
få inmutas — vartill ordalagen i såväl 1885 års
gruv-stadga som 1874 års förslag kunde giva anledning —
är det uppenbart, att inmutning kunde ske för andra
ändamål än gruvdrift och för att åtkomma andra
ämnen än det inmutade mineralet, exempelvis kalksten,
då, såsom ofta är händelsen, i densamma finnas
insprängda ringa mängder av mineralier, som innehålla
järn, koppar, bly etc. Tillfällen till sådana missbruk
äro mångenstädes så talrika, att på vidsträckta
områden knappast någon punkt skulle vara skyddad för
inmutning. Med malm förstås åter en
mineralfyndighet, som förekommer i sådan mängd och på sådant
sätt, att den kan med tillgängliga metoder
fördelaktigt tillgodogöras eller bliva föremål för teknisk
användning. Sålunda kan en bergart, som innehåller
några få procent järn, icke kallas järnmalm eller i
allmänhet ordet malm betyda annat än råämnet vid
tillverkning av en metall.
Mot bestämmelsen, att endast malmer få inmutas,
torde möjligen komma att framställas den
anmärkning, att genom denna bestämmelse skulle uteslutas
inmutning av en metall, som förekommer i mer eller
mindre rent tillstånd, t. e. guld insprängt i kvarts.
Men av vad nyss anförts bör vara tydligt, att
begreppet malm icke omfattar någon viss klass av
mineralier, utan kunna som malmer uppträda såväl gedigna
metaller som svavelmetaller, metalloider, metallsalter
etc. Ovan anförda förekomst av guld är sålunda att
betrakta som guldmalm, såvida halten av guld är
sådan, att brytning med någon utsikt till vinst kan
ifrågasättas."
1920 års gruvlagstiftningssakkunniga hava i sitt år
1923 avgivna förslag till gruvlag med anledning av
ovan citerade uttalande anmärkt, att begreppet malm
således icke kan anses vara ett för alla tider fixerat
begrepp, utan dess betydelse kan växla alltefter olika
metoder för de inmutningsbara mineralens
utvinnande. Härutinnan vilja de sakkunniga erinra, att genom
nya eller förbättrade anrikningsmetoder samt
metallurgiska och elektrolytiska, processer alltjämt
yppas större möjlighet för tillgodogörande av
lågprocentiga eller orena mineralblandningar, vilka förut icke
kunnat tekniskt och ekonomiskt tillgodogöras.
Det har ytterst sällan förekommit, att frågan om
malmens beskaffenhet såsom förutsättning för
tilldelande av utmål dragits under överinstans prövning.
Det synes mig därför hava intresse att redogöra för
nedanstående rättsfall.
S. Lothigius anhöll den 21/5 1919 hos bergmästaren
om utmål för den på Grängesbergs gruvskog belägna
Midsommargruvan i Björnbergsfältet inom Grangärde
socken. Den 24/7 1919 anmälde O. Ouchterlony, att
han inköpt gruvan samt att han vidhölle ansökningen
om utmålsförrättning.
Förrättningen påbörjades den 25/8 1919. Därvid var
bl. a. direktören Nils Hedberg närvarande dels såsom
gruvföreståndare för den bredvid Midsommargruvan
liggande Trollhättegruvan och dels såsom ombudsman
för nyttjanderättshavarna till Grängesbergs gruvskog.
Inom det inmutade området funnos tre gamla
skärpningar, samtliga belägna å Grängesbergs gruvskogs
område, i vilka blottats ytterst smala ränder och
in-sprängningar av magnetit och svartmalm i kvartsit.
Hedberg bestred utmåls anvisande under
framhållande, att verklig malm icke blivit blottad. På grund
härav och då icke någon av skärpningarna vid
tillfället var tömd och rengjord, uppsköts förrättningen till
den 6/10 1919. Då hade å det bästa kompassdraget
inom inmutade området upptagits en jordrymning och
sänkts omkring 1/2 meter i berget, som utgjordes av
kvartsit, förande magnetit och något blodsten, och
företeddes dels en provsedel å prov, taget av en
malmhög av omkring 70 ton, under uppgift att provet
vore generalprov och att högen enligt provsedeln
innehölle 31,3 % järn, dels ock en provsedel, angivande
en järnhalt av 42,1 % i stuffprov, taget i bottnen av
den nya skärpningen. Hedberg bestred fortfarande,
att malm vore blottad i sådan omfattning, att utmål
10 aug. 1940
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
