Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 17 aug. 1940 - Ingenjörernas utnyttjande för intensifiering av vårt lands försvarsberedskap, av Håkan Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk. Tidskri ft
och försvaret" stod klar för föreningens ledning och
som blev så klart och ärligt uttryckt av föreningens
ordförande vid årsmötet 1940.1
Föreningens ingenjörsregister omfattar den 31 juli
1940 ett antal av 9 843 registrerade tekniker,
utgörande eliten av Sveriges teknikerkår. Till alla dem
som av personligt intresse för den tanke, som legat
bakom föreningens åtgärder i denna fråga,
medverkat i ingenjörsregistreringen, får jag härmed uttala
föreningens tack. Det uppnådda resultatet
förplik-tigar till nya ansträngningar.
Statliga åtgärder till stärkande av tekniken
inom försvarsväsendet.
Under denna senare del av redogörelsen komma
några av de vägar att antydas, vilka myndigheterna
nu beträtt för att ingenjörernas speciella egenskaper
bäst skola komma till sin rätt inom försvaret. Tyvärr
är det emellertid så att militära skäl lägga hinder i
vägen för att dessa frågor skola kunna behandlas så
ingående som önskvärt vore. Utöver här nedan
angivna åtgärder planeras och genomföras
organisatoriska förbättringar, som alla syfta till en
effektivisering av tekniken inom iförsvaret. Resultaten komma
helt säkert icke att låta vänta på sig.
De vidtagna åtgärderna kunna lämpligen behandlas
under rubrikerna: Industrikommissionens
krigsindustriavdelning, Statens ammunitionsnämnd,
Försvarsväsendets verkstadsnämnd, Arméingenjörkåren samt
Omläggning av rullföringen.
Krigsindustriavdelningen.
Inrättandet av Statens industrikommission under
hösten 1939 och valet av ledamöter i denna
påverkades uppenbarligen i icke ringa grad av den aktion
som Svenska teknologföreningen gjorde i september
1939. Sedan industrikommissionen kommit i gång
med sin verksamhet, kunde teknikernas stämma göra
sig hörd på ett helt annat sätt än tidigare. Detta
förhållande resulterade — om vi nu återvända till frågan
om ingenjörernas användning i försvarets tjänst — i
inrättandet av industrikommissionens
krigsindustriavdelning. Denna tillkom kanske närmast som en
direkt följd av det finska krigets utbrott och började
sin egentliga verksamhet med ingången av detta år.
Krigsindustriavdelningen, i vilken Rikskommissionens
för ekonomisk försvarsberedskap industriavdelning
uppgått, fick främst till uppgift att samordna de
militära förvaltningarnas krav på produktionen av
krigsmateriel med industriens förmåga att på kort
tid tillverka erforderliga produkter. Det torde nog
vara allmänt erkänt att krigsindustriavdelningen
effektivt bidragit till att höja verkningsgraden inom
denna del av vårt näringsliv. Konkurrensen mellan
de olika vapenslagen om företrädesrätt för leveranser
från olika industrier har kunnat utbytas mot en
samverkan.
Under samarbetet med de militära
myndigheterna har icke blott industrikommissionen utan även
Statens krisrevision funnit, att den materiella
beredskapen i flera fall kunde förbättras genom lämpliga
organisatoriska åtgärder. I detta syfte ha dessa
krisorgan gjort framställningar till Kungl. maj:t, vilka
i Se Teknisk tidskrift Häfte 14, 6 april, 1940.
resulterat i tillsättandet av Statens
ammunitionsnämnd och Försvarsväsendets verkstadsnämnd.
Statens ammunitionsnämnd.
En viktig gren av krigsindustriavdelningens
verksamhet omfattade anskaffning av ammunition. Det
visade sig snart, att en rationalisering just härav
var nödvändig. Genom inrättandet av Statens
ammunitionsnämnd har ett centralt organ i nära
anslutning till industrikommissionen skapats för all
anskaffning och lagring av olika ammunitionsslag.
Armé-, marin- och flygförvaltningarnas behov av
ammunition ha sammanförts i ammunitionsnämnden
såsom central inköpsavdelning. Som leverantörer till
denna stora kund uppträda icke blott de civila
ammunitionsverkstäderna utan även försvarets redan
befintliga eller nybyggda ammunitionsfabriker,
labo-rerings- och apteringscentraler m. m. Fördelarna
med denna sammanslagning äro uppenbara i synnerhet
för alla industriens och näringslivets män och äro i
korthet följande: bättre utnyttning av befintlig
produktionskapacitet; ändamålsenligare
leveransterminer, varigenom behoven på de svagaste punkterna
först kunna täckas; minskad kassation av
ammunitionen samt slutligen en viss standardisering enligt
större linjer än de som kunde tillämpas av do olika
vapenslagen var för sig.
Försvarsväsendets verkstadsnämnd.
Verkställda undersökningar av de olika organ inom
försvarsväsendet, som tillverka och reparera
krigsmateriel, ha visat, att dessa fabriker och
verkstäder icke alltid äro så effektivt organiserade,
som landets läge ur försvarssynpunkt kräver och
som ur modern industriell synpunkt är möjligt
att åstadkomma. Orsakerna härtill äro att
fabrikernas organisation och befälsbestånd icke kunnat
utbyggas i takt med de oerhört stegrade anspråken
på tillverkningsprogrammet. Samtidigt ha.r ett stort
antal provisoriska fabriker inrättats utan att de
fredsfabriker, som besitta speciell erfarenhet på detta
område, kunnat ställa kunniga instruktörer till
förfogande. Ej heller ha de nya problem av rent
industriell natur, som uppkomma, då de nya fabrikerna
igångsättas, kunnat beaktas i erforderlig grad.
För att intet skulle underlåtas för att lägga denna
verksamhet efter fullt rationella, industriella linjer
tillsatte Kungl. maj:t i maj 1940 en
Försvarsväsendets verkstadsnämnd. Denna har fått i uppdrag att
i tekniskt och ekonomiskt hänseende handha
ledningen av driften vid tygstationer, ammunitions- och
krutfabriker, laborerings- och apteringscentraler, Carl
Gustafs stads gevärsfaktori, centrala
torpedverkstaden, försvarsväsendets kemiska anstalt samt andra
försvarsväsendets verkstäder och anstalter enligt
särskilda bestämmelser av Kungl. maj:t.
Yerkstadsnämndens tillkomst syftar uppenbarligen
till det mål, som jag förut berört. På vilka vägar
nämnden skall komma att lösa sina uppgifter är ännu
för tidigt att yttra sig om. Ett utdrag ur
instruktionen för nämnden kanske kan ge ett begrepp om
verksamhetens mångsidiga karaktär. Det åligger
nämnden t. e. att tillse att tillverkningen bedrives i enlighet
med rationella grunder och med största möjliga
effektivitet, att låta vidtaga eller föreslå åtgärder för
utvidgning såväl i lokalhänseende som ifråga om ma-
31 aug. 1940
329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
