Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 17 aug. 1940 - Kommunikationsmedlens taxepolitik, av Hilding Ångström - Notiser - Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut - Svensk-internationella pressbyrån, av r. - Finsk återuppyggnad med trähus, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
och högsta beräknade resandeantalet. Det visar sig
även, att den s. k. inkomstkurvan som funktion av
resandeantalet närmar sig en parabel, som till sitt
närmevärde kan beräknas för varje särskilt företag.
Med kännedom om den erforderliga minimala
inkomstvolym, som erfordras för att hålla ett företag i
gång, kan taxegränserna (genom grundtaxa och
ra-battaxor), som bestämma inkomstparabelns form,
fixeras på lämpligaste sätt. Härvid gäller i
allmänhet att bestämma taxorna så, att ett så stort
"kalottöverskott" (skillnaden mellan inkomst- och
utgiftskurvorna) som möjligt erhålles vid ett visst givet
konjunkturläge. Sänkes taxan under en viss gräns
eller höjes över en viss gräns uppstår intet överskott,
dvs. motsvarande värden på inkomstkurvan
understiger utgifterna.
Med hänsyn till önskvärdheten av att snabbt och
smidigt kunna anpassa taxorna efter rådande
konjunkturläge är det i allmänhet med hänsyn till
företagets bästa fördelaktigt att de koncessionerande
myndigheterna, såsom Kungl. maj:t och K. B., icke
fastlåsa såväl grund- som rabattaxorna. Sker en
fastlåsning av minimirabatten, bör grundtaxan i
stället sättas relativt hög. Nu gällande taxa för
exempelvis innertrafiken vid Upsala spårvägs a.-b.
(fastställd år 1938, sålunda långt före innevarande kris)
utgör ett exempel på en fastlåsning av såväl
grundtaxan som den högsta rabattaxan (minsta rabatten).
Olägenheten av ifrågavarande dubbelbegränsning
kompenseras här i viss mån genom den
relativt stora minimirabatt, som föreskrives (25 %). För
ytterstadstrafiken har emellertid Kungl. maj:t
endast fastslagit grundtaxorna (fastslagna redan åt
1928), på vilka taxor företaget av olika skäl
medgivit betydande rabatter. Företagsledningen har
genom ifrågavarande taxesystem relativt stora
möjligheter att anpassa de olika rabattaxorna så att
överskottet inom "inkomstkalotten" ligger i närheten av
sitt optimum, och så att grundtaxan icke skall
behöva ändras under förutsättning att icke stark
inflation och därmed sammanhängande ökning av
driftkostnaden inträffar. Liknande förhållanden
föreligga säkerligen på ett flertal platser.
Med hänvisning till ovanstående vore dock
tacknämligt, om myndigheterna i allmänhet endast
begränsade grundtaxan och icke fastlåste såväl
grund-som rabattaxorna. Vid dubbel fastlåsning av
taxorna och särskilt om marginalen mellan den fastslagna
rabattaxan och grundtaxan är alltför snävt tilltagen
försvåras möjligheten för företagsledningen att på
ett smidigt sätt anpassa medeltaxan efter rådande
konjunkturförhållanden. Erfarenheten från olika håll
under senare tid visar även, att ifrågavarande
konjunkturväxlingar kunna inträffa rasande snabbt, vilket
ofta kräver omedelbara åtgärder och krafttag för att
säkerställa det önskade överskottet. Att dylika
åtgärder ännu icke behövt vidtagas vid ett flertal
företag har säkerligen berott på taxornas inneboende
elasticitet, exempelvis genom taxornas anpassning så
att de medge en viss växelverkan (mellan ytter- och
innerstadstaxorna). Om man bortser från vissa
kommunalpolitiska synpunkter, bl. a. med hänsyn till
resp. kommuners intresse för markexploatering och
sociala synpunkter m. m., som fordrar särskilt låga
taxor, torde man i allmänhet finna, att under
rådande förhållanden en justering uppåt av yttertrafikens
kraftigaste rabatteringar är motiverad. Detta
innebär emellertid icke nödvändigtvis, att de av Kungl.
maj:t eller annan myndighet tidigare fastslagna
grundtaxorna i varje fall skall behöva ändras.
Särskilt torde behovet av en justering av rabattaxorna
föreligga i sådana fall där driftunderskott föreligger,
och där skillnaden mellan rådande grundtaxor (av
myndigheterna fastställd) och resp. rabattaxor är
exceptionellt stor.
Notiser
Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut. Även
under nuvarande krisbetonade tider fortgår
arbetsledareinstitutets utbildningsverksamhet som vanligt.
Det är ledningens avsikt och förhoppning att även
instundande höst härvidlag kunna tillmötesgå
industriens önskemål i erforderlig utsträckning. Sålunda
planeras inom den närmaste tiden:
1. Arbetsledarekurs för förmän och verkmästare
(heldagskurs) tiden 16 sept.—26 okt., omfattande
arbetsorganisation, arbetsledning, arbetslagstiftning,
ekonomiska frågor, ackordsättning, arbetsstudier m. m.
2. Arbetsledarekurs för förmän och verkmästare vid
Stockholmsföretag och pågående som aftonkurs 3
kvällar i veckan tiden 8 okt. 1940—6 mars 1941.
3. Arbetsledarekurs för ingeniörer med huvudvikten
lagd på arbetsorganisation och industriell ekonomi
men även behandlande arbetslagstiftning, yrkeshygien,
allmänna ekonomiska frågor etc. Pågår tidén 18 nov.
—14 dec. 1940.
Ansökningar till kurs 1 mottagas under augusti.
Program sändes på begäran. Adress: Stockholm 16.
Svensk-internationella pressbyrån meddelar i sin
berättelse för 1939, byråns trettonde arbetsår, att det
nyhetsmaterial som under år 1939 distribuerats till
utlandspressen genom byråns försorg erhållit en publicitet,
som uppgår till 4 527 offentliggöranden, fördelade på 38
länder och med ett sammanlagt omfång av 1 220 spalter
(174 helsidor) i en av de stora svenska dagliga
tidningarna. Motsvarande siffror för året förut äro 4 648
offentliggöranden i 34 länder och 1 060 helspalter, vilket
betyder en ökning av 15 % för den ernådda publiciteten.
Trots de förändringar, som kriget medfört, såsom
försämrad postgäng, minskat omfång på tidningarna etc.
har byråns verksamhet under året endast obetydligt
minskats, och denna minskning av publiciteten har för
övrigt mer eller mindre uppvägts av en ökning i andra
länder, bl.. a. Latin-Amerika. Detta är tydligen ett
resultat av åtgärden att komplettera nyhetstjänsten med
en upplaga på spanska språket.
Som en följd av sin publicitetsverksamhet har byrån
liksom tidigare fått mottaga ett betydande antal
förfrågningar, vilka i allmänhet ha gällt i nyhetsmaterialet
behandlade produkter, uppfinningar o. d. men också
företeelser på andra områden av svenskt liv och
verksamhet. r.
Finsk återuppbyggnad med trähus. Det stora finska
bolaget för tillverkning av monteringsfärdiga trähus,
som upprättats efter svenskt mönster, har nu börjat
sin verksamhet. Det gäller i första hand att förse
Finlands evakuerade befolkning med nya
egnahemshus. Landets 21 största trävarukoncerner ha
samman-slutit sig och stiftat en gemensam försäljningscentral.
På detta sätt kommer det svåra läget inom den finska
trävaruindustrien att lättas betydligt, ty det beräknas,
att man för Finlands återuppbyggande behöver minst
80 000 trähus av detta slag. r.
332
10 aug. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
