Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 5 okt. 1940 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén - Vaktombyte i Mekanik, av K. A. W. - Svenska teknologföreningens höstmöte, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Japan här tydligen velat skapa, innan presidentvalet
klargjort U. S. A:s hållning.
Besättandet av Indokina betyder icke blott en
avsevärd strategisk förstärkning för Japan utan också
tillgång till en på utrymme och naturtillgångar rik
utvandringskoloni.
Den japanska framryckningen har härmed nått i
hotande närhet av Singapore, Sumatra och Java.
I detta läge inträffade den 27 dennes
underrättelsen om det högtidliga undertecknandet i Berlin av
tremaktspakten mellan Japan, Tyskland och Italien.
I detta avtal förbinder sig Japan att erkänna och
respektera Tysklands och Italiens ledning vid
upprättandet av den nya ordningen i Europa. Tyskland
och Italien erkänna på motsvarande sätt Japans
ledning vid nyordningen i det "storostasiatiska
rummet". Hur långt detta "storrum" sträcker sig
framgår icke direkt av traktaten, men förmodligen räcker
det ned till Singapore och Java. De tre makterna
förbinda sig vidare att skynda till varandras hjälp om
någon av dem angripes av en tredje makt, som för
närvarande icke är invecklad i det europeiska kriget
eller den japansk-kinesiska konflikten. De tre
makterna uttala vidare att deras uppgörelse icke på något
sätt berör deras nuvarande politiska förhållanden till
Sovjetunionen. Pakten skall gälla för tio år.
Detta världshistoriska dokument betecknar
otvivelaktigt en stor framgång för Japan. Dess närmaste
syfte å ömse håll är däremot säkerligen att avskräcka
Förenta staterna från krigsdeltagande. Framtiden får
utvisa om detta mål nås. För Rysslands del betyder
pakten otvivelaktigt ett tillbakaträngande.
Vaktombyte i Mekanik.
Docenten, civilingenjören och teknologie doktorn
H. F. Nordströms utnämning till chef för Statens
skeppsprovningsanstalt i Göteborg berövar Teknisk
tidskrift en av dess kunnigaste, samvetsgrannaste och
mest idoge fackredaktörer. När vaktombyte nu äger
rum, är det dessutom ett ovanligt långt pass dr
Nordström har bakom sig, närmare bestämt hela 22 år.
Det tillkommer knappast mig, särskilt i betraktande
av mina få tjänsteår i tidskriften, att värdesätta dr
Nordströms insatser till tidskriftens fromma.
Dessbättre är läsekretsen helt kompetent därtill, men det
må tillåtas mig, att ge det officiella uttrycket åt såväl
tidskriftens som Svenska teknologföreningens stora
tacksamhet för dr Nordströms gärning, och
personligen ber jag även å egna och alla medarbetares
vägnar få uttala ett hjärtligt tack till dr Nordström
för ett strålande gott samarbete. Yi önska honom
alla trevnad och framgång i de nya uppgifterna och
hoppas då och då få höra av honom.
Såsom fackredaktör i Mekanik har efter dr
Nordström utsetts civilingenjören Torsten Widell.
Ingenjör Widell är född 1902 och har sålunda alla
förutsättningar till ett lika långt pass som hans
företrädare. För dem som valt honom till fackredaktör
behöver han ingen presentation, för övriga må nämnas,
att han varit förste assistent på Teknis och där
sysslat med förbränningsmotorer som specialitet, att
han senare varit provningsingenjör hos J. & C. G.
Bolinders mek. verkst. a.-b. samt att han sedan 1931 är
ingenjör vid Ångvärmeinstitutet i Stockholm och nu
i dagarna blivit utsedd till institutets föreståndare.
Vi hälsa ingenjör Widell hjärtligt välkommen i
hans nya funktion.
K. A. W.
Svenska
teknologföreningens höstmöte.
I enlighet med den tradition, som på senare tid har
uppstått, hade Svenska teknologföreningen även i
ål-förlagt sitt höstmöte till landsorten. Denna gång gick
mötet av stapeln i Närkesmetropolen, i samverkan med
Örebro ingenjörsklubb, vars medlemmar hade inbjudits
att deltaga i mötet.
Fredagen den 27 september samlades mötesdeltagarna
till en informell bekantningssupé på Stora hotellet, men
redan kl. 9 nästa morgon tog den mera officiella och
arbetstyngda delen av programmet sin början.
Studiebesökens rad inleddes med en färd till Statens
järnvägars huvudverkstäder, där mötesdeltagarna hälsades
välkomna av överingenjör T. Nortnder, som också
lämnade en kortfattad orientering över de stora
anläggningarna.
Anledningen till att huvudverkstäderna kommo att
placeras i Örebro var, att man önskade dem förlagda till
en centralt belägen, väl skyddad plats i det inre av
landet. Glädjande nog togs verkstadsområdet till ordentligt
från början. Det är nämligen i sin helhet icke mindre
än 33 har och den sammanlagda golvytan utgör
67 500 m2, varav ca 55 000 komma på verkstäderna och
resten på förrådsbyggnaderna. Trots detta har man så
stora reservat att 600 kolonilotter kunna ställas till de
anställdas förfogande.
Den första verkstadsbyggnaden, som var uppförd
speciellt för reparationer av ånglok, stod färdig att tagas i
bruk 1901. Det är en storartad utveckling som dessa
verkstäder sedan dess ha undergått. Numera består
anläggningen av lokverkstaden med dess hjälpverkstäder,
plåt-slagare-, spårväxel- och motorverkstäder samt den
pampiga vagnverkstaden med dess särskilda
verkstadsbyggnad för snickeri, tapetserare och andra hjälpverkstäder.
Moderna personvagnar äro ju inga småsaker precis,
och en lokal där ett tjugotal dylika bjässar eller mera
386
19 okt. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
