Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 19 okt. 1940 - Huru skall byggnadsproduktionens kris avvärjas?, av Nils B. Hast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tomtpris
MOO hr.
3000
2000
1000
M6 1890
mo
I9IO
!?20
mo
mo
Fig. 1. Tomtprisets beroende av ränteläget. De höga räntorna åren 1918—20 motsvaras
av bottenpriser å tomtmark. Då ränteläget stabiliserar sig, stadgar sig snart nog även
tomtpriset och då räntan på allvar börjar falla år 1934, stiger tomtpriset omedelbart. Det
1929—34 stabiliserade tomtpriset ligger på en högre nivå än under 1922—27, vilket
sammanhänger med att tiden kring 1927 i byggnadshänseende bildar en epok. Medan man
tidigare i Stockholm i medeltal byggt 4 rum per kök bygges efter nämnda tidpunkt icke
mera än 1,5 à 2 rum per kök i nybyggnadsområdena enligt ovan. En planlösning med
smålägenheter ger möjlighet för den byggande att betala högre tomtpris. I denna riktning
inverkar också de samtidigt inträffade nya konstruktionssätten, karakteriserade av
tunnare men ändock lika värmeisolerande yttermurar, hjärt- och tvärmurarnas ersättande
med enstaka bärande pelare samt införande av tunna, icke självbärande skiljeväggar.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas beträffande
fastighetsvärdenas förändringar under räntekriser,
att den som köper ett hus med obundna lågprocentiga
lån i regel kommer att göra en förlust i form av en
"tüls-vidare-avskrivning", om räntorna börja stiga,
innan lånen hinna bindas. Å andra sidan gör den
person i regel en vinst, som har köpt ett hus med
högprocentiga lån men vid viss tidpunkt har
möjlighet att överföra lånen till lågprocentiga. I sistnämnda
fallet kan dock denna fördel av gamla ägaren delvis
diskonteras i förväg genom högre salupris.
Erfarenheten ger vid handen, att såväl hus med
höga kassalåneräntor som sådana med låga
förekomma blandat i stadens byggnadsbestånd. Det är
ej så säkert, att objekten med de lägsta
kassalåneräntorna äro de bästa affärerna. Fig. 1 visar
kassa-låneräntans och tomtprisets fluktuationer under de
senaste åren för goda bostadslägen inom Stockholm.
Det är medeltalsvärden från — ur bostadssynpunkt
tämligen likvärdiga — större nybyggnadsområden
inom stadsdelarna Östermalm, Norrmalm, Vasastaden
och Kungsholmen.
Mot höga räntor svara billiga tomtpriser. Mot låga
. räntor svara höga tomtpriser.
Så länge räntan är hög är tomtpriset lågt men
stiger så snart räntan börjar falla. Av naturliga
tröghetsskäl sker här en eftersläpning. En person som
kanske länge funderat på att sälja ett gammalt hus
eller en tomt för nybyggnadsändamål finner så en
dag, då lägre ränteläge
råder, att han blir bjuden
mycket mer än förr. Han
tycker det är bra affär och
säljer. I verkligheten kanske
/»erbudet utöver tidigare
bjudet pris blott motsvarar
en del av värdestegringen
genom räntefallet.
Tomtprisernas anpassning
efter ränteläget.
Av samma anledning som
ränterörelse nedåt utgör en
drivkraft för
byggnadsverksamhetens ökning verkar en
stigande ränterörelse
tillbakahållande. I senare
fallet gå nämligen de begärda
försäljningspriserna å
tomter och rivningshus ej ned i
samma takt som räntorna
ändras, dvs. som det
verkliga tomtvärdet ändras, helt
naturligt då den, som för
något år sedan var bjuden
ett högt pris, ej gärna efter
blott kort tid säljer för ett
avsevärt lägre. Icke desto
mindre måste så ske, om
byggnadsverksamheten på
normalt sätt och av sig själv
skall komma igång igen. En
lättnad eller ljuspunkt ligger
däri att det genom
försäljning frigjorda kapitalet med
lätthet kan finna placering och till betydligt högre
ränta, medan tidigare placeringssvårigheter voro
stora och räntan minimal. För den säljare, som
måste leva på avkastningen från sitt gamla hus,
innebär den nuvarande situationen, att han kan avyttra
huset till väsentligt lägre pris än förut och ändå få
sin försörjning tryggad.
Eftersom tomtpriserna strax före den nu inträffade
räntestegringen klättrat i höjden, hade det mesta av
fördelarna med billiga lån r ,n kompenserats. I
själva verket voro, strax föri uvarande
räntehöjningen, betingelserna för en. ..ortsatt lika intensiv
byggnadsverksamhet ej lysande. Funnes emellertid
blott tomtmark tillgänglig till ett mot det nuvarande
högre ränteläget svarande lågt pris, borde åtminstone
en så stor byggnadsverksamhet som svarar mot
normal ersättningsbyggnad utan större
ansträngningar kunna hållas igång eller bättre hålla sig själv
igång. Givetvis böra därvid bundna lån till den
högre räntenivån kunna ordnas. I annat fall riskerar
företagaren — även om risken kanske ej är så stor
för närvarande — att råka ut för ännu högre
ränteutgifter. I detta avseende måste han lia full
säkerhet, annars kan någon tillfredsställande
byggnadskalkyl icke uppställas, och den solide företagaren gör
ej affären, helst som densamma torde behöva
planläggas med mycket små förtjänstmarginaler.
Det finnes byggnadsperioder av stor intensitet,
exempelvis åren 1926—30, vad Stockholm beträffar,
då ränteläget varit lika högt som eller högre än vad
400
19 okt. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
