Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 9 nov. 1940 - Något om den tekniskt-vetenskapliga utvecklingen, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 45 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 9 NOV.
ÅRG. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHÅLL: Något om den tekniskt-vetenskapliga utvecklingen, av kommerserådet Axel P. Enström. —
Teknologföreningens årsstämma. — Notiser. — Tekniska föreningar. — Insänt. — Sammanträden.
Något om den tekniskt-vetenskapliga
utvecklingen.
Av kommerserådet AXEL F. ENSTRÖM.1
Att åstadkomma en teknisk revy över det gångna
året, som ju helt gått i krigets tecken, är på
samma gång en svår och en lätt uppgift. De i den tekniska
litteraturen avspeglade framstegen äro visserligen
alltjämt många till antalet, men de röra detaljer och
förbättringar i alla branscher utan att avslöja några
egentligen mera markerade eller principiella nyheter.
Att söka åstadkomma en allmän översikt över den
breda ström, i vilken denna litteratur flyter fram,
skulle överstiga mänsklig förmåga. •
Huruvida större avgörande framsteg gjorts vet man
ingenting om. Förmodligen ha sådana gjorts, men de
komma icke till offentligheten under krigstider, utan
kunna förväntas först efter krigets slut att bliva
registrerade. Det ser också ut som om de väldiga krav,
som kriget både i krigförande och icke krigförande
länder ställer på massan av teknikens och
vetenskapens utövare i fråga om att dels förbättra
krigsmaterial och folkförsörjning, dels och framför allt att
sörja för en forcerad produktion, icke lämnar så
mycket rum för sysslande med en mera långsiktig
forskning. En illustration till detta förhållande är
dokumenterad på det flygtekniska området.
Jag kommer här att inskränka mig till några stora
drag, som kunna vara ägnade att belysa vissa
tendenser i utvecklingen.
På den vetenskapliga fysikens område domineras
intresset alltjämt av atomsprängningens problem.
Sedan numera ett rätt stort antal cyklotroner kommit
i arbete världen runt, har det framkommit massor
av kunskapsmaterial i detta avseende. För ett år
sedan väckte sprängningen av uranatomen i distinkta
delar uppseende. Då en neutron spränger en
uranatom, utstötas strax efteråt 2 à 3 andra neutroner.
Om dessa eller blott en av dessa åstadkommer en ny
sprängning, skulle kunna tänkas uppstå en
kedjereaktion med frigörande av energi. Tills vidare synes
de frigjorda neutronerna dock absorberas på annat
sätt. Man tyckte sig här kunna spåra ett uppslag
till det ivrigt åtrådda målet att utnyttja de mäktiga
atomenergimängderna för praktisk användning. Nå-
1 Föredrag vid IVA:s högtidssammankomst den 24 okt.
1940.
got längre på den vägen har man ännu icke kommit,
men det är av intresse att anteckna att frågan icke
blivit avförd från dagordningen. Den har i varje
fall icke blivit satt i klass med perpetuum mobile.
Nobelpristagaren Fermi avslutar en exposé av ämnet
med följande reflexion: "In conclusion, although there
is only a chance of succés ön these lines, the stake
appears large enough to justify some gambling ön
part of scientists".
Det område där forskningen för närvarande
uppvisar den största intensiteten är det kemiska.
Resultatet har också blivit en imponerande volym av
nyheter med omedelbar praktisk-teknisk användning,
nya ämnen och nya procedurer. I en amerikansk
tidskrift säger en rapportör på konstfiberområdet att
man hinner icke prova ut möjligheterna av ett nytt
fiberämne, förrän det på den kemiska horisonten
dyker upp nya, som pocka på uppmärksamhet. Han
slutar med en suck: "In a sense, we are progressing
too rapidly".
Det är särskilt ifråga om konstmassor som
nyheterna snubbla på varandra. Det är först under det sista
decenniet som denna utveckling egentligen tagit fart.
År 1908 framställde Leo Baekeland en första "phenolic
resin" — konstharts. Sedan flera år har Tyskland här
varit ledande, men på senaste tiden synes Amerika,
ha tagit upp försprånget. Detta är av intresse, då
ju amerikanarna icke drivas av någon sorts
materialbrist och sålunda icke behöva gå på jakt efter
ersättningsämnen. Sakläget är helt enkelt det, att
dessa nya syntetiserade material innebära avgörande
fördelar ur både teknisk och ekonomisk synpunkt.
Deras egenskaper kunna modifieras efter de
mest-skilda behov och användningsområden, och många
av dem ha nya egenskaper, som inga kända
naturprodukter överhuvudtaget kunna prestera.
De syntetiska produkterna ha givit upphov till stora
industrianläggningar för sin framställning och därtill
ett st-ort antal industrier fö;- tillverkning av
färdigfabrikat. Denna utveckling är i full gång i U. S. A.
och Tyskland, men även England och Italien ha
förvärvat patent och satt i gång med anläggande av
fabriker. I Sverige har man börjat så smått med
laboratoriearbeten i syfte att komma fram till en
16 nov. 1940
429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
