Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1940 - Aktuella bränsleproblem, av Gustaf Edling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 46 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 16 NOV.
ÅRG. 70 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 0
INNEHÅLL: Aktuella bränsleproblem, av överingenjör Gustaf Edling. — Sigfrid Edström 70 år.–Gösta
Klemming 60 år. •— Bertil Almgren †. — Klas Sondén †. — Litteratur. — Sammanträden.
Aktuella bränsleproblem.
Av överingenjör G. EDLING.1
Inom svensk värmeförbrukande industri äro
bränsleproblemen strängt taget alltid aktuella,
eftersom kostnaderna för bränslet i de flesta fall utgöra
en betydande del av den färdiga industriproduktens
totala framställningskostnad.
Under kristider sådana som den nuvarande och den
under förra världskriget tilltvinga sig emellertid de
frågor, som beröra bränsleförsörjningen i högsta grad
ökad uppmärksamhet, dels av den anledningen, att
bränslet då är dyrare, dels — och framför allt —
därför att tillgången på bränsle då är så begränsad, att
en fri förbrukning icke kan tillåtas.
Det importerade bränslet dominerar i fredstid.
Under s. k. normala tider är den svenska industrien
inrättad för användning av i huvudsak importerat
bränsle. Till landet infördes under förra året icke
mindre än omkring 9,2 mill. ton kol och koks.
Dessutom importerade vi omkring 1,25 mill. ton olja och
bensin, varför den totala bränsleimporten under å>
1939 motsvarade omkring 11 mill. ton kol, om olja
och bensin i detta sammanhang omräknas till kol.
Läget för våra exportindustrier är ju tyvärr icke
sådant, att man för närvarande kan räkna med full
produktion och därtill hörande "normal"
bränsleförbrukning.
De statliga kommissionerna ha beräknat den
sannolika sysselsättningsgraden för olika industrier och ha
på basis därav fastställt en plan över
bränslefördelningen till olika industrier.
Det är naturligtvis svårt att ställa någon säker
prognos för den sannolika utvecklingen på
bränslemarknaden för den närmaste tiden. Det är
vanskligt att yttra sig såväl om det sannolika behovet av
industribränsle som om tillgången på importbränsle.
Bränslekommissionen har grundat sin
försörjnings-plan under tiden 1/7 1940—1/7 1941 på en
importmängd av 4,0 mill. ton kol och 1,7 mill. ton koks, dvs.
sammanlagt 5,7 mill. ton.
En kvantitet bränsle, motsvarande omkring 2 mill.
ton kol, beräknas under bränsleåret behöva täckas
med annat bränsle än stenkol eller koks.
Vissa bränsleförbrukare måste i första hand erhålla
tilldelning av kol. Till dom höra marinen, järnvä-
1 .Föredrag för Tekniska föreningen i Härnösand den 5
oktober 1940.
garna, gasverk och elektricitetsverk. Den kvantitet
stenkol, som sedan blir kvar att fördelas inom
industrien, blir därför så pass liten, att en högst
betydande del av bränslebehovet måste täckas med
ersättningsbränsle.
Vår bränsleförsörjning är naturligtvis i ytterligt
hög grad beroende på huruvida den beräknade
importen av bränsle skall kunna planenligt genomföras.
Alla känna emellertid till hur känslig hela
importapparaten under nuvarande förhållanden är för
störningar av olika slag. Man torde därför göra klokt i att
icke räkna med den beräknade iinportkvantiteten som
en absolut säker tillgång, förrän vi ha den i svensk
hamn.
Inhemska bränslen måste nu tillgripas.
Siffrorna visa klart, att industrien under detta
bränsleår i mycket stor omfattning måste inrätta sig
för att använda andra bränslen än kol.
Detta ställer industrimannen inför en rad olika
problem, vilka han under normala förhållanden icke
behöver befatta sig med. Bland dessa har jag här tänkt
belysa ett par, vilka alltid dyka upp vid diskussion
av hithörande frågor.
Det ena är problemet att anskaffa
ersättningsbränsle och att finna lämplig eldningsanordning för detta,
och det andra gäller frågan om möjligheten att med
bibehållen drift kunna minska bränslebehovet.
När det gäller att finna ersättning för den
importkvantitet, som vi normalt skulle behöva men icke nu
kunna erhålla, ha vi för närvarande icke många slag
att välja på.
Den kvantitet kol av ungefär 0,5 mill. ton per år,*
som brytes i Skåne, lär icke kunna ökas i någon
betydande grad. Från det hållet är det därför icke
någon hjälp att påräkna.
Torv som bränsle.
Om torv som bränsle talas det i dessa dagar mycket,
och Sverige har stora bränsletillgångar i hittills
outnyttjade torvmossar. Ännu har emellertid icke någon
sådan produktion av torvbränsle kommit igång, att
den på något avgörande sätt skulle kunna påverka
den närmaste tidens bränslesituation. Att man på
sina håll f. n. fäster rätt stora förhoppningar vid
torv-bränslet, beror kanske främst på den numera väl ut-
16 nov. 1940
437
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
