Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 7 dec. 1940 - Tvätt- och rengöringsmedel, av John Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig’. 5. Den vänstra skålen är diskad i ett neutralt metafosfathaltigt disk
medel. Den högra skålen, som diskats utan metafosfat och i alkalisk lös
ning visar en mycket kraftig kalkslöja.
så småningom glasyrens yttre skikt och därigenom
öppnas väg in till porerna, vilka fyllas med smuts,
som ej kan diskas bort.
Alkaliska diskmedel kunna dock ej anses helt
lämpliga, även om man genom metafosfat kan eliminera
olägenheterna av hårt vatten, kalktvålar m. m. Skada
på glasyr genom alkaliska medel har behandlats av
bl. a. Killias, Berichte d. Deutschen Keram. Ges. 11
1930, Keramische Rundschau sid. 658 1930.
Kalksvårigheten nära nog nödvändiggör tillsatsen
av metafosfat till diskmedlen, dels för att hindra
pannstensbildning, dels för att hindra "kalkslöjor".
Metafosfatet är emellertid även i och för sig ett
utmärkt diskmedel. Det kommer dock icke helt till sin
rätt i alkalisk lösning. Först i neutral (eller i varje
•fall under pH 8) lösning liar man den optimala verkan
av detta medel. (Sv. P. 96392.)
Hygieniska synpunkter.
Diskproblemets hygieniska sida får ej förbises.
Endast den disk kan anses ren, som är så rendiskad,
att ej bakterier ha möjlighet att vegetera på
diskgodset. Nu invänder någon, att i diskmaskinen äi
temperaturen så hög — 70—80°C — att bakterierna
dödas. Ja, man har t. o. m. föreskrivit användning
av klorpreparat som tillsats till diskvattnet för att
döda bakterierna. Allt detta är emellertid
halvmesy-rer. Det tjänar ej mycket till om disken lämnar
maskinen bakteriefri, men möjligheten till infektion,
efter det att disken lämnat maskinen underlättas
därigenom att på disken finnes kvar en hinna
innehållande organisk substans, visserligen ej så lätt
skönjbar men dock tillräcklig för att bakterier skola kunna
vegetera.
Ur Ind. Engin. Chem. sid. 42, 1937 kan refereras
en undersökning, som gjorts angående dessa
spörsmål. Ett metafosfathaltigt diskmedel jämfördes med
trifosfat. Provet utfördes på två restauranger. Först
diskades 14 dagar med trifosfat, sedan 14 dagar med
metafosfathaltigt diskmedel. Tallrikarna undersöktes
sedan på bakteriologiskt laboratorium,
blev:
Resultatet
Restaurang
A.................. 19 st. 8 st.
B .................. 7 „ 1 „
Antal bakteriekolonier vid
användning av
Trifosfat Metafosfat
diskmedel diskmedel
Diskningen måste alltså med hänsyn
till kvaliteten göras med
metafosfat-haltiga diskmedel. Även ur en annan
synpunkt äro metafosfathaltiga
diskmedel med pH under 8 fördelaktiga, i det
att de icke angripa huden.
Flasksköljning.
Ett flertal industrier distribuera sina
varor i glasemballage, vilket sedan
återgår för ny fyllning, sedan innehållet
förbrukats. För bryggerier,
vattenfabriker och mejerier m. fi. blir därför
flask-skölj ningen synnerligen viktig. I
flask-sköljningsmaskiner användes vanligen
kaustik soda eller kalcinerad soda som
diskmedel. Likaså förekomma speciella
"flasksköljningsmedel", vilka innehålla ovanstående
preparat ensamma eller i blandning med varandra.
På’ grund av storleken av dessa
flasksköljnings-maskiner skulle ett utförande i rostfritt material bliva
mycket dyrbart. Man måste därför taga hänsyn till
korrosionsrisken vid valet av diskmedel. För att
skydda mot korrosion tillsätter man ofta metasilikat,
vilket även ensamt användes i
flasksköljningsma-skiner.
Förutom flasksköljningen förekommer inom
industrien den s. k. avfettningen. Detta gäller dels
bearbetade föremål, som skola befrias från skärolja och
vilka diskas i diskmaskiner, dels helä maskiner t. e.
lokomotiv, spårvagnar o. d., vilkas underreden
behöva rengöras. De köras då in över en tank och
besprutas underifrån och från sidorna med en lösning
av soda, trifosfat och metasilikat antingen ensamma
eller kombinerade med varandra, vilket sistnämnda är
en för detta ändamål ofta använd komposition.
Rengöring av lokaler.
Rengöring av lokaler uppställer en del speciella
rengöringsproblem. I inredningarna användas
alltmera olikartade material, vilka fordra sin speciella
rengöringsmetod eller medel. Även på detta område
har såpan varit allenarådande, men situationen för
dagen är sådan, att användning av såpa för
rengöring av lokaler måste anses som. slöseri med
fett-haltiga tvättmedel. Vi äro därför hänvisade till
fett-fria rengöringsmedel, vilka alltså bliva av icke
skummande typ.
Natronlut är knappast tillrådligt för rengöring av
lokaler på grund av risken för att vid överdosering
erhålla för starka lösningar.
Detsamma gäller även i viss mån soda. För
tvättning av målade ytor kan det anses förkastligt. Även
metasilikat och trifosfat få i detta avseende användas
med försiktighet.
Kakelväggar och golv rengöras lättast, om i
rengöringsmedlet något milt slipmedel finnes
närvarande. Ett grovt slipmedel skulle på kakel framkalla
samma felaktigheter som skurpulver åstadkommer på
porslin.
Linoleummattor få ej rengöras med alkaliska
medel. Alkalierna angripa den oxiderade linoljan. Här
äro metafosfatprodukter med lågt pH synnerligen
användbara och hittills de enda för linoleummattor
riskfria, fettfria rengöringsmedlen.
484
7 dec. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
