Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 14 dec. 1940 - Kloakvattnets tillvaratagande för åstadkommande av gödbevattning, av Sverker Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Kloakvattnets tillvaratagande för åstadkomma nde
av gödbevattning.
Av e. lantbruksingenjör SVERKER NILSSON.
500
28 dec. 1940
Läget för vårt jordbruk har under senaste året
undergått en hastig förändring och blivit helt
omkastat; från problemet att finna lämplig och
tillräcklig avsättning för ett produktionsöverskott stå vi
nu, i händelse av en förlängd isoleringsperiod, inför
svårigheter att frambringa tillräckliga mängder
jordbruksprodukter. Om vårt isolerade handelspolitiska
läge skulle fortsätta några år framåt, måste vi göra
allt som står i vår makt för att motverka den
näringsbrist, som då obönhörligen måste inträda. Under
sådana förhållanden kommer för visso jordbrukaren att
på allt sätt söka upprätthålla eller öka jordbrukets
avkastning. Men hur skall det bliva möjligt att med
nuvarande avskurna eller starkt begränsade import
av konstgödsel och kraftfoder upprätthålla samma
produktion som tidigare? Många ytterligare
förbättringar, beträffande exempelvis jordkultur, gödselvård,
skördens tillvaratagande och djurens utfodring, kunna
måhända ännu i viss grad bidraga till ett
upprätthållande av produktionsvolymen. Men även nya
metoder och tillgångar, som ännu ej utnyttjats, måste
prövas i vad mån de kunna öka avkastningen. I
detta avseende skall i det följande lämnas en kort
översikt av möjligheten att utnyttja kloak- eller
spillvatten från städer och större samhällen.
Flertalet av våra samhällen äro numera försedda
med vattenlednings- och \vc-anläggningar, varvid
också avloppsledningar utförts för kloakvattnets
avledande. Det utbyggda avloppsnätet avrinner van
ligen till närbeläget öppet avlopp, större vattendrag
eller sjö i samhällets utkant. Då reningen av
kloak-vattnet oftast är bristfällig, uppstår risk för
slamavlagringar, skada å fiske och sanitära olägenheter.
Om kloakvattnet i stället kunde användas för
jordbruksändamål, skulle sålunda en dubbel vinst kunna
ernås dels genom minskad skada i öppna vatten eller
minskad kostnad för reningsanläggningar, dels genom
ett ökat skördeutbyte från jordbruket.
För att ge en ungefärlig uppfattning om de
mängder växtnäringsämnen, som för närvarande avtappas
från våra städer och samhällen lämnas här några
uppgifter, vilka delvis stödja sig på i Tyskland
verkställda observationer och analyser.
Enligt Laux (3) avlämnas i genomsnitt per person
och år 50 kg fast och 450 kg flytande spillning med
följande mängder växtnäring.
N P2Oä K20
Fast spillning ......... 0,65 kg 0,57 kg 0,20 kg
Flytande spillning..... 3,60 „ 0,70 „ 0,90 „
Summa 4,25 kg 1,27 kg 1,10 kg
Vid en normal vattenförbrukning av 100 1/p. d1
har vid analys av uppslammade kloakvatten erhållits
följande medeltal per m3.
N P206 K20
0,08 kg 0.02 kg 0,05 kg
i Här och i det följande betecknas liter per person cch
dygn med 1/p. d.
; Den årligen med det avslammade vattnet
bortrinnande mängden växtnäringsämnen per person vid 100
liters medelvattenförbrukning skulle därvid uppgå
till nedanstående värden.
N p2o5 k2o
2,9 kg 0,73 kg 1,8 kg
Jämföras dessa värden med de först angivna för
den årliga avsöndringen per person, framgår att 1,35
kg N eller ca 30 % av den ursprungliga
kvävemängden frånskilj es med slammet eller förflyktigas. Något
mer än 40 % av fosforsyran avskiljes med slammet,
under det att kalimängden ökar med över 60 % på
grund av i spillvattnet upplöst såpa och andra
tvättmedel. Även om kloakvattnet avslammas och det
frånskilda slammet tillvaratages såsom
gödningsämne, kommer större delen av näringsämnena
sålunda fortfarande att finnas kvar i det avslammade
vattnet.
Om effekten av växnäringsämnena i kloakvattnet
jämställes med effekten av motsvarande
näringsämnen i våra vanliga konstgödselmedel, vilket enligt
verkställda försök kan anses fullt motiverat, uppgår
värdet av det årligen avrinnande, avslammade
kloakvattnet efter nuvarande konstgödselpriser ungefär till
följande belopp per person.
2,9 kg N à 1J25 kr/kg .............. 3: 63 kr.
0,73 „ P205 à 0,60 „ .............. 0:44 „
1.8 „ K20 à 0.43 „ .............. 0:78 „
Summa kronor 4: 85 kr.
Från städer och samhällen avtappas alltså, även om
avsättningsbrunnar finnas, växtnäringsämnen för nära
5 kr. per person och år. Om avslamning ej utföres,
avtappas minst 30 % större mängder med däremot
svarande ökat gödselvärde. Då folkmängden i våra
städer och samhällen uppgår till i runt tal 3 mill.
innevånare, skulle sammanlagda värdet av
bortrinnande gödselämnen kunna beräknas till 15 à 20 mill.
kr. per år. Emellertid användas fortfarande i vissa
stadsdelar och samhällen torrklosetter. Även om de
avtappade växtnäringsämnena på grund härav endast
beräknas till hälften av angivna belopp, representera
de dock så avsevärda summor, att det borde vara av
stor betydelse för omkringliggande jordbruks- och
trädgårdsområden att kunna utnyttja denna tillgång.
Under ovan angivna pris på konstgödselämnen och
vid en medelvattenförbrukning av 100 1/p. d har
kloakvattnet ett gödselvärde av ca 13 öre per m3
såsom framgår av följande specifikation.
0,0.8 kg N à 1,35 kr/kg ............... 0,100 kr.
0,02 „ P205 à 0,60 „ ............... 0,012 „
0,05 „ K„0 à 0,43 „ ...............0,021 „
Summa kronor 0,133 kr.
I det följande skall dock påvisas, att kloakvattnet
kan åstadkomma en skördestegring, vars värde mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
