Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
utspädningen som regel större. Vid gengas kan
ingen utspädning av smörjoljan uppkomma.
Enär de flesta bilar äro bensindrivna, komma
avtappade biloljor att huvudsakligen vara utspädda med
bensin. På sommaren äro bensinresterna i
smörjoljan mera svårflyktiga och likna till sin
sammansättning mest fotogen, på vintern bliva de mera
lättflyktiga. Vid oljebyten användas till motorns sköljning
tunnflytande spindelolja, varav en ringa i motorns
oljesump kvarvarande del inkommer direkt i
smörjoljan, men det händer även, att vid tillvaratagandet
av urtappad, använd smörjolja sköljoljan slås i
samma kärl som smörjoljan. Vidare kan nog, om också
endast i ringa grad, en sönderdelning genom
krack-ning av smörjoljan inträffa, varvid tunnflytande
produkter kunna uppstå.
Genom kondensation av vattenånga i motorn,
kommer vevhusoljan att tillföras vatten, vilket ofta kan
vara surt av kolsyra och svavelsyrlighet t. o. m. av
bildad svavelsyra. Det kan även hända, att
kylvatten, tack vare otäta packningar eller genom sprickor,
intränger i cylinder eller vevhus.
Smörjoljan förorenas vidare genom fritt kol s. k.
"sot" från cylindrarna, av i motorn insuget damm,
genom slitningen bildade metallpartiklar och av rost
samt andra korrosionsprodukter.
Genom den rent mekaniska påfrestningen vid
smörjningen förändras oljan icke eller endast
obetydligt. Däremot kan den i cylindrarna delvis avdunsta
och förbrinna och i vevhuset genom luftsyre
oxideras, varvid bildas sura ämnen samt asfalt, harts- och
tjärartade produkter. Den del av oljan, som
omvandlas på detta sätt, är emellertid mycket liten. Den
egentliga förbrukningen av motoroljor uppstår genom
läckage och genom nyssnämnda avdunstning och
förbränning i motorerna och därigenom, att förorenad
olja utbytes mot ny.
Vid en av förf. verkställd utredning om den av
dessa olika anledningar uppkomna smörj
oljeförbrukningen, se Tekn. tidskrift, Avd. för Automobil- och
motorteknik 1939, h. 7, "Undersökning av
oljeförbrukningen i bensindrivna bilar" utgjorde den
avtappade använda smörjoljan 53—83 och i medeltal
65 % av den motorn tillförda totala oljemängden.
Om vid oljans rening erhålles ett utbyte av 80 %, blir
således procentsiffran för återvunnen renad
motorolja 52 %. I praktiken torde denna procentsiffra
oftare ligga under än över 50 %.
Det är av den största betydelse, att åtgärder
vidtagas för besparing av nya motoroljor och
återvinning av de använda. Rörande besparingsåtgärder
hänvisas till förf:s uppsats "Några åtgärder till
smörj-oljebesparing" i Tekn. tidskr., Allm. avd. 1939 h. 37
och till en uppsats av direktör Einar Bristedt:
"Industriens smörjningsproblem" Tekn. tidskr. Allm.
avd. 1939, nr 41. Vidare har bensin- och
oljenämnden för ernående av smörjoljebesparing låtit trycka
och utdela ett tfirkulär "Uppmaning till förbrukare av
smörjoljor i Sverige", vilket vid rekvisition kan
erhållas från nämnden.
Rening av oljor, samlade enligt i dessa
publikationer lämnade anvisningar, måste ordnas på olika
sätt, beroende på mängden olja och storleken av det
företag eller den bilpark, varför oljorna skola renas.
Man kan nämligen rena oljor dels i reningsverk med
ön avverkningsförmåga av minst 500 kg per dygn,
dels i större reningsapparater med en
dygnskapacitet av 100—500 kg och dels i små apparater, som
rena under 100 kg per dygn. Reningsverken lämpa
sig bäst för större partier av enhetliga oljor eller
blandning av större antal småpartier av likartade
oljor och utföra rening av sådana oljor mot viss
avgift per kg. De större reningsapparaterna äro mest
lämpliga för större företag, som behöva rena
relativt stora mängder olja av samma slag. De små
apparaterna äro avsedda för mindre företag och för större
företag till rening inom olika avdelningar av
olikartade oljor i mindre mängder.
Kontrollprovning har nu utförts dels vid ett
reningsverk, dels av en större reningsapparat och dels
av två småapparater. I detta sammanhang hava
utredningar gjorts om reningsverkan hos i bilar
inbyggda filter med reningsmassa’ samt om renade
motoroljors användbarhet till motorsmörj ning.
För nämnda kontrollprovningar erhöllos från
Inten-denturdepartementet 15 fat använd motorolja, vilken
hopsamlats vid truppförband. Dessa fat forslades till
A.-b. Waldén & Blocks oljefabrik, Värtan, varest
innehållet tömdes i en stor behållare med pumpverk,
vari oljan blandades, så att den blev homogen och
sedan åter fylldes på faten, vilka vägdes brutto och
netto. Samtidigt uttogs ett generalprov av den
använda oljan. Dessutom har ett prov av Pennzoil
Pb M 65 anskaffats, enär det torde vara denna olja,
som huvudsakligen använts vid armén i de
bilmotorer, varur den använda oljan avtappats och
hopsamlats.
I tabell III äro resultat sammanförda från analys av
de två oljorna.
Tabell III. Analys av ursprunglig olja Pennzoil
Pb M 65 och använd avtappad motorolja.
Pennzoil PB M 05 Använd avtappad motorolja
Specifik vikt vid 20/4 °C...... 0,877 0,890
Viskositet vid 50 °C ........ Vk 59 55
„ 100°c ........ Vk 11,4 10,7
Polhöjd ..................... 1,76 1,78
Flampunkt, bestämd i Pensky-
Martens apparat .......... "C 222 67
Flyktiga ämnen = viktsförlust
vid 3 timmars upphettning
till 150 °C — bensinrest ..... % 0,02 6,3
% 0 1,4
Fria syror, beräknade som olje-
% 0,03 0,29
Asfalt, olöslig i normalbensin % 0 0,09
Slightal = mg asfaltämnen per 10 g
prov ...................... <1 ca 10
Koks, bestämd i Conradsons
apparat ................... % 0,6 1,0
Fasta mekaniska föroreningar % 0 0,41
Faten med den avtappade, använda oljan
forslades till de olika platser, där kontrollreningar skulle
utföras, och oljan användes vid desamma.
Reningsverk.
Reningsverk, inrättade för bearbetning av
spilloljor från industrier och avtappade använda
motoroljor finnas f. n. i Stockholm, nära Karlshamn och
Karlstad. Därjämte äro nya reningsverk under
byggnad eller planering i Lilla Edet och Boden. Vid
behov kan oljeregenerering även utföras viel räf fine-
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
