- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Automobil- och motorteknik /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Automobil-och Motorteknik

Fig. 6. Anordning för svavelsyrebehandling med separator.

nom en filterpress, fig. 4, och pumpas därifrån till en
större behållare, fig. 5, vari oljan blandas, så att den
blir homogen eventuellt efter tillsats av ny olja,
vilken kan tagas tunnare eller tjockare, i händelse den
renade oljans viskositet behöver ändras. Fig. 5 visar
även upplaget av filter jord, förvarad i säckar. Från
blandningsbehållaren tappas oljan i nya, rena fat
vilka sedan vägas.

Fabrikens avverkningsförmåga per dygn var i
fortfarighetstillstånd 1 250 kg, men apparaterna hade en
maximikapacitet av 1700 kg oren motorolja per
dygn. Utbytet av arméns olja blev 72 %, men vid
oljor av mera normal beskaffenhet uppgavs utbytet
bliva 80—85%. Samtidigt erhölls 7,8 % lättflyktigt
destillat.

Anledningen till det låga utbytet vid arméns olja
var, att den dels var starkt förorenad samt att den
innehöll en synnerligen beständig emulsion, vilken

Tabell IV. Analysuppgifter för två vid reningsverket
renade oljor.

Olja l Olja 2
Specifik vikt ................ 0,890 0,890
Viskositet vid 50 °C ........ Vk 72 86
„ 100 °C ........ Vk 12,4 14,4
Polhöjd ..................... 1,95 1,88
Flampunkt, bestämd i Pensky-
Martens apparat ........... °C 175 203
Flyktiga ämnen = viktsförlust
vid 3 timmars upphettning
till 150 °C — bensinrest ..... % 0,44 0,20
Vatten ...................... % 0 0
Fria syror, beräknade som olje-
syra ...................... %. 0,04 0,06
Fri svavelsyra ............... 0 0
Asfalt, olöslig i normalbensin % 0 0
’Sligh-tal = mg asfaltämnen per 10
kg prov ................... .1 1
Koks, bestämd i Conradsons
apparat ................... % I 0,8 0,8
Fasta mekaniska föroreningar %l 0 0

Fig. 7. Svavelsyreseparator.

vid reningen
förorsakade avsevärda
förluster vid de olika
operationerna.

Tabell IV
innehåller analysuppgifter
för två uttagna prov
på renad olja, vid
vilka de lättflyktiga
ämnenas
avdestilla-tion drivits olika
långt.

Av dessa analyser
framgår, att en
synnerligen effektiv
rening ernåtts.
Emellertid visa en del av
de erhållna siffrorna,
att i den avtappade
motoroljan
inblandats sköljolja eller

växellådsolja, vilka något nedsatt den renade oljans
kvalitet, jämfört med ny olja. Detta beror således
icke på reningsmetoden eller dess tillämpning. De
erhållna oljorna äro emellertid att anse som mycket
goda smörjoljor för bilmotorer och de fylla
bestämmelserna för Pb M-serien i Svenska
teknologföreningens normer utom ifråga om flampunkten, vilken i
detta sammanhang icke spelar någon praktisk roll.

Oljans behandling med svavelsyra kan istället för i
agitator ske i en anordning med syrafast separator,
vilken användes vid andra reningsverk i landet. Hela
anordningen visas på fig. 6 och själva separatorn i
fig. 7.

Den orena oljan kommer från en tank och blandas
i en pump med avmätt mängd svavelsyra av känd
koncentration. Olje-syrablandningen pumpas upp i
övre delen av en reaktionsbehållare. Nedtill
avrinner blandningen kontinuerligt till centrifugen.
Härvid regleras strömningshastigheten, så att
blandningen av olja och syra får reagera i behållaren en
bestämd tid. Yid användning av centrifug torde större
utbyte och mera effektiv rening erhållas än vid
rening i svavelsyreagitator, men skötseln av
anordningen med centrifug är svårare än reningen med
svavelsyreagitator.

Större reningsapparater.

De större reningsapparater, som torde vara av mest
intresse, äro "streamline-apparaten" och
"separatorapparaten", men hittills har kontrollrening endast
utförts med den förra.

Streamlineapparaten består av ett s. k.
streamline-filter med förvärmare och en vakuumavdrivare för
bensinrester i oljan. Fig. 8 visar ett schema för en
liknande anläggning som den, vid vilken
kontrollprovningen utförts. Den orena oljan, som genom
silning befriats från grövre fasta föroreningar kommer
in i systemet vid A i en förvärmare med
värmeelement H, vari oljan värmes till ca 80°C. Pumpen B
trycker oljan via kranen C in i filtret. Filtrerad olja
avgår genom kranen D in i vakuumavdrivaren, vari
oljan vid ca 150°C temperatur rinner över tråg med
låga kanter. Genom den bildade stora ytan
underlättas avdunstningen av bensinrester och fukt.
Pumpen P vidmakthåller ett vakuum, motsvarande 20

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940am/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free