- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Automobil- och motorteknik /
14

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig-. 6.

efter vad vi kunnat förmärka, fullt återställer filtrets
kapacitet, är mycket lätt att utföra, då samtliga
manöverorgan samlats till en "centralkran". Filtret är
efter rensningen omedelbart färdigt till förnyad
användning.

Den från anläggningen erhållna oljan är fullständigt
klar och genomskinlig, men den har en betydligt
rödare färg än ursprungsoljan. Verkställda kemiska
analyser ha givit resultat, som tyda på, att oljan från
denna anläggning är väl så bra som den renade olja vi
tidigare framställde, vilket jag anser vara ett gott betyg.

De slitageförsök, som utförts i samarbete med
Statens provningsanstalt, bekräfta också våra resultat.
Sålunda visade en personbil en ökning av
cylinderdiametern vid kolvens vändpunkt av i medeltal 0,004
mm efter 200 mils körning på renad olja, medan
motsvarande siffra efter körning på ny olja var 0,003 mm.
En annan personbil visade siffrorna 0,010 mm för
renad olja och 0,012 mm för ny olja. Viktminskningen
hos kolvringarna, uttryckt i mg och hänförd till
körsträckor om 300 mil, blev för båda vagnarna följande:
vid körning på ny olja, för övre kolvringen 125 och
för undre kolvringen 114, vid körning på renad olja,
för övre kolvringen 125 och för undre kolvringen 112.
Enahanda resultat uppnåddes vid prov med lastbilar.
Professor Norlin säger också i sin utredning, att dessa
provningsresultat bekräftade den mångåriga
erfarenhet, som vunnits, att de regenererade
motorsmörjoljorna praktiskt taget ha lika god smörjningsförmåga
som de nya oljor, varifrån de härstamma. Som en all-

Fig. 8.

män regel för ett gott resultat skulle jag vilja fastslå
att en reningsstation icke bör mottaga blandoljor av
okänt ursprung eller med föroreningar av C-olja och
icke utlämna oljeblandningar av okänd
sammansättning. Nödvändigt är även att de tomfat, vari den
renade oljan avlämnas, varje gång kontrolleras med
hänsyn till sin renhet. På den punkten ha vi vid
några tillfällen råkat illa ut.

För att emellertid icke lämna något oförsökt i
syfte att ytterligare förbättra oljereningens resultat, har
även den nya anläggningen provkörts med tillsats
av blekjord. Resultatet visade ingen förbättring,
snarare tvärtom. Härav följer, att med den
reningsmetod, vi nu gått in för, ett fullgott resultat erhålles
till allra biligaste pris. Genom att vi helt äro
befriade från inblandningar av filtermassa eller
floridajord, genom den enkla rensningen av filtret och
genom att detsamma arbetar automatiskt, komma vi
fram till den utomordentligt låga reningskostnaden
av ca 3 öre pr kg renad olja, vilken framgår av
kostnadskalkylen i tabell 1. Kalkylen avser som synes
full utnyttning av filtret, dvs en årsproduktion av 100
ton renad olja. För närvarande är belastningen på
reningsanläggningen emellertid periodisk, vi få ännu
så länge räkna med fyrdubbel kapitalkostnad, varför
amorteringen blir 4 öre pr kg i stället för 1 öre.
Totala reningskostnaden är därför för närvarande
mellan 6 och 7 öre pr kg, en siffra, som även den måste
anses utomordentligt gynnsam.

Tabell 1. Kostnadskalkyl för rening av vevhusolja.
Dygnskostnader:

Kraft: 80 kWh à kr. 0,05............ kr. 4: —

Löner: 2 arb.-tim. à kr. 1,50.......... ,, 3: ■—

Kapital: 15 % på 8 000: —/300 ....... „ 4: —

Kr. 11: —

Dygnsavverkning, vevhusolja, kg ........... 360 0

Reningskostnad, „ , öre/kg ........ 3,0

Jag skall slutligen be att få visa några interiörer
från reningsanläggningen. Fig. 6 visar hur faten
med den smutsiga oljan tagas på en telfer direkt
från lastbilen. I fig. 7 se vi fatet inkört och upplagt
på avtappningspallen. Till höger om fatet är sillådan
och till vänster om detsamma uppsamlingsbehållaren
för smutsig olja. Ställningen till höger uppbär
förrådscisternerna för smutsig olja och för den ofiltrera-

Fig. 7.

14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940am/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free