Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekmsk Tidskrift
Bränsle Ve max. n v/min Fg cm> V nr/sek. Cg m/sek.
Bokved ........ 5,8 950 2 375 0,0374 0,158
Träkol, löv- 6,1 970 1600 0,038 0,237
Stenk. koks 5,2 900 1450 0,0354 0.244
Brunk. koks 5,1 850 1450 0,0334 0.230
Antracit........ 4,75 850 1900 0,0334 0,175
Fig. 7. Ändring i
gassammansättning vid start efter
10 min. stillestånd. (Efter
Schläpfer o. Tobler, Bern.)
I
Varv per minut
Fig. 6. Eff. medeltryck vid olika varvtal
för olika bränslen och generatorer.
torns dimensionering erforderliga data. Fig. 6 samt
tabell 5 visar resultatet av talrika försök med olika
bränslen och olika generatorkonstruktioner
(Fink-beiner).
Tab. 5.
ia- ca
CO 0 10 20 50 40 50 60 70 80
Sekunder
Fig. S. Ändring i
gassammansättning vid acceleration. (Efter
Schläpfer o. Tobler, Bern.)
pe = eff. medeltryck 1 cyl. kg/cm2, Fg = generatorns
schakttvärsnitt, n i= varvtal, V — gasmängd m3/sek.,
Cn = gashastighet m/sek. i nämnda tvärsnitt.
Förhållanden vid gengasdrift efter kortare stillestånd
och vid acceleration.
Till slut må nämnas några betydelsefulla
omständigheter, som särskilt ka-
rakterisera
gengasdriften, och vilka hittills
hänvisat gengasdrivna
fordon huvudsakligen till de
mera konstanta
driftsförhållandena vid s. k.
långdistanskörning. Den
för effekten
betydelsefulla sammansättningen
framhållits, beroende av
temperatur och
reaktionstid i generatorn. Fig. 7
(Bericht 3, Schläpfer &
Tobler) visar inverkan av
ett 10 minuters uppehåll
under den första
minuten efter igångsättandet.
Efter igångsättningen
utnyttjas först den gas, som
samlats i renare och
kylare och vilken har högt
värmevärde, vilket dock
I
-5
80
15
20 30 40
öostemperafur
Hg. 9 B
under den första minuten hastigt sjunker, emedan
reaktionstemperaturen i generatorn icke är
tillräckligt hög. Av figuren framgår även, hur starkt och
hastigt luftbehovet ändrar sig.
Fig. 8 från samma källa är synnerligen intressant.
Den visar inverkan av en acceleration från ett
kör-ningstillstånd med hastigheten 20 km/tim. till
maximal belastning. Härvid inverkar icke blott den
försämrade gassammansättningen på grund av för de
nya förhållandena otillräcklig temperatur och
glöd-skiktshöj d utan även det ökade undertrycket.
Förhållandena visa, hur viktigt det är, säges i det
åberopade arbetet, att icke låta motorns varvtal sjunka
för lågt utan i stället i god tid växla ned för att
hålla reaktionen igång i generatorn medelst
motorns sugkraft. Benägenheten hos förare av
gengasbilar att låta varvtalet sjunka för lågt, torde
delvis bero på det förhållandet, att vid gengasdrift
motorns vridmoment under sjunkande varvtal minskar
0 2 4 6 a 10 12 14 16 18 20 22 24
Kylningsyta m 2
vàrmegenomg_ ta! 14 kcai./m2h °C
20°Kyiningsluft, gösens daggp.4Q°
Hg. 9 A
140 120 100
Bastryck mm Hg
rig. 9C
Fig. 9.
640
’’Ciuftemp
15)600
25)
t"
-Si-,
I5
ä 10
10- CO, t
CO 0 10 20 30 40 50 60
Sekunder
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
