Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Fig’. 3. Diagrammet visar situationen av
förutsättningen att C-bilen befann sig’ 1 000 meter
söder om kollisionsplatsen då A-bilen befann
sig 70 meter före samma plats. Längdskalan
är Vio m°t tidigare.
halv sekund före kollisionsögonblicket befinner sig
sålunda enligt fig. 2 A-bilen inom området x—y och
B-bilen inom z—u, dvs. resp. mellan 50 till 62 meter
och mellan 30—38 meter från kollisionsplatsen.
Om den tredje bilen C vet man, att den kört om
B 100 meter före kollisionspunkten, dvs. 10 cm till
höger om 0-punkten å diagrammet. Punkten p1
skulle ånge tidpunkten för omkörningen, om B-bilens
hastighet vore den högst omvittnade, och punkten
p2 tidpunkten, om hastigheten för B varit den lägsta
ifrågasatta. Drages nu genom vardera av dessa
punkter linjer för såväl C-bilens övre som undre
gränshastighet, måste C-bilen befinna sig inom det
område, som de yttersta av dessa gränslinjer omfatta,
dvs. det rutade området på figuren. På liknande sätt
kan man sålunda, om man liar några
utgångspunkter för ytterligare flera fordon, i form av
tidpunkten för passerandet av en given punkt på vägen,
platsen för en omkörning eller dylikt, föra in och
fixera ett flertal på ena eller andra sättet på
händelseförloppet eventuellt influerande fordons
hastighets-linjer och existensområden, och därefter varje önskat
ögonblick ånge deras lägen inom vissa gränser.
Är diagrammet en gång uppgjort, kan man
genom att blott flytta en linjal över diagrammet
parallellt med vägaxeln direkt avläsa de olika fordonens
befintlighetsområden i varje önskat ögonblick, liuru
många som än inritats, och ånge deras avstånd till
en önskad fix punkt, allt under hänsynstagande till
förefintlig osäkerhet i uppgifterna. Detta är ju en
sak, som självfallet ej kan överblickas på omdömets
väg med aldrig så stor erfarenhet, och dock har man
endast samma utgångspunkter att gå efter, som ett
omdöme skulle basera sig på.
Låt oss nu studera ett sådant fall, där diagrammet
har möjligheter att mycket snabbt påvisa det
orimliga i ett omdöme eller vittnesuppgift.
En fråga uppstår: Kan C-bilen skymma A-bilen
(hastighet = 90 à 72 km/tim.) för B-vagnen
(hastighet mellan 54 och 43 km/tim.), då A-bilen befinner sig
70 meter före kollisionsplatsen?
Sakkunnig K säger, att C-bilen måste befunnit sig
ett 20-tal meter söder om kollisionspunkten, då
A-bilen var 70 meter från densamma, dvs. vissa
skymmande möjligheter ha förelegat, emedan C-bilen då
befunnit sig mellan A och B. L uttalar som sin åsikt
eller kanske omvittnar, att C-vagnen har befunnit sig
minst 1 000 meter söder om kollisionspunkten, vilket
skulle utesluta varje skymmande möjlighet.
Tidpunkten då A-vagnen har 70 meter kvar till
kollisionsplatsen finna vi i diagrammet nr 2 genom
skärning mellan en lodrät linje 7 cm till vänster om
0-punkten och A-bilens hastighetszon vara högst 3,5
och lägst 2,8 sek. före kollisionsögonblicket. Frågan
blir då: Var befann sig C-vagnen under dessa
sekunder? L svarar härpå: 1 000 meter söder om
O-punkten. Inritas detta i diagrammet erhålles punkterna
i och k 100 cm till vänster om 0-punkten, dvs. do
falla utanför diagrammet och resp. 2,8 och 3,5 sek.
nedanför vägaxeln. För att få ett mindre diagram med
plats för i ocli k ritas lämpligen ett nytt diagram i
1/10 skala beträffande vägen jämfört med det gamla.
Detta åskådliggöres i diagram 3.
Sammanbindes i och p2 (fig. 3) samt k och p1
erhålles den brantaste resp. flackaste hastighetslinjen,
som C-bilen måste få, genom att kombinera
punkterna i, p2, k och p±, dvs. vi erhålla olika
gränsliastig-heter, som äro en följd av de förutsättningar, som L:s
påstående innebär. I den skala, som användes i fig.
3, är det knappast möjligt att skilja linjerna åt, men
visar en uppmätning, att om L haft rätt i sitt
påstående att C-vagnen befunnit sig 1 000 meter från
0-punkten, då A-bilen var 70 meter från den — måste
C-vagnen haft en hastighet av lägst 750 och högst
1 330 km/tim., vilket ju är fullständigt orimligt och
visar, att L:s omdöme eller påstående måste vara
oriktigt (fig. 4).
En motsvarande granskning av K:s påstående (fig.
5) ger med de fixerade punkterna m och r, dvs.
avståndet 20 meter till vänster om 0-punkten, och
samma värden som förut beträffande tidsgränserna, dvs.
2,8 resp. 3,5 sek. nedanför 0-punkten, helt andra
värden. Sammanbindes punkterna m och r med pt och
p2, kommer sålunda p., — m att motsvara den lägsta
och pt — r den högsta hastighet, som blir
konsekvensen av K:s påstående. Det förra motsvarar vid
uppmätning 79 och det senare 135 km/tim. K:s
påstående synes sålunda vara grundat på gott omdöme
och rimligt, i varje fall med kombination med
A-bilens högsta hastighet (som svarar mot 2,8 sek.).
Det är lätt att inse, att förutsatt att hastighetszo-
Fig. 4. Samma förutsättningar som i fig. 3 men med
ordinarie vägskala.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
