Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
kurvan, tills man finner den
tangent, som uppfyller de nyss
relaterade villkoren.
Om man i uttrycket
dMe_ Me t 716 dNe
dn n n dn
inför
dM, n , „ ^ e
—6 = 0 och M. = 716 -
dn n
erhåller man för Me mai
dN, N,
Fig.
dvs. maximimomentet erhålles
för det varvtal, vid vilket en
linje genom origo tangerar
Ne-kurvan. På detta lägre
varvtalsområde har Ne-kurvan mycket
stor krökningsradie och kan med
tämligen få provvärden fås
tämligen noggrant.
Vill man som visas i fig. 2, ha
både Me- och V,,-kurvorna
uppdragna, gör man kanske klokast
i att för det lägre
varvtalsområdet inpricka provvärdena för Ne och för det högre
provvärdena för Me, varefter dessa kurvstycken
inritas. Efter dessa kurvor beräknas och inritas
därefter kurvstyckena för Me under det lägre
varvtalsområdet och för Ne under det högre varvtalsområdet.
Verkningsgraden r\ måste vara noll dels vid
varvtalet nmin, dels vid varvtalet wmal, vid vilka varvtal
både Me- och Ne-kurvorna skära rø-axeln. Dess
maximum, som brukar ligga på något varvtal mellan
varvtalen för Me mai och Ne m„ erhålles av
provningsresultaten. Vid’ nmin och där r] — 0, måste be vara
oändligt stort. Vertikaler genom nmin och rømax bli
därför assymptoter till öe-kurvan.
Den fullständiga provningen med avseende på
effekt och bränsleförbrukning omfattar nu en hel
serie av sådana kurvor, varvid varje kurva gäller för
Diagram visande provningsresultaten från en
typ M36M, 750 eff. hk.
6-cylindrig Polar dieselmotor
konstant inställning X av regleringsorganet. Inritar
man dem alla i ett sådant diagram, får man ett
virrvarr av kurvor, som icke ge tydligt besked om
motorns karakteristiska egenskaper. Man har därför
sökt framställa provningsresultaten på annat sätt och
därvid ha isoverkningsgradskurvor (eller
isobränsle-förbrukningskurvor), vilka i litteraturen ofta kallas
nivåkurvor, funnit användning. Härvid har man
begagnat olika koordinatsystem. Sålunda ger fig. 3 ett
exempel på ett system med p som abskissa och
bränslemängd i kg/tim som ordinata. Förutom
isoför-brukningskurvor har man här inlagt dels
isoeffekt-kurvor, dels isovarvtalskurvor.
Professor Luts i Trondheim använde
isobränsleför-brukningsdiagram med varvtalet n som abskissa och
effekten Ne som ordinata. Sådana diagram ha
publicerats i Teknisk tidskrift av professor
Hubendick (1935 Mekanik, sid. 49, 1938
Automobil- och motorteknik, sid. 73 och
Mekanik, sid. 79, Automobil- och
motorteknik, sid. 70—94).
Tydligare blir diagrammet om som
ordinata effekten utbytes mot vridmomentet
Me eller effektiva medeltrycket pe.
Iso-effektkurvor kunna då också med fördel
inläggas. De bli tydligen hyperbler,
emedan
Fig. 5. Standarddiagram, använt för jämförelse mellan två motortyper.
Sådana diagram har man rikliga
exempel på i "Deutsche Kraftfahrtforschung,
Heft 4,1938, Untersuchungen an
Fahrzeug-dieselmotoren, Richert und Ernst,
Stuttgart", vidare har professor Hubendick
använt dem i Teknisk tidskrift 1939,
Automobil- och motorteknik, sid. 95, 96 och 97.
Överhuvudtaget sysslar man nog i
allmänhet för mycket med effektbegreppet,
då man provar och karakteriserar för-
20 juli 1940
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
