Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 3. Världsberg oljeproduktionen i 1 000 ton.
Länder 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1638 l:sta
halvåret 1939
U. S. A......................... 107 640 122 540 124 380 136 520 150 430 172 823 163 229 84 105
Ryssland ........................ 21 910 21 834 24 610 24 540 26 320 27 867 28 859 14 807
Venezuela ....................... 17 085 17 223 20 015 21 928 22 830 27 734 27 845 14 634
Rumänien ....................... 7 350 7 387 8 473 8 385 8 700 7 153 6 603 3 113
t, . flrak .................... 12 21 980 3 500 4 070 4 126 4 345 2 003
|^Iran .................... 6 550 7 200 7 660 7 600 8 200 10 330 10 358 5 235
Mexico ......................... 4 920 5 090 5 725 6 014 6 150 6 897 5 716 2 464
Holl. Ost. Indien ................ 4 898 5 417 5 970 6 000 6 410 7 262 7 398 3 927
Columbia j
Argentina ’....................... 5 539 5 344 6 780 6 821 7 160 7 488 7 541 3 666
Peru
Britt. Indien .................... 1760 1850 1 924 2 180 2 580 2 440 2 493 1207
övriga länder ................... 3 221 3 142 3 427 3 615 3 950 5 376 6 593 3 922
Summa 180 885 197 048 209 944 227 103 246 800 279 496 270 980 139 083
bergolja ur gamla som man trodde uttömda borrhål.
Delbridge’s meddelande var dock i ett avseende nytt;
i Pennsylvania praktiserar man en ny
vattensoda-lösn.-pumpningsmetod med gott resultat.
(Man gör dock bäst i att taga upp detta
meddelande med lika stor skepsis som rakt motsatta
meddelanden.)
På tal om borrhålsdjup kan nämnas att år 1938
borrades i Californien världens hittills djupaste
borrhål intill ett djup av 4 576 m, varvid på ett djup av
mer än 4 000 m oljeförande sand påträffades. Som
ett mått å intensiteten i borrningsavseende kan
anföras tabell 4.
Konsumtionen av bergolja är starkt stigande och
i stort sett ett uttryck för de ekonomiska
konjunkturerna i världen. (Tabell 3.) I tabell 5 visas
uppdelningen i olika bergoljeprodukter under år 1938.
Det är dock den rent av våldsamma utvecklingen
av motorismen som är den egentliga orsaken till
konsumtionsstegringen. Ända till på allra senaste tiden
har det varit efterfrågan på bensin som varit den
bestämmande faktorn. Då behovet av bensin är större
än produktionen har oljemarknaden fullkomligt
ställts på huvudet. Från att ha varit en oangenäm
och nästan obrukbar destillationsprodukt av
bergoljan har bensinen blivit den produkt som numera
utgör riktmärket för raffinaderiernas alla strävanden.
Förr strävade man efter att i fotogenfraktionen
inblanda så mycket som möjligt av den högst kokande
delen av bensinfraktionen från 110—120°C (år 1900).
Nu medtagas intill 180—200°C kokande kolväten för
att på detta sätt utöka bensinmängden och samtidigt
begränsa fotogenmängden på grund av den starkt
Tabell 5. Världsförbrukningen av olika produkter
av bergolja under 1938 i mill. ton.
Länder Bensin Fotogen Bränn- och
dieselolja Smörjoljor Diverse
U. S. A............. 60,5 7,12 56,92 3,03 19,48
Ryssland .......... 3134 5,34 9,1 1,36 3,17
England ........... 5,515 0,89 4.2 0.543 0,68
Frankrike .......... 3,075 0,23 2,56 0,357 0,74
Tyskland .......... 3,168 0,191 2,17 0,5 0,785
Canada ............ 2,670 0,083 2.17 0.572 0,732
Argentina .......... 0,813 0,165 2,38 0,057 0,272
Japan ............. 0,905 0.191 1,65 0,257 0,317
Italien ............. 0,638 0,121 1.66 0.136 0,264
Mexico ............ 0.348 0,102 1,76 0,029 0.211
Britt. Indien ....... 0,314 0.890 0,574 0,15 0,211
Australien ......... 0,905 0.165 0,532 0,064 0,166
Rumänien ......... 0,116 0,153 1,4 0,031 0,272
Holl. Ost. Indien ... 0,174 0,254 0,853 0,036 0,226
Holland ........... 0,418 0,254 0,532 0,064 0,166
0,070 0.165 0,797 0,057 0,392
Sverige ............ 0,476 0,114 0,420 0,057 0,106
förminskade efterfrågan därpå. När det icke ens på
detta sätt var möjligt att tillfredsställa behovet har
man slagit in på vägen att nyttiggöra de högre
berg-oljefraktionerna som råmaterial för
krackningsprocessen.
När man läser den amerikanska litteraturen på
området eller den engelska "Petroleum Technology",
som varje år lämnar den bästa tänkbara översikt
över läget, så får man ett starkt intryck av
oljeindustriens expansionsförmåga både vad beträffar
teknikens snabba utveckling som ock beredvilligheten att
investera medel för att kvantitativt och kvalitativt
efterkomma de på industrien ställda kraven.
Under 10-årsperioden 1929—38 har krackningen
3-dubblats. Polymerbensinframställningens
kapacitet har dubblats för nära nog varje år.
I oljeindustriens mellanskede raffinerades bensinen
medelst syra-alkalitvättning, varvid just
olefinkolvä-tena sulfonerades och utskiljdes. Då det visat sig
att det är olefinerna, som åt bensinen förlänar dess
värde ur antiknackningssynpunkt, har man som
bekant slagit in på andra vägar vad raffineringen
beträffar och genom tillsats av antioxidationsmedel
eller färgande stabiliseringsmedel för att förhindra
resp. dölja det synliga oxidationsresultatet eller
gulfärgningen. (Forts.)
Tabell 4. Antal i TJSA färdigställda borrningar.
Borrhålen voro
[-Bergoljeförande Naturgasförande-]
{+Bergolje- förande Naturgas- förande+} Torra Summa borrhål
1933 ......... 8 073 923 3 318 12 314
1934 ......... 12 520 1368 4 309 18 194
1935 ......... 15 108 1 401 4 911 21 420
1936 ......... 18 523 2 072 5 297 25 890
1937 ......... 23 678 2 695 6 432 32 805
1938 ......... 19 286 2 066 6 141 27 493
1939 ......... 18 459 2 191 6 388 27 038
76
21 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
