Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
t d fast mått
Om man ej använder
bensin för starten, kan man
otvivelaktigt tillåta en
avsevärd förlängning av
körsträckan mellan
oljebytena.
Många av
vedgasaggre-gaten äro synnerligen
lätt-monterade på grund av
sina små och enkla
kylanordningar. Gastemperaturen från generatorn
överskrider sällan ett par
hundra grader, och kylbehovet
är ej stort. På lastbilar
sätter man vanligen
generatorn på ena sidan och
reningsanläggningen på
andra, Man får då en lämplig
viktsfördelning och stör ej
fordonets balans. På
traktorer får man placera
kondensorn framför kylaren för att få tillräckligt
luftdrag vid stillastående.
På personbilar kan man använda antingen
koffertplacering eller släpvagn. Koffertplaceringen ställer
sig något billigare och synes vinna alltmera terräng.
Av 34 anmälda personbilsaggregat till KAK:s
tävling voro 27 monterade på bilen och endast 7 på
släpvagn. För omnibussar synes utvecklingen gå i
andra riktningen av särskilda orsaker.
Såväl skötsel som rengöring av vedaggregat äro
enkla och renliga procedurer. Veden själv är ren
och angenäm att handskas med och dammar icke vid
transporterna. Sot och aska tappas av tillsammans
med överskottsvattnet och inte heller här
förekommer någon dämning. Hela den dagliga rengöringen
240 litterata
Jäftjmfäsrèd
1,5 n? ruftdvei
8-JliLSensir
KBininq
tr hl qpngasho!
Fig. 5. Tömning av sot, aska och överskottsvatten.
Fig. 6. Råvarubehov för framställning av gengasved resp. gengaskol.
består i att spola igenom aggregatet med en
vattenslang. Lättheten i skötseln är den bästa garantien
mot försumlighet från personalens sida,
Tillverkningen av vedgasaggregatet är upplagd i
en verkligt imponerande skala. Enbart Svenska
gengasaktiebolaget levererar 800 aggregat i veckan,
tillverkade vid ett flertal verkstäder.
Kostnaden för framställning av gengasved är
avsevärt mindre än för gengaskol. En fastkubikmeter
ved innehåller i regel omkring 1,5 löskubikmeter
rundved. Siffran varierar något för olika vedkvaliteter
och grovlekar. Av denna vedmängd får man med
8 % sågningsförlust ca 20 hl gengasved. Denna
siffra är baserad på 46 % fastmassa hos gengasveden
och kan variera något med formen hos vedstyckena.
Om man räknar med 75 % verkningsgrad hos
generatorn, så motsvarar veden i värmevärde omkring 240
liter bensin.
Vid kolning av en fastkubikmeter ved i mila får
man mellan 0,6 och 0,9 löskubikmeter råkol. Den
lägre siffran gäller för fuktig och ojämn ved och den
högre för prima torrved. Med de vedkvaliteter, som
för närvarande stå till buds, kan man räkna i
medeltal 0,7 löskubikmeter. Vid krossning och sållning
förloras i medeltal 15 % av råkolen och man får
således omkring 6 hl gengaskol ur en fastkubikmeter ved.
Vid ugnskolning användes ofta en lägre
kolnings-temperatur än i milorna, och man får ett högre
utbyte. Man har då emellertid kvar i veden en del av
tjärprodukterna och riskerar igensättningar i
motorer och ledningar. Med 75 %
generatorverkningsgrad motsvara de 6 hektoliterna omkring 80 liter
bensin. Man har alltså genom kolningen gjort av med
två tredjedelar av vedens bensinekvivalent.
Detta förhållande återspeglas naturligtvis även i
bränslekostnaden. I KAK:s gengastävling den 21—
22 september använde fem stycken kolgasdrivna bilar
i 4-tonsklassen 0,12 kg kol per tonkm. Fyra stycken
vedgasdrivna bilar använde 0,18 kg ved per tonkm.
Enligt uppgift från tävlingsledningen vägde kolen 16
kg/hl och veden 30—31 kg/hl. Kolförbrukningen var
alltså 75 liter och vedförbrukningen 58 liter per 100
tonkm.
Dessa siffror äro tillkomna med likvärdiga bräns-
21 dec. 1940
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
