Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR: ERNST J. A. ROTHELIUS
HÄFTE 8 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 10 AUG. 1940
INNEHÅLL: Flotationsanrikning och cyanidering av guldmalm vid Golden Cycle Mill, Colorado, U. S. A.,
av Olle Borgkvist. — Notiser.
Flotationsanri kn ing och cyanidering av guldmalm
vid Golden Cycle Mill, Colorado, U. S. A.
Av OLLE BORGKVIST.
Golden Cycle Mill är belägen strax utanför
Colorado Springs, 100 km söder om Denver, och är
en "custom plant" för utvinning av ädelmetaller ur
ädelmetallförande malmer av olika slag.
Med "custom plant" menas en anläggning, som
uppköper eller mot avgift behandlar malm från
utomstående gruvor.
Verket anlades och utbyggdes 1907 till en
kapacitet av 1100 ton pr dygn och behandlade
huvudsakligen enkel och relativt rik malm från gruvdistriktet
Cripple Creek. För att vara i stånd att behandla
fattig malm från Cripple Creek, såväl som komplexa
malmer och guld-silvermalmer från andra distrikt,
fogades 1929 en anrikningsavdelning till den
ursprungliga anläggningen för cyanidering och röstning.
År 1935 uppgick verkets totala kapacitet till 1 350
ton pr dygn. 900 ton råmalm och 25—50 ton
koncentrat från anrikningsverket behandlades i
röstnings- och cyanideringsanläggningen och enbart i
cyanideringsavdelningen dessutom 375—400 ton
avfall från anrikningsverket.
80—85 % av malmen kommer från det
världsbekanta gruvdistriktet Cripple Creek, 40 km
sydväst om Colorado Springs, och utgöres i huvudsak
av en sulfo-tellurid guldmalm med ringa
halt av silver och obetydliga halter av
bly, koppar, zink, arsenik etc.
Resterande 15—20 % komma huvudsakligen från
gruvdistrikten Clear Creek, Gilpin.
Alma, Leadville och Boulder samt, till
en mindre mängd, från gruvdistrikt i
New Mexico och Wyoming. Malmerna
från dessa områden ha en låg guldhalt
men föra betydande mängder koppar,
bly, zink, grafit etc.
En kort geologisk beskrivning av det
område, som lämnar huvudparten av
malmen, är kanske av intresse.
Distriktets prekambriska graniter,
gnejser och skiffrar utsattes under
mio-cen-perioden för en häftig vulkanisk
åverkan, och härvid bildades ett flertal
vulkaner. Genom dessa vulkaner
bestående av fonolitisk breccia pressades
senare fonolit, fonolit-latit, syenit och
basalt upp till ytan. Kontakten mellan
fonolit-breccian och dessa magmor orsakade
sprickbildning i den förra, och dessa sprickor, liksom
sprickor bildade genom mekaniska påkänningar inom
bergarterna, blevo kanaler och avsättningsplatser för
mineralhaltiga lösningar från jordens inre.
Mine-raliseringen anses ha skett under trenne perioder.
Under första perioden avsattes porösa aggregat av
kvarts och adular samt finkornig flusspat och kvarts
med kristallinisk pyrit. Vissa av de porösa
aggregaten äro synnerligen givande liksom några av de
massiva kvarts-flusspatgångarna. I regel äro de dock
fattiga. Andra periodens mineral äro kvarts,
fluss-spat, pyrit, dolomit, zinkblende, blyglans,
tetra-hedrit, guld-, silver- och koppartellurider. Tredje
perioden slutligen representeras av kvarts, kalcedon,
strålformig pyrit och cinnober.
De guldförande mineralen äro i huvudsak kalaverit
(AuAg)Te2 och sylvanit (AuAg)Te4.
Guldhalten i malmerna från Cripple Creek varierar
mellan vida gränser. Gamla skrädupplag lämna en
malm med 3—6 g guld/ton, medan en del gruvor
lämna en malm med ända upp till 30—40 g guld/ton.
I medeltal håller malmen till verket ca 10 g guld/ton.
Fig. 1, Golden Cycle Mill, Colorado Springs, Colorado.
14 sept. 1940
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
