Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Rödgodsleg. (Zn 4—9 %, Sn 3—6 %, Pb 1—4 %) VII
Specialmässingar med en eller flera av
komponenterna Sn, Fe, Pb, Mn, Ni, Si .......... VII
el. VIII
Fel: ± 3 à 4 % av totala halten, med undantag
för P, vars bestämningsfel är ± 5 %.
Zinklegeringar med Cu 2—4 % och Al 3—8 %,
Ni ung. 2 % samt föroreningar såsom Sn, Cd,
Pb, Si, Ni, Mn, Fe, m. fi...........;.......V el. XI
Fel för Cu, Al, Ni: ± 4 % av totala halten. För
föroreningarna bestämning enl. "låt gå"—
"icke gå"-principen.
Arsenikkoppar med ca 0,3 % As med båge och
gnista ..................................... X
Fel: ± 5 % av tot. halten.
Koppar-berylliumlegeringar med Be ung. 0,3 el.
2 % analyseras med ± 3 % fel.............. IX
Undersökningar av främmande material,
förfrågningar etc.
Lokalanalyser, såsom fläckar, sprickor i gods
och segringsundersökningar, de senare
speciellt på aluminiumlegeringar.
Fig. 14 a och 14 b visa en grafisk framställning
över spektrallaboratoriets kapacitet sedan dess start
i augusti månad 1938. Laboratoriet ledes av en
ingenjör, vilken till sin hjälp har en laborant med
lång kem. laboratoriepraktik samt i övrigt yngre
laboratoriebiträden.
Lokalerna utgöras för närvarande av ett
prov-beredningsrum, ett instrumentrum för upptagningar
och utmätningar och ett kontor för uträkningar och
rapportutskrivning etc.
Att göra en jämförelse mellan kostnaden och
tidsåtgången för en spektrografisk och en kemisk bestäm-
ning torde vara svårt. För vår del ger dock en
kalkyl till resultat att såväl kostnaden som
tidSåt-gången för en spektrografisk bestämning endast är
en åttondel av det som erfordras för en kemisk
bestämning.
Litteratur.
Allmänna metoder:
W. Selth und K. Ruthardt: Chemische Spektralanalyse
(Eine Anleitung zur Erlernung und Ausführung von
Spektralanalysen in chemischen Laboratorium). 1938.
A. Henriei und G. Scheibe: Chemische Spektralanalyse.
1939.
F. Twyman, F. R. S.: Spectrochemical Analysis in 1938.
1938.
H. Lundegårdh: Die quantitative Spektralanalyse der
Ele-mente I, II. Jena 1929, 1934.
F. Löwe: Optische Messungen des Chemikers und des
Mediziners. 2. neubearb. Auflage. 1933.
D. M. Smith: Metallurgical Analysis by the
Spectro-graph. 1933.
H. W. Brownsdon and E. H. S. van Someren: Application
of the Spectrograph to the Analysis of Non-Ferrous Metals
and Alloys. Journal of the Institute of Metals, Vol. XLVI,
No. 2, 1931.
W. R. Brode: Chemical Spectroscopy. 1939.
Tabellverk:
Harrison, Georg R.: Wavelength Tables. New York 1939.
Kayser—Ritschl. Tabelle der Hauptlinien der
Linien-spektren äller Elementë. 1939.
AV. Gerlach und E. Riedl: Die chemische
Emissionsspektral-analyse. III. Teil. Tabellen zur qualitativen Analyse. 1936.
F. Löwe: Atlas der Analysen-Linien der wichtigsten
Ele-mente. 2. Auflage. 1936.
W. R. Brode: Chemical Spectroscopy. 1939. Innehåller
även våglängdstabeller.
Forskningsarkiv:
Spectrochemica Acta, Berlin, vars första och andra häfte
av band 1 utkommit 1939.
Gl immerhcmdeln i Kanada.
Produktionen av glimmer i Kanada har alltid varit
nästan helt och hållet av flogopitsorten ("amber
mica"). Den har till allra största delen kommit från
närgränsande delar av Ontario och Quebec, inom ett
område, som sträcker sig ungefär från Kingston, över
Lake Ontario, åt nordost in i Hull- och
Papineau-distrikten, Quebec. De glimmerförande bergarterna
(pyroxeniter) förekomma sammanhängande alltigenom
hela denna trakt men täckas söder om Ottawa-floden
av ett bälte senare, sedimentära bergarter. I Quebec
utsträcka sig pyroxeniterna på vissa håll både väster
och öster om det huvudsakliga produktionsområdet in
i Pontiac och Argenteuil-områdena, men produktionen
i dessa områden har varit av jämförelsevis litet
omfång. Ett fåtal spridda bärnstensglimmerförekomster
äro kända i "the Province" så långt öster ut som till
Quebec, men brytningen där har endast varit obetydlig.
Produktionen av muskovit, eller vit glimmer, har
varit utan betydelse. Små mängder ha då och då
utvunnits som biprodukt i fältspatgruvorna, men i stort
sett har förekomsten av fullgod, säljbar glimmer i
pegmatiterna visat sig vara för liten för att gruvdrift
skulle löna sig för endast detta mineral.
Glimmerbrytningen i Kanada har stått på en låg
nivå flera år tillbaka, i det att produktionen till
största delen kommit från ett litet antal stora företagare
med gamla, inarbetade gruvor. Detta i motsats till
situationen under gruvdriftens tidigare år, då bönder
och andra, som drevo små gruvor på sina egendomar
under dödsäsongen, bidrogo med stora andelar till
landets produktion. Småföretagare rapporterades 1938
på spridda ställen i både Quebec och Ontario, men de
flesta fall var av kortlivad karaktär och resulterade
endast i en liten sammanlagd produktion. Litet vit
glimmer (muskovit) såldes 19 37—3 8 av små
gruvägare i Saguenay-trakten, Nedre S:t Lawrence, liksom
även i Parry Sound-distriktet och nära Maziftaw-sjön
i Abinger i Addington. En del av Saguenay-glimmern
var röd muskovit. Något litet svart glimmer (biotit
eller lepidomelan) bröts i Faraday, nära Bancroft i
Ontario, i fyndigheter som började brytas för några
år sedan som råvarukälla för en nu nedlagd fabrik i
Bancroft; denna glimmer förekommer i mycket stora
kristaller och erhålles i ansenliga kvantiteter, men då
den är av dålig, splittrad kvalitet och innehåller
mycket järn är den en dålig elektrisk isolator.
Ett ovanligt slag av fin, skiffrig muskovit (eller
sericit) finns i Baker Inlet, nära Prince Rupert, B. C.,
som på grund av den lösa konsistensen och lättheten
att krossas har visat sig vara utomordentligt lämplig
för framställningen av glimmerpulver. Omkring 200
ton råmateriel har brutits hittills och skeppats till
Vancouver för att krossas eller användas som
takbeläggning. Produktionen 1938 = 50 ton. Den bearbetade
produkten uppges ha sålts för $ 32: 50 pr ton fob
Vancouver. Små försöksskeppningar ha också gått till
USA. På grund av råmaterialets löshet och
partiklarnas ringa storlek kan krossningen till fint pulver
78
14 sept. 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
