Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
ningen i överensstämmelse med produktions- och
importmöjligheterna. H. R.
Greklands malmförekomster. En vittutbredd
missuppfattning är, att Grekland är ett malmfattigt land.
I verkligheten är Grekland rikt på malmer av alla slag,
och företagsamhet på detta område skulle här för en
längre tid framåt finna ett rikt verksamhetsfält.
Landets kapitalfattigdom har hittills förhindrat, att de
malmförekomster, över vilka Grekland förfogar, bliva
systematiskt utforskade. Om en omfattande och
målmedveten malmproduktion kan det ännu mindre bli
tal. Icke desto mindre kunde bergsbruket, alla
svårigheter till trots, i det grekiska näringslivet
tillförsäkra sig en tämligen beaktansvärd ställning, i vilken
visserligen mycket utländskt kapital och många
utländska företagare ha del. För närvarande finnas i
Grekland 64 gruvföretag med tillsammans 9 311
arbetare (de i lignitgruvorna sysselsatta arbetarna äro
icke medräknade i detta antal) sysselsatta, vilka för
tillsammans 2 209 295 arbetsdagar erhålla en lön på
tillsammans 142 mill. drachmer. Det mest betydande
gruvföretaget i Grekland är det sedan 1865
verksamma och, som redan firmalydelsen antyder med
utländskt kapital arbetande "Franska gruvbolaget i
Laurium", som med förträffligt resultat tillgodogör
sig de väldiga, redan i forntiden bekanta
malmfyndig-heterna i Laurium, huvudkällan till det antika Athens
rikedom. Gruvorna i Laurium hålla bly, järnmalm,
manganmalm, zink, koppar i ytterst ansenliga
kvantiteter. Under det tre kvarts århundrade, som det
bestått, exporterades från Laurium ungefär 600 000 ton
silverhaltigt bly och mer än en mill. ton zinkmalm till
ett värde av en halv milliard guldfrancs. Den
nuvarande avkastningen ger årligen 40 000 ton blymalm,
som smältes på ort och ställe; årsproduktionen uppgår
f. n. till 3 400 ton mjukbly, 7 000 ton zinkblände och
järnmalm till en mängd av 30 000 ton. Zinkbländet
och järnmalmen exporteras helt och hållet. Enbart
för Gruvbolagets i Laurium export erhåller Grekland
valutor till ett belopp av 4 5—50 000 pund årligen.
Företaget skaffade sig för kort tid sedan ett belopp
av 15 mill. drachmer för uppletning av malmlager,
som äro belägna under havsytan. (Bolagets
anläggningar äro belägna utefter havskusten.) Redan i
forntiden täckte de en areal av 200 000 stremma = 20 000
har. Från antiken finnas bevarade icke mindre än 2 000
schakt och stoliar, som föra till ett djup av 20—120 m.
Det grekiska bergsbrukets hela produktion uppgick
1938 till 1 137 8 59 ton. På första plats däribland
står järnmalm med 348 613 ton, sedan följer
svavelkis med 244 000 ton, bauxit med 180 000 ton och
magnesit med 168 000 ton. Bauxitutvinningen är ett
resultat av allra senaste tiden; redan för helt få år
sedan var produktionen minimal: 1930 2 280 ton, 1931
1 150 ton, 1932 590 ton. Hela exporten av grekisk
malm representerade 1938 ett värde av 420 mill.
drachmer. Förutom Laurium äro Greklands viktigaste
malmdistrikt Euböa (lignit, magnesit, krom), Kythnos
(järnmalm), Seriphos ^järnmalm, silverhaltigt bly,
manganmalm), Siphnos (järnmalm, bly, manganmalm,
zink), Syra (järnmalm), Naxos (smärgel), Santorin
(puzzolan = pimpsten). Mycket rikt är den
makedoniska halvön Chalcidiques malmdistrikt med dess
zinkblende och magnesitförekomster och dess på senaste
tid upptäckta enorma bauxitlager. Inom Makedonien
skall för övrigt också finnas guld. Först för kort tid
sedan har ett grekiskt syndikat börjat undersöka det
ställe, där Thukydides’ familjs guldgruva befann sig,
likväl utan att hitintills ha uppnått något resultat.
Mera utsiktsrika guldundersökningar pågå vid
Galli-cos’ strand, 10 mil söder om Thessalonike (Saloniki)
i Thermaiska Golfen. I ett för kort tid sedan i den
Athenska vetenskapsakademien lämnat referat har
direktören för statliga geologiska undersökningen i
Grekland, Liatsikas, värderat därvarande guldförekomster till
ca 1,4 mill. pund (1 milliard drachmer). H. R.
Indisk monazitsand. Förekomsten av monazitsand i
Indien upptäcktes 1909 och produktion startade 1911.
Sedan 1918 har Indien varit huvudproducent. En
nyligen gjord analys av monaziten gav följande resultat:
toriumdioxid 8,3, oxid av cerium och andra sällsynta
jordmetaller 61,7, järnoxid 0,1, fosforsyrlighetsanydrid
omkring 29,o %. Monazit utgör huvudbeståndsdel i
toriumnitrat, som användas vid tillverkningen av
ljusstrumpor för gaslyktor, och denna industri
konsumerade fordom stora kvantiteter av monazit. Genom den
större användningen av elektriskt ljus, minskade
konsumtionen av toriumnitrat ansenligt under ett antal
år, men ganska nyligen har efterfrågan ånyo ökat
genom uppkomsten av nya användningar för
mineralen. Dessa omfatta tillverkningen av ferrocerium
(den pyroforiska legering, som användes som
tändmedel i cigarrettändare) och andra ceriumlegeringar,
användningen av cerium i sammansättningar för att
göra tyg motståndskraftigt, som färgämne i topasgult
glas, som bågstabilisator i båglampor och för
opacifi-cering av emalj. Den nuvarande årliga exporten från
Indien uppgår till omkring 2 500 ton.
Indisk zirkon. Exporten av zirkon från Indien har
också varit i växande under de senaste åren, fastän
siffrorna äro en smula ojämna, troligen som resultat
av konkurrensen från Australien. Under de allra
sista åren har exporten från Indien i medeltal varit
omkring 2 6 50 ton årligen. En genomsnittsanalys av
ett antal skeppningar gav följande resultat: Zr02 66,8,
Si02 31,5, Ti02 0,84, Fe 0,08, P205 0,07 %. Zirkon
användes huvudsakligen i tillverkningen av
motståndskraftigt porslin, specialporslin för isolatorer, eldfast
cement och värmebeständigt glas. Zirkon är också det
viktigaste råmaterialet vid tillverkningen av
zirko-niumoxid och -salter, av vilka de viktigaste äro
zirkoniumopaker, vilka nu ersätta tennopaker i
emaljer, särskilt i Förenta staterna. Zirkoniummetall
användes i blixtljuslampor, radiorör samt tändsatsen i
ammunition och punktsvetsningselektroder.
Litteratur
Metallurg}, av Carl G. Johnson, R. S. Dean och J. L.
Grëg&, 149 sid., American Technical Society, Chicago,
U. S. A., 1939.
Föreliggande arbete utgör en allmän, populär och
kortfattad framställning av metallurgien, både järnets
och övriga metallers. Den avser närmast att giva de
ingenjörer, som icke bedriva metallurgien som
huvudstudium, en lättfattlig och god inblick i detta ämne.
Huvudvikten har lagts vid den fysikaliska metallurgien,
enär, såsom författarna påpeka i företalet, det är svårare
för en i ämnet icke bevandrad att tillgodogöra sig
detta, i synnerhet om han ej är specialutbildad i kemi.
Illustrationerna äro tydliga och väl valda, texten är
lättläst och boken kan därför rekommenderas dem, som
önska en första enkel orientering inom detta vidlyftiga
ämne. Ernst Rothelius.
Kurzgefasstes Hantlbuch äller Legierungen, Xach
-tråg I, av professor Ernst Jänecke, 123 sidor, 131
illustrationer. Förlag Robert Kiepert, Berlin-Charlottenburg
1940. Pris karton. RM 16, linneb. RM 16: 80.
Genom detta tillägg har denna handbok, som utgavs
1937, kompletterats med alla uppgifter om legeringar,
14 dec. 1940
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
