Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
co, 1 /s, p/s, Hz, hz, cyc., c/s.
De i rubriken angivna beteckningarna
ser man i vårt land använda för den vanliga
frekvensenheten, som brukar kallas 1 period
(per sekund), 1 hertz, någon gång 1 cykel
(per sekund); dessutom förekomma diverse
beteckningar för enhetens multiplar, såsom
khz, Mc/s... Artikeln försöker bringa en
smula reda i detta kaos.
Frekvens är ett fullt internationellt namn på den
storhet, som i fråga om periodiska företeelser
uttrycker hur många enskilda delförlopp som hinna utspelas
per tidsenhet. Det enskilda delförloppet kallas på
svenska period, på tyska Periode, på engelska cycle.
Den tid som åtgår för ett sådant enskilt delförlopp
kallas på svenska (enligt normpublikationen SEN 2)
periodtid, på tyska Periodendauer, på engelska
period.
Som tidsenhet väljes i detta sammanhang alltid
sekunden. Frekvensens enhet blir då 1 period per
sekund, på tyska 1 Periode je Sekunde, på engelska
1 cycle per second. Orden period, Periode, cycle
representera här icke någon "benämnd" storhet, utan
det gäller blott antalsräkning. Frekvensens
fysikaliska dimension är alltså helt enkelt 1/tid, och det
vore fullt korrekt att t. e. skriva "frekvensen är 50
per sekund", f — 50/s, alltså med enheten "1 per
sekund".
De höga frekvenser som genom radiotekniken
blivit aktuella ha emellertid skapat behov av namn för
multiplar av denna frekvensenhet, och man måste
då för utgångsenheten ha ett namn som lämpar sig
för anbringande av prefixen kilo- och mega-. Man
kan därvid tydligen ej utgå från enhetsnamnet "1 per_
sekund", "1 inverterad sekund" eller dylikt. Utgår
man från "1 period per sekund" eller, för att
använda pluralform, "perioder per sekund", skulle
multipelnamnen bli "kiloperioder per sekund",
"megaperio-der per sekund". Detta stöter emellertid svenskt
språköra alltför mycket, likaså tyskt, och dessa namn
ha heller ej på allvar föreslagits såvitt förf. har sig
bekant.
På engelska ha däremot "kilocycles per second"
och "megacycles per second" befunnits användbara,
ett exempel bland många på den större toleransen i
detta språk när det gäller djärva ordkonstruktioner.
År 1928 föreslogs från tyskt håll i Internationella
elektrotekniska kommissionen, IEC, att
frekvensenheten skulle kallas liertz, såsom redan i flera år varit
fallet i Tyskland. Förslaget vann först icke
allmännare gehör, men intresset växte under årens lopp; år
1935 beslöt IEC att "rekommendera användningen av
namnet hertz och samtidigt tillåta användningen av
andra benämningar under förutsättning att de voro
korrekta".
Ställningen nu är alltså den, att vi ha att välja
mellan namnet hertz och den definierande
benämningen perioder per sekund. I England och Amerika
står valet mellan hertz och cycles per second.
Namnet liertz tillåter de bekväma bildningarna kilohertz,
megahertz, vilket väl får anses vara dess största
fördel. En nackdel hos perioder per sekund och cycles
per second är att man så lätt tappar bort "per
sekund".
Enheten betecknades förr ganska allmänt med
tecknet oo, som man ibland ännu får se i denna betydelse.
Detta måste emellertid betraktas som felaktigt, ty
såväl IEC som den därmed samarbetande svenska
kommittén SEK och andra nationella kommittéer ha valt
detta tecken som en allmän symbol för växelström;
exempelvis 3cn2 betyder trefasig växelström, icke 3
perioder per sekund.
En i sig själv korrekt beteckning vore som ovan
nämnts 1/s, i tillämpning alltså t. e. 50/s, men
eftersom namnet dock blivit "perioder per sekund" har
beteckningen fått utseendet p/s. Inom IEC har en
särskild subkommitté med medlemmar från Sverige,
Tyskland, Schweiz, Italien, Frankrike, England och
Amerika föreslagit beteckningarna hz, syftande på
namnet hertz, och p/s, syftande på perioder (eller
cycles) per sekund. Visserligen skrives i Tyskland
Hz med stor bokstav men IEC-subkommittén enades
om att icke onödigtvis använda stora bokstäver för
enhetsbeteckningar, även om de härröra från
personnamn, ty enhetsnamnen skrivas ju med liten bokstav
i flertalet språk. Att även en alternativbeteckning
p/s valdes beror på ovan angivna formulering av
IEC:s beslut. Enligt engelsk beteckningsstandard
tecknas cycles per second helt enkelt "cyc.", och
kilocycles per second "kc.", utan tecken för
tidsenheten! Enligt amerikansk standard tecknas kilocycle
"kc"; man kan möjligen hoppas meningen vara att
kilocycles per second bör tecknas "kc/s".
Subkom-mittén valde p/s och icke c/s, emedan ordet period i
detta sammanhang förekommer i alla viktigare språk,
vilket ej är fallet med cykel. — Subkommitténs
förslag har ännu ej hunnit diskuteras vid något allmänt
möte, och något definitivt beslut föreligger alltså
icke.
För Sveriges del kan man av IEC:s och SEK:s
arbete dra följande slutsatser. Vi kunna för
frekvensenheten använda namnet "perioder per sekund" med
beteckningen p/s, såsom ju angives i vår
norinpubli-kation SEN 2 sedan år 1929. Dessutom och särskilt
när multiplar behövas kunna vi kalla enheten
"hertz" med tusenfalden kilohertz och millionfalden
megahertz, betecknade hz, khz, Mhz. Beteckningen
c/s, liksom kc/s och Mc/s, motsvarar inte något
vedertaget enhetsnamn i vårt språk utan måste anses
vara engelskspråkig. Den ingår ej i IEC:s förslag,
och vi ha ingen anledning att begagna den.
John Wennerberg.
Notiser
Det sjätte nordiska elektroteknikermötet, avsett att
hållas på Island sommaren 1940, kommer enligt
meddelande från organisationskommittén att inställas.
Orsaken är självfallet det nuvarande världspolitiska läget,
vartill kommit, att det under byggnad varande fartyg,
som av ett visst rederi skulle ställas till förfogande för
färden, ej under nuvarande förhållanden kan bliva
färdigt på beräknad tid.
Finska kraftstationer. X Finland äro f. n. under
byggnad fyra stora kraftverk med en sammanlagd
generatoreffekt av ungefär 200 MW. Energileveransen vid
medelvattenföring beräknas bli 1,5 • 109 kWh. Detta
energitillskott motsvarar en ökning med 50 %, eftersom
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
