Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Man bör i alla de fall, där faskompensering lönar
sig, oberoende av om den verkställts eller ej, beräkna
transformatorns kapitalvärde enligt ekv. (12).
För beräkning av bc enligt ekv. (19) kan, då det
gäller kondensatorer, för närvarande följande värden
användas:
c = kondensatorpris per kV Ar 20 kr.
Va— aktiva förluster i kondensatorn per kVAr =
e= 0,003 kW.
D. Klassificering av transformatorer med hänsyn till
förlusterna.
Då man med hänsyn till en rationell tillverkning
ej kan tillhandahålla transformatorer, som ha sina
förluster avpassade efter varje anläggnings speciella
krav, har man för att tillgodose såväl kravet på
standardisering från tillverkningssynpunkt som
ekonomisk anpassning av förlusterna efter olika
kraftpriser och driftförhållanden begränsat typvalet
genom en viss klassificering av förlusterna.
Sedan länge ha fabrikanterna tillhandahållit
transformatorer med antingen normala eller extra små
tomgångsförluster och med kopparförluster, som
i det förra fallet varit något lägre än i det senare.
För att bättre tillgodose marknadens krav har en
av de ledande firmorna standardiserat sin
tillverkning på tre klasser.
Med hänsyn till kapitalvärdet av tomgångs- och
kopparförluster ha dessa förlustklasser valts så att
de var för sig giva de lägsta kapitalvärdena vid den
värdering på a0 och ak som angives i tabell I.
Tabell 1.
Kapitalvärde i kronor pér kW [-Transformator-pris
av tomgångsförluster-] {+Transfor- mator- pris
av tom- gångsför- luster+} öo av
kopparförluster ak [-Förlustklass Tomgångsförluster Kopparförluster-] {+Förlust- klass Tomgångs- förluster Kopparför- luster+}
400 250 1 normala normala normalt
1 600 ! 500 2 små „ högre
2 000 250 3 extra högre högst
i små
Det är ju påtagligt, att en standardtransformator
icke alltid ger den bästa lösningen, utan att det i
vissa fall lönar sig att välja en speciellt för
anläggningen dimensionerad transformator.
Emellertid kan man vid behov av en transformator
med extra små kopparförluster ernå ett förbättrat
resultat genom att välja en standardtransformator med
större märkeffekt än vad, som med hänsyn till den
erforderliga belastningsförmågan, är motiverat.
För den fortsatta utredningen är det av intresse
att veta vilka egenskaper som äro gemensamma för
transformatorer tillhörande samma förlustklass. Man
finner att geometriskt likformiga transformatorer
med samma induktion, plåtkvalitet och strömtäthet
ha samma kapitalvärde per kg. Härav följer att,
om man funnit en transformator, som för en viss
strömkostnad och belastning ger det lägsta
kapitalvärdet, alla med densamma likformiga och likformigt
belastade transformatorer med samma plåtkvalitet,
induktion och strömtäthet giva lägsta kapitalvärden
i förhållande till andra lika stora transformatorer och
tillhöra sålunda samma förlustklass.
(Forts.)
Insänt
Frekvensbeteckningar.
Hr Redaktör.
I en artikel i januarinumret av T. T. Elektroteknik
har tekn. dr John Wennerberg diskuterat olika
beteckningar för frekvensenheten: period per sekund
(p/s), hertz (hz) och cykel per sekund (c/s), resp.
kilohertz (khz) och kilocykler per sekund (kc/s).
Mot framställningen finnes intet att från
undertecknads sida invända, möjligen med undantag av att
redogörelsen utelämnar den franska nomenklaturen.
Jag önskar dock gärna göra ett par tillägg,
belysande för frågans behandling och utveckling inom
speciellt det högfrekvenstekniska gebitet, vilket
närmast beröres av denna nomenklatur.
Frågan om en gemensam internationell beteckning
för frekvens var föremål för diskussion inom Union
Internationale de Radiodif fusion något av åren 1926
•—1927. Härvid beslöts att acceptera det tyska
förslaget att införa hertz (= p/s) i samband med och i
stället för våglängd. Emellertid vände de engelska
delegaterna tillbaka till nästa konferens något halvår
senare med beskedet, att de i England lidit fullständigt
nederlag vid försöket att lansera hertz. Detta på
grund av rent språkliga orsaker. Ordet hertz kom
nämligen i det engelska talspråket att få samma uttal
som verbet hurt i dess presensform, tredje pers. sing.
("it hurts", såsom de engelska delegerade uttryckte
saken). Från anglosachsiskt och franskt håll
framfördes "cycle", resp. "kilocycle" med sådan emfas, att
beteckningen antogs utan någon längre diskussion.
Sedan dess har frekvensenheten officiellt så kallats
inom hela radiovärlden -— först vid världskonferensen
i Washington 1927 samt senare vid alla andra följande
konferenser -— med undantag för internt bruk inom
tyskspråkiga länder.
Det är en intressant upplysning, att I. E. C.
internationellt beslutat användningen av hertz. Men har
detta verkligen också haft till påföljd, att
beteckningen vunnit burskap? I alla de engelsk- och
fransk-språkiga tidskrifter (även italienska), som
undertecknad brukar ta del av, kan jag icke erinra mig, att
jag någonsin sett hertz användas. Däremot är
cykelbeteckningen delvis olika, exempelvis har den
amerikanska litteraturen accepterat kc och Mc såsom
liktydiga med kc/s och Mc/s.
Om man ur rent språklig synpunkt granskar
benämningen "cykel", förefaller den mig ganska bra väld.
Ordet cykel är införlivat i vårt ordförråd och
språkbruk i betydelsen krets, kretslopp, med hänsyn till
tiden periodiskt skeende, och det har den stora
fördelen, att det jämväl sålunda täcker det matematiska
och fysikaliska förloppet. Undertecknad tror
fördenskull, att det numera skulle fordras en
jätteansträngning att avföra det redan inarbetade cykel-begreppet
från radiotekniken. Inte blott under nuvarande
förhållanden utan i lika hög grad framdeles.
Med utmärkt högaktning
Siffer Lemoine.
Till ovanstående ber undertecknad få anföra
följande.
I egenskap av "Elektrotekniks" redaktör har jag
mångfaldiga gånger måst beklaga den rådande
för-bistringen i fråga om enhetsbeteckningar för frekvens.
Genom SEN har för svenskt språkbruk fastslagits
p/s eller per/sek. Jag lämnar därhän, om
beteckningen är uteslutande lyckligt funnen; givetvis är den
korrekt, men tvärstrecket är besvärande i löpande
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
