Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
A
Fig. 4.
Man finner att:
h = tu
h = ta-
U =
(s-1)’-
Härav fås: tk = ^ tu (2 fu + 1) (21)
b) Bestämning av tu, tke, h och t2 vid en
effektgränstariff (tariff 2).
Om man liar en tariff med subtraktionsgräns, dvs. av
den form, som angivits för tariff 2 och 3, få vi för
bestämmande av tiderna ii och tk i under samt t% och tk2
över subtraktionsgränsen följande villkor:
ti + U = td
hl + hl = tk = fu-id = g t„ (2 fu + 1) enligt ekv. (21)
Av fig. 4 erhålles:
1 -fi
tu
tk-i
1 -u
u-u=
u
h
(22)
(23)
Pdt = ^ (fh + fö + 1)
tkl = tk — t ko.
Insattes tk enligt ekv. (21) fås:
tkl = tU (2 fU + l) — h (fh + fö + l)
Genom insättning av tx och t2 enligt ekv. (22) och
(23) erhålles:
tki tu(2fu+ 1)-
tk2
H =-g- tu (2 fu + 1 ■
-fh
tkl =
1
tu
Insänt
Frekvensbeteckningar.
Herr Redaktör.
1 den intresseväckande rubriken till tekn. clr John
Wennerbergs artikel i januarinumret av T. T.
Elektroteknik står Hz i mitten av beteckningsfloran. Man
kunde vänta sig att han skulle förorda Hz som
frekvensbeteckning. Man kunde också ha väntat sig att
"hz" rent av helt blivit utdömt. I Sverige är det
nämligen så gott som lagfäst att litet h i en beteckning
(före annan bokstav) skall betyda 103 och utläsas
hekto.
I Sveriges rikes lag angives i handelsbalken kapitel
8 både hl och hg som förkortade beteckningssätt (och
utan punkt efter) för hekto-liter resp. hekto-gram.
Om icke vi ingenjörer skola ledas bort från
samverkan med andra samhällsgrupper med vårt
hiero-glyfspråk, så böra vi nog hålla, åtminstone som
förtecken, bokstäverna k, h, d, c och m i helgd för vad
allmänheten redan nu har rätt att fatta dem,
nämligen som mångfalderna kilo-, hekto- etc. av våra
enheter. Vi böra inte heller använda dem på sådant
sätt, att de kunna vilseleda.
Med stöd av H 8: 6 bör t. e. en jurist ha rätt — och
lätt — att fatta hz som hundrafalden av någon
z-be-tecknad ingenjörsbetonad storhet. Däremot kan han
inte missförstå Hz. Eventuellt måste han fråga sig
för hos en ingenjör första gången han möter
beteckningen, men misstolka den efter sagda § kan han icke.
Om vi redan nu, efter knappa 100 år av
elektroteknik, jaga efter kW, torde det vara skäl att förutse
framtidens finkamning av jaktområdet, efter hW, och
därför hellre skriva Hz än hz. Redan nu skulle nog
många järnvägsmän finna det både lättare att skriva
och att uttala Ve hHz än I6V3 perioder per sekund.
John A. Bergquist.
Notiser
«
(25)
Keläväljare för automatiska telefonstationer. Den
i Sverige av telegrafverket för automatiska
telefonstationer använda reläväljaren skall nu även börja
användas i större skala i U. S. A. Bellbolaget har
nämligen utarbetat ett automatsystem för stora städer,
vilket använder denna väljartyp. Två provstationer
äro i drift och flera under tillverkning. Det
amerikanska systemet beskrives synnerligen utförligt.
(Scudder, Reynolds, El. Eng. May 1939.)
E. L.
3 1 — fu
Vid tariff 3 gäller samma beräkningsmetod som vid
tariff 2, om man utbyter / mot fq (reaktiva
belastningsfaktorn).
Härvid gäller: fq = = f^V
Pi tg (pi tg (pi
fq avviker något från /, men avvikelsen kan antagas
vara relativt liten vid belastningar över
subtraktionsgränsen. Man bör därför kunna sätta fq fa f. Härav
följer, att man utan olägenhet kan tillämpa ekv. (23) och
(25) för h och tki i tariff 3.
Rättelse. I artikelns föregående del, sid. 34, har i
ekv. 16 a, högra ledet, andra termen, uteglömts
multipli-katorn R utanför sista parentesen, vilket härmed rättas.
Litteratu r
Tensor analysis of networks, by Gabkiel Kron. John
Wiley & Sons, New York 1939. 635 sidor. $ 7: 50.
I förra årets januarihäfte av "Elektroteknik" har en
redogörelse lämnats för de första grunderna av
tensor-analysens användning som elektrisk räknemetod, när det
gäller linjära system. Gabriel Kron vid General Electric
Co. ger i föreliggande volym en utmärkt framställning
av ämnet, ehuru matematiskt hållen så väl utarbetad,
att den kan läsas utan att taga fram penna eller papper.
En i teknisk litteratur så ofta, utan att det är
nödvändigt, förhärskande egenskap — stabil tråkighet —• har
författaren undvikit på ett föredömligt sätt. Han kryd-
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
