Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
<5-23 över /ul/
/so
nr 3
500
/000
/SOO kC/js
Fi ff. 7 a. Symmetrisk störspänning-,
motor nr 2, utan resp. med skydd.
r>r3
500
/000
1500 kC/a
Fig. 7 b. Asymmetrisk störspänning,
motor nr 2, utan resp. med skydd.
för r/l ocli ija addera sig) får anta överensstämmelse,
ha inramats. Slutsatserna bli:
Koppling nr 1 kan icke beräknas för vare sig S. S.
eller A. S. annat än för det undersökta spektrala
områdets högsta frekvenser.
Koppling nr 2 är för S. S. lika litet men för A. S.
avgjort mera tillgänglig för beräkning.
Kopplingar nr 3 och 4 äro beräkningsbara.
I fig. 6 visas störspänningskurvor vid Rb = oc,
resp. 150 ß för motor nr 1 utan störningsskydd, och
i fig. 7 a och b kurvor för motor nr 2, dels utan skydd,
dels med optimalskyddet nr 3.
Den heldragna tomgångskurvan i fig. 7 a har det
monotont fallande frekvensförlopp, som är
karakteristiskt för en impulsstörning. Motsvarande kurvor i
fig. 6 och 7 b kompliceras av ett svagt utbildat
resonansfenomen vid en frekvens, som i fig. 7 b
sammanfaller med magnetiseringsspolarnas egenfrekvens (se
fig. 4 c, d). I de kurvor, som gälla störningsskydd i
koppling nr 3 (fig. 7 a, b), spåras ett nytt
resonans-fenomen, denna gång från
störningsskyddskondensa-torn, vars restinduktans kommer med i spelet (se
fig. 5).
Det är utan vidare klart, att man, i den mån emk
ej påverkas ogynnsamt, kan minska S. S. genom att
öka tvärkapaciteten. Detta är på grund av ökad
svårighet att hålla restinduktansen nere icke alltid
liktydigt med att koppla in en kondensator med större
nominell kapacitet. Ju högre frekvens, desto större
hänsyn måste tagas till vicklarnas utförande.
Avstörning på kortvåg lyckas t. e. endast med relativt
små kondensatorer.
Utan mittpunktsanslutning eller
utjämningsförbindning med stommen av annan art, kan A. S. icke på-
verkas. Tab. 4 visar tydligt nog, huru hindersam en
beröringsskyddskondensator iir för
avstörningseffek-tiviteten, i synnerhet på långvåg.
B. Utredning av orsaken tiil skillnaden mellan
"uppmätt" ocli "beräknat" avstörningstal för kopplingar
1 och 2.
De fyra närmast tillhands liggande grunderna till
avvikelsen ha förut uppräknats och prövas här nedan
i ordning:
1. Emk påverkas av de inkopplade kondensatorerna.
Denna möjlighet förefaller ganska plausibel, men
den står sig icke vid närmare granskning som orsak
till dessa stora avvikelser: 60 dB och däröver på
långvåg. När störningsskyddet förvärrar störningen,
måste man däremot överväga detta alternativ. Någon
betydelse för dessa mätningar har icke förhållandet,
emedan observerad försämring håller sig inom 4 dB
(se tab. 4).
Genom att stegvis öka den nominella kapaciteten
hos huvudkondensatorn (2 X C) i koppling 1 från ett
i sammanhanget mycket litet värde, säg 0,001 ßiiF,
uppåt-samt för varje kapacitet mäta S. S. och A. S.
kan man i vissa fall avgöra, om kapaciteten har
någon utpräglad inverkan på emk. Följande tab. 6
visar resultatet för motor nr 2.
Enligt fig. 1 d motsvarar C = 0 tomgång för A. S.
men belastning med sladdkapaciteten Cs = 500 u/iF
för S. S. På långvåg är dock denna belastning att
anse som liten. Av tab. 6 kan man (se 150 och 300
kc/s) knappast dra någon annan slutsats, än att
stör-ningsemk ingenting alls har med
störningsskyddska-paciteten C att göra. Yid kortare våglängd arbetar
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
