Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
niansättningen, ofta i sådan grad, att det låter sig
analytiskt påvisas.
I ett fåtal fall, där redan vid relativt låga
temperaturer gitter med hög koncentration av
störnings-ställen förekomma, som t. e. i en del tunga metallers
jodider och sulfider, har Wagner9 t. o. m. kunnat
kinetiskt beräkna dessa ämnens kemiska omsättning
ut ifrån deras förmåga av diffusion eller elektrolytisk
ledning och på basis av hans antagande, att det är
samma slags partiklar som svara för både
jonledningsförmåga och kemisk reaktion i fast fas. För
den mängd andra fall av påvisad och utnyttjad
rea-gerbarhet i fast tillstånd hos substanser, som vid
temperaturerna ifråga och långt därutöver äro
elektriska isolatorer eller ytterst dåliga ledare, kan man
självklart icke finna något dylikt enkelt
sammanhang. Här spela i stället »reversibla
felbyggnadstillstånd och den specifika rörligheten hos partiklar eller
block i de som tidigare nämnt från det inre av gittret
alltid avvikande ytskikten eller fluktuationer av
störningskombinationer i det inre en roll, vars detaljer
ännu äro ofullständigt kända.9 Det har också under
senaste tid fastställts, att ett fast ämnes
reaktionsförmåga icke kan framställas genom en generellt
giltig mekanism. Detta är egentligen en självklar
följd av de olika struktur faktorer, som alltefter
temperatur och framställningssätt sätta sin -prägel även
på ett och samma fasta ämnes kemiska egenskaper
och arten av dess rörliga (reaktionsbenägna)
partiklar.
Topokemien eller läran om dessa av
utgångsmaterial, behandlingssätt och utbildningsform beroende
tillstånds egenskaper och verkningar, är dock
ingalunda någon vetenskaplig, torr konstruktion.
Tvärtom, tekniken har inom de mest skilda områden,
metallurgi, metallografi, silikatkemi och framför allt
katalys, uppmärksammat och begagnat, respektive sökt
undvika verkningarna av den kemiska aktiviteten
hos dessa abnormt energirika tillstånd hos materien.
Först i senaste tid har man börjat att systematiskt
studera denna kemigren,10 som nu torde kunna göra
anspråk på, dels att förklara varför enbart analyser
och formler icße äro tillräckliga för att beskriva ett
fast ämnes kemiska förhållande, dels att möjliggöra
en reproducerbar framställning av fasta ämnen, t. e.
katalysatorer i energetiskt och strukturellt definierade
utbildningsformer av större eller mindre aktivitet.11
Det kan här ej bliva tal om att i något avseende i
detalj ingå på dessa tekniskt viktiga och skiftande
fenomen. Jag skall inskränka mig till att nämna, att
dylika aktiva tillstånd eller faser bland annat kunna
uppkomma därigenom, att
1) en mot högre temperaturer svarande reversibel
felbyggnadskoncentration genom hastig avkylning
"infryses" och metastabilt kvarstår vid lägre
temperaturer och ej utjämnas förrän vid så högt stegrad
temperatur, att värmerörligheten blir tillräckligt
livlig.
2) utgångsmaterialets gittertyp med en viss seghet
9 Pör närmare studium härav se t. e. J. a. Hedvall och
G. Cohn: Kolloid-Z. 88 (1939), 224.
10 Jfr J. a. Hedvall : Reaktionsfähigkeit fester Stoffe
(Leipzig- 1938), se även Tekn. tidskr. 1938, h. 19 och 23,
Kemi 5 och 6.
11 Jfr G. M. Schwab: Ber. d. Deutsch. Chem. Ges. 11
(1938), 1755; R. Fricke : Ber. d. Deutsch. Chem. Ges. 11
(1938), 1738.
kvarstår även hos en därav framställd substans, vars
inre stabilitet därigenom nedsattes (arvsaktivitet).
3) ett ämne genomlöper en kristallografisk
strukturomvandling, åtföljd av ofullständigt genombildade
övergångsformer,
4) ändringar av energetisk art, t. e. i magnetiskt,
elektriskt eller belysningsaktiverat tillstånd
automatiskt uppträda (curiepunkter, fotoaktivering) eller
med konst framtvingas,
5) tänjningar eller andra gitter- eller
fiberdeformationer åstadkommas på mekanisk väg
samt att endast illustrationsvis visa ett par exempel
på huru dylika förändringar kunna inverka på
ämnenas kemiska förhållande till omgivningen, allrahelst
som härpå även i dessa spalter tidigare vid ett par
tillfällen lämnats exempel.12
Som exempel på samfälld inverkan av de båda
första faktorerna må nämnas resultat av upphettningar
utförda i tvenne blandningar av kalciumoxid och
järnoxid, vilkas enda skillnad bestod i, att i det ena
fallet en ur sulfat framställd, starkt felbyggd (ca 5
kcal överskottsenergi per mol) och i andra fallet en
stabilt utbildad Fe203 ur oxalat användes.
Den aktiva "sulfatoxiden" var avsevärt
grovkornigare än den rättbyggda "oxalatoxiden" men reagerade
som den övre kurvan (fig. 13) visar — trots detta
väsentligt lättare med kalken under ferritbildning än
"oxalatoxiden". Skillnaderna börja dock att
utjämna sig från och med temperaturer, där den inre
partikelrörligheten i Fe20s blir tillräckligt stor för att
tillåta en omplacering av delarna i gittret till deras
riktiga stabila lägen. Sammanfallandet av kurvorna
sker inom samma temperaturområde, där
rekristalli-sation och under mikroskopet följbart ombildande till
normal utbildning inträder,13 varvid samtidigt också
den för svensk rödfärg, som just måste framställas ur
sulfatbetonat ursprungsmaterial, karakteristiska
vackert orangeröda lystern går över till mörk purpur,
icke önskad som färg varken på trähus eller i tegel.
Denna för topokemiska felbyggnadstillstånd
utmärkande abnorma reaktionsvillighet går igen hos
alla sådana övergångsfaser, så länge man arbetar
inom temperaturintervall, där den inre stelheten ännu
12 Jfr t. e. Tekn. tidskr. Kemi 1938, h. 5 och 6.
13 J. A. Hedvall och S. Sandrerg: Z. anorg. u. alig. Chem.
21,0 (1938), 15.
Fig. 13.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
