Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
saltmolekylerna vid 22° föranleder en lika abrupt
störning i upplösningshastigheten av saltet ifråga.17
Störningar av olika storleksordning alltefter
gitt-rets sensibilitet vållas naturligtvis även vid
bestrålning med absorberbart ljus, i det att exciterade
tillstånd med mer eller mindre "upplyftade" elektroner
uppträda, vilket alltid måste inverka på ytfältens
aktivitet, ehuru dessa effekter kunna vara mer eller
mindre svåra att påvisa. Starka verkningar av detta
slag, lättast påvisbara såsom ändringar i
adsorptions-jämvikten mellan det bestrålade ämnet och en
lösning med adsorberbara molekyler eller joner, kunna
uppträda t. e. hos fosforescerande ämnen och
foto-elektriskt ledande substanser men måste med
nödvändighet existera hos varje ämne, som belyses med
den eller de våglängder den absorberar.
Fig. 18 visar, hur den vid bestrålning av en
zinksulf idfosf or förhöjda absorptionen av lanasolgrönt
långsamt återgår till det normala mörkervärdet vid
ljusets avkoppling.18
I fortsatta försök har det lyckats oss, att erhålla de
första resultaten av undersökningar avseende studiet
av olika radikalers inverkan på effekter av detta
slag vid ett och samma adsorbens (CdS)19; ett steg
således på vägen mot målet förutberäknad, "avstämd"
adsorption.
Det förefaller mig, som om resultat av detta slag
icke skulle vara utan intresse för fiberkemiens
skiftande problem och variationsmöjligheter.
Särskilt torde detta vara fallet, om de kombineras
med här tidigare omnämnda effekter och kanske
alldeles särskilt med sådana, framkallade genom
tänj-ning eller annan mekanisk behandling. Man vet
från metallografien, att de ändringar i partikeltäthet
eller i vissa fall orientering och struktur, som
därigenom vållats, återspeglas i kemiska
reaktionsstörningar. 1 ännu mycket högre grad är detta
säkerligen fallet med fibermaterial, och hade tiderna varit
normala, så hade professor K. Hess från Kaiser
Wilhelm Institut für Chemie i Berlin-Dahlem här kunnat
berätta om omvandlingseffekter av detta slag hos
cellulosa. I själva verket innebär teknisk
fiberbehandling så många topokemiskt betonade moment, att
det snarast skulle te sig som högst besynnerligt, om
icke någon eller några av dessa med annat material
erhållna verkningar skulle kunna användas även inom
textilindustrien eller därmed besläktad fabrikation.
Svallning, dressning, alkali- och syrabehandling,
blekning, färgning och till och med själva väfningen
äro alla processer, som i hög grad bero av
fiberstrukturen, och denna kan påverkas genom mekaniska
ingrepp. Särskilt torde detta vara fallet vid vinklade
eller vridna fiberenheter. Det synes mig som om
överingenjör Engblom varit inne på en liknande
tankegång, då han i sin överblickande och
inspirerande uppsats om textilteknisk forskning20 omnämner
Astbury’s undersökningar av keratinfiberföränd-
17 j. A. Hedvall tills. m. W. Pauly : Reaktionsfähigkeit
fester Stoffe (Leipzig 1938), S. 173 samt senare: Handl. fr.
X:de internat, kongressen för kemi i Rom 1938, sid. 255,
diskussion, sid. 268 (Wulff).
18 Utförligt härom hos J. A. Hedvall tills. m. T.
Lindstrand, Reaktionsfähigkeit fester Stoffe s. 180, och Tekn.
tidskr. 1938, h. 23, Kemi 6.
id C. Cohn och J. A. Hedvall: Svensk kem. tidskr. 51
(1939), 167.
20 A. Engblom: IVA:s Medd. nr 113.
ringar vid sträckning, varvid bestämda
intramolekylära bindningar lossna eller försvagas med åtföljande
omgrupperingar, som synas kunna förklara vissa
egendomligheter vid färgning av ull.21
De bekanta kristallisationsfenomenen hos
kautschuk vid sträckning bilda ett annat exempel på
tillstånd, som säkert äro känsliga för kemiska ingrepp
till gagn eller skada för materialet.
KQnstmassorna äro en annan grupp av
topokemiskt påverkbara substanser, vilka kunna nämnas
här, eftersom de i senare tid fått ett intresse även
för ytbehandling av fiber. Alldeles i dagarna har
Fuoss22 publicerat resultat som här intressera. Han
har visat, att plastiska massor, innehållande
poly-vinylklorid ändra sitt dielektriska tillstånd alltefter
förbehandlingens art. Nyss har nämnts, huru just
dylika ändringar vållade störningar i den
ifrågavarande substansens (seignettesalt) kemiska egenskaper.
Det brukar vara effektivt att göra sig mödan eller
glädjen att söka till eget verksamhetsområde
överföra resultat, erhållna inom andra gebit. Jag ber
således att mitt auditorium glömmer detaljerna av
vad jag berättat men bibehåller dess principviktiga
innehåll av några relativt nya rön från
kristallkemiens forskningsfält och översätter det till Edert
textiltekniska språk, som måhända i ett eller annat
avseende därigenom skulle kunna ytterligare berikas.
21 W. Astbury: Kolloid-Z. 83 (1938), 130.
22 R. M. Fuoss: J. Amer. Chem. Soe. 61 (1939), 2329.
Litteratur
Produkter ur trä (Products from Wood),
Kolningslaboratoriets publikationer 1937—1939, av Hiuhng
Bergström och Karl Gustaf Trobeck. Del III,
Stockholm 1939, pris 10 kr.
Med den nu utkomna tredje delen har översikten
av Kolningslaboratoriets verksamhet kompletterats
ända fram till 1939. Bland innehållet märkes det i
Teknisk tidskrift, kemi förra året publicerade arbetet
rörande upphettning och torrdestillation vid vanligt
tryck av ved och torvmaterial. I övrigt omfattar
denna del några uppsatser om vattenföroreningar från
sulfatcellulosafabriker, analysmetoder för bestämning
av hartssyror och kontroll av diffusörtvättning i
sulfatfabriker, bestämning av alkoholer m. m. Stort
utrymme har lämnats frågor beträffande träkolets
framställning och användning, redogörelse för de
nyuppförda skorstensmilorna och andra tekniska framsteg
på detta område, till vilka Kolningslaboratoriet givit
upphov. Boken avslutas med en sammanfattande
redogörelse för Kolningslaboratoriets verksamhet under
åren 1907—1939 författad av chefen för denna
nationalekonomiskt och tekniskt så betydelsefulla
institution, civilingenjören Hilding Bergström, vars
oför-tröttliga och banbrytande arbete på det träkemiska
området i hög grad bidragit att skaffa Sverige en
rangställning ifråga om träkolning och utnyttjande av
avfall från träkemiska industrier. F. H. S.
Mechanische Festigkeit von
Phenol-Formaldehyd-Kunststoffen, VDI-Forschungsheft 396, 1939, 136
figurer och 8 tabeller, 39 sidor. Utgör en
sammanfattning av vid tekniska högskolans i Darmstadt
materialprovningsanstalt utförda undersökningar jämte
en rikhaltig litteraturförteckning. Undersökningarna
omfatta såväl oarmerade som armerade
konsthartsprodukter av denna typ. F. H. 8.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
